Niagara-floden utfaller i Ontario (18,750 kvkm., 75 m. ö. h.). Nämnda flod bildar Niagara-fallen (48,7 m.). Från Ontario flyter S:t Lawrence ut i hafvet. Alla sjöarnas sammanlagda areal är omkr. 247,000 kvkm. J. F. N. Canaigre [kanägr], fr., bot. Se Rumex. Canaille [kana']], fr. (af lat. canis, hund), slödder, pack, pöbel. Jfr Kanalje. Canal l. Canale, italiensk målare. Se Cana1etto. Canal-de-Bourgogne [-de-borgå^j], fr. Se Burgundiska kanalen. Canal-de-1'est [-de-läst], "östkanalen", en 1875 -80 byggd kanal i nordöstra Frankrike, går från Meuse vid Givet, nära Belgiens gräns, uppför denna flod till Void, lånar vid öfvergången till Moselie Marne-Rhenkanalen, går därefter uppför Moselle till trakten af Épinal, ofvanför hvilken stad kanalen medelst 15 slussar stiger 45 m. upp till sin högsta punkt, hvarest vid Bouzey en ofantlig reservoar skapats. Därifrån går kanalen öfver i Rhônes flodområde, närmast till Saônes biflod Coney, och slutar vid Port-sur-Saône, där Saône blir segelbar. Kanalen är med sidokanaler 445 km. lång och kostade i anläggning omkr. 70 mill. frcs. Canal-des-deux-mers [-dä-dö-mär]. Se Languedoc-kanalen. Canal-du-centre [-dy-sätra], kanal i franska depart. Saône-et-Loire (Bourgogne och Mâconnais). Den förenar Saône med Loire och därigenom Medelhafvet med Atlantiska hafvet. Längd 121 km. Kanalen byggdes 1781-93 och ombyggdes på 1880-talet. Canal-du-midi [-dy-]. Se Languedoc-kanalen. Carrale, Michele Giuseppe, italiensk historiker, f. 1808 i Genova, d. därstädes 1890, måste utstå många förföljelser på grund af sina politiska åsikter, tills han genom Cavours bemedling blef professor i historia och geografi vid tekniska institutet i Genova. Han var äfven öfverbibliotekarie vid stadsbiblioteket där. C:s förnämsta arbete är Storia della repubblica di Genova (5 bd, 1858-74). Vidare skref han Krims historia (3 bd, 1861), en monografi öfver Columbus (1863) m. m. I sin ungdom skref han en historisk tragedi (Simonino Boccanegra, 1833) och flera historiska romaner. Canalejas y Méndez [kanalechas i -], José, spansk politiker, f. 1854 i Ferrol, blef juris doktor och professor vid universitetet i Madrid samt inträdde tidigt på den politiska banan och invaldes i cortes. Vid 25 års ålder understatssekreterare och vice president i kongressen, blef han vid 33 års ålder minister och har sedan i olika regeringar varit inrikesminister, justitieminister, finansminister eller handelsminister, senast 1902, då han afgick, enär han ogillade Sagastas kyrkopolitik. Han är på samma gång stor talare och bemärkt skriftställare, och särskildt hans tal och anföranden i Ateneo ha vunnit en välförtjänt uppmärksamhet. Dessutom är C. en lysande och mycket anlitad advokat. Han är de avancerade liberalernas verklige chef. En tid var han medarbetare i "El democrata", där han framlade sina liberala åsikter, vittnande om mycken vidsynthet. Under sin ministertid arbetade han särskildt för praktiska reformer i åkerbruk och vinskötsel, för järnvägar och för allmänna arbeten i en riktning, som icke var spansk, utan verkligt modern, och man kan utan öfverdrift säga, att han varit den bäste - kanske den ende - spanske minister, under mycket lång tid, som haft både vilja och förmåga att höja sitt land ekonomiskt. Af trycket har C. utgifvit bl. a. Hislorie de la literalura latina (2 dlr), som fått mycket beröm. Ad. H-n.

</img>
Canaletto, egentl. Antonio da Canal (Canale),
f. 1697 i Venezia, d. där 1768, började,
son till en dekorationsmålare, med att måla
teater-dekorationer. 1719 kom han till Rom,
där han gjorde studier efter de antika ruinerna
och de nyare palatsen. Sedan han återkommit till
Venezia, målade och raderade han pittoreska utsikter
(Markustorget, Canale grande m. m.) af den sköna
lagunstaden och förvärfvade sig därigenom ett
framstående namn. Han besökte London 1746-47
och målade utsikter äfven därifrån. Den största
samlingen af hans många målningar befinner sig i
Windsor i England, men arbeten af honom träffas i de
flesta museer. Nationalmuseum eger en Utsikt af Canal
grande. C:s taflor äro i sitt slag oöfverträffade. Det
lyckades honom att med den största perspektivistiska
noggrannhet förena en sådan atmosfärisk värme, en
sådan vattnets genomskinlighet, att hans målningar,
fastän de vanligen framställa blott byggnader och
gatupartier, dock verka måleriskt, d. v. s. såsom
goda landskapsbilder. - Af hans två förnämste elever,
Bernardo Belotto, likaledes kallad 
Canaletto, f. 1720, d. 1780, och Francesco Guardi, var
den förre hans systerson. Han var mer realistiskt
anlagd än morbrodern och excellerade i synnerhet i
stadsutsikter från trakter norr om Alperna, såsom från
Dresden, München, Wien och Warschau. Två honom förr
tillskrifna Palats-trappinteriörer i nationalmuseum
äro sannolikt utförda af en annan af den äldre
Canalettos många efterföljare, Jacopp Marieschi.
O. G-g.

Canaliculus lacrymalis (lat.), en del af
tårkanalen. Se Öga.

Caalis Schlemmii.   Se Öga.

Canal-S:t-Denis [-sa-deni].   Se Ourcque.

Canandaigua [kän9ndéYgo>9], stad i nordamerikanska
staten New York, omkr. 45 km. s. ö. om Rochester,
i ett vackert läge vid norra ändan af C.-sjön och
flera järnvägslinjer. 6,151 inv. (1900). Många
läroanstalter.

Cananea, hamnstad i brasilianska staten São Paulo,
på en liknämnd ö i en strandlagun, kallad Mar Pequeno,
upptäckt 1501 af Amerigo Vespucci. I närheten anlade
schweizare en koloni 1862, och sedan hafva äfven
irländare och italienare tillkommit.

Cananga Rumph, bot., växtsläkte af
fam. Anonaceæ. Hit hör C. odorata, ett i
tropikerna allmänt odladt träd, hvars välluktande
blommor användas vid framställningen af ilang-
ilang-olja. G. L-m.

Cañar [kanjär], ort i sydamerikanska republiken
Ecuador, prov. Azuay. I närheten finnas ruiner efter
byggnader, uppförda af inkas, äfvensom efter

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.