denna egendomliga anordning till ett fotlikt deladt blad, med hvardera grenen spiralvriden. En art af detta släkte, C. spiralis, är utmärkande för de understa stenkolsbäddarna i Skåne (vid Höganäs, Bjuf, Skromberga), en annan är känd från triaslagren i Österrike. A. G. N. Campus Madius (lat.), "Majfältet". Se Karl (den store), romerska kejsare 1. Campus Martius, "Marsfältet", en åt krigsguden Mars invigd, till folkförsamlingar, kroppsöfningar m. m. nyttjad plats i Rom. Se Rom. Campus munitus, romarnas namn på Chamonix (se d. o.). Camp volant [ka vålä'], fr. ("flygande läger"), ströfkår, som än här, än där oroar fienden. Campylospermæ, bot. Se Umbelliferae. Campylotrop, bot. Se Fröämne. Camuccini [kamuttjini], Vincenzo, italiensk målare, f. 1775, d. 1844, var en af de mera framstående italienske representanterna för den klassiska riktningen under öfvergången mellan 1700- och 1800-talen. Han kallades af sina landsmän sin tids Rafael och nämndes som den mest betydande målaren i Rom. Caesars död och Virginias död torde vara hans förnämsta arbeten. Han utförde äfven många kyrkliga målningar. G-g N. Camulodunum, romersk koloni i Britannien. Se Colchester och Maldon. Camus [kamy], Charles Étienne Louis, fransk matematiker, f. 1699, d. 1768, var professor i geometri vid arkitekturakademien i Paris och medlem af franska vetenskapsakademien. Han deltog i den franska gradmätning, som under ledning af Maupertuis utfördes i Lappland 1736-37 och i hvilken äfven fransmännen Clairaut, le Monnier och abbé Outhier samt svensken Anders Celsius deltogo. Camus [kamy], Armand Gaston, fransk rättslärd och politiker, f. 2 april 1740, d. 2 nov. 1804, blef såsom kännare af den kanoniska rätten generaladvokat hos franska prästerskapet i parlamentet och utnämndes sedan till rådgifvare hos dåv. kurfursten af Trier. 1789 blef han deputerad i tredje ståndet af riksförsamlingen och uppträdde där för en mängd reformer. Särskildt medverkade han ifrigt till afskaffandet af annaterna till påfven, indragningen af det påfliga grefskapet Venaissin och genomförandet af prästerskapets civilkonstitution. C. var en ifrig jansenist, och hans ord vägde i allmänhet tungt i den konstituerande nationalförsamlingen vid behandlingen af kyrkliga frågor. Med varm religiositet förenade han också politisk entusiasm och räknades till de hetsigaste jakobinerna. Han blef församlingens arkivarie och föranledde som sådan utgifvandet af "röda boken" april 1790, hvari hofvets stora utgifter särskildt voro upptagna och hvilken kraftigt bidrog till att uppväcka det lägre folkets raseri mot konungamakten. När Mirabeau sökte häfda dess intressen, blef C. honom en svår motståndare, och det var genom denne, som Mirabeau efter Ludvig XVI:s flykt (1791) blef ställd under åtal för förräderi. C., som 1792 invalts i nationalkonventet, röstade för konungens afrättning utan uppskof och appell. 1793 fick han i uppdrag att afväpna Dumouriez, men blef tillfångatagen och utlämnad till österrikarna, som höllo honom i fängelse, tills han 1795 utväxlades mot Ludvig XVI:s dotter (sedermera hertiginna af Angoulême). Hans sista politiska befattning var ordförandeskapet i "de femhundras råd". Från 1797 egnade han sig, såsom medlem af nationalinstitutet och som nationalarkivarie, uteslutande åt vetenskapen. En öfversättning af Aristoteles' naturhistoria ("Histoire des animaux d'Aristote", 1783), Code judidaire o. s. v. (4 bd, 1792) samt Voyage dans les départements nouvellement réunis (2 bd, 1803) torde vara de värdefullaste af hans litterära arbeten. (E. A-t.) Camwood [kä^mwud], ett träslag. Se Baphia. Cana, skotsk ö. Se Canna. Cana, föråldradt spanskt längdmått = 1,55-1,6 m. Jfr Canna och Canne. Canada [kä'nədə] l. Kanada, polit. Dominion of Canada, den vidsträcktaste af alla brittiska kolonier, omfattar landet n. om Nord-Amerikas förenta stater med undantag af Newfoundland och Labrador. Läge, storlek och indelning. Dominion of C. har sin sydligaste punkt i ön Pelée i Eriesjön, 41° 47' n. br.; räknas dit äfven arktiska arkipelagen n. om Amerika, blir dess nordligaste udde Kap Columbia, 83° 5' n. br.; på fastlandet når C. i n. till Point Murchison, på halfön Boothia Felix, 71° 50' n. br. Dess östligaste punkt är Kap Charles (i Quebec), 55° 50' v. lgd, dess västra gräns följer 141° v. lgd fr. Gr. från Ishafvet till Mount Elias, men s. om nämnda berg till 54° 40' n. br. (Portland canal) är C. genom Alaska skildt från Stilla hafvet. Den södra gränsen mot Förenta staterna följer längst i öster den lilla floden S:t Croix från dess utlopp i Passamaquoddy-viken till dess källa, gör därifrån en stor båge mot norr till S:t John-flodens nordligaste lopp samt viker sedan mot söder till 45° n. br., som den följer till S:t Lawrence-floden. Därefter går gränsen åt s. v. utefter denna flod samt genom Ontario-, Erie-, Huron- och Superior-sjöarna, följer sedan ett par mindre vattendrag till Lake of the woods, som ligger under 95° v. lgd. Från denna sjö bildar den 49:e breddgraden gränsen ända fram till Georgia-sundet och går sedan söder om Vancouver-ön genom Juan-de-Fuca-sundet ut i Stilla hafvet. -- Med sin utsträckning från ö. till v. af mer än 85 grader, upptager C. nära en fjärdedel af jordens omfång. Dess sydligaste punkt ligger på mellersta Italiens bredd, dess nordligaste sträcker sig till mer än 40 grader nordligare och når längre mot polen än någon annan del af jorden. J. F. N. Arealen samt folkmängden enligt 1901 års census för C:s olika (nuvarande) provinser och territorier framgå af följande tablå: <table b> <td c>Provinser o. territorier. <td c>Kvkm. <td c>Inv. <td c>Inv. på 1 kvkm. <td> <td r> 577,200 <td r>2,182,947 <td r>4 <td>Quebec <td r> 892,600 <td r>1,648,898 <td r>2 <td>Nova Scotia <td r> 55,500 <td r> 459,574 <td r>8 <td>New Brunswick <td r> 72,500 <td r> 331,120 <td r>5 <td>Prince Edward island <td r> 5,600 <td r> 103,259 <td r>18 <td>Manitoba <td r> 191,000 <td r> 255,211 <td r>1,3 <td>British Columbia <td r> 965,100 <td r> 178,657 <td r>0,2 <td>Saskatchewan <td r> 278,700 <td r> 25,679 <td r>0,1 <td>Alberta <td r> 263,900 <td r> 65,876 <td r>0,2 <td>North-west territories <td r>4,476,400 <td r> 92,875 <td r>0,2 <td>Yukon <td r> 510,100 <td r> 27,219 <td r>0,05 <td r>Summa <td r>8,288,600 <td r>5,371,315 <td r>0,6 <td>Arktiska öar <td r>1,370,000 <td r> 1,000 <td r>-- <td r>Canada <td r>9,658,600 <td r>5,372,315 <td r>0,6 </table>