Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 1081-1082 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Canaigre ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Niagara-floden utfaller i Ontario (18,750
kvkm., 75 m. ö. h.). Nämnda flod bildar
Niagara-fallen (48,7 m.). Från Ontario flyter
S:t Lawrence ut i hafvet. Alla sjöarnas
sammanlagda areal är omkr. 247,000 kvkm.
J. F. N.

Canaigre [kanägr], fr., bot. Se Rumex.

Canaille [kana’]], fr. (af lat. canis, hund), slödder,
pack, pöbel. Jfr Kanalje.

Canal l. Canale, italiensk målare. Se Cana1etto.

Canal-de-Bourgogne [-de-borgå^j], fr. Se Burgundiska
kanalen.

Canal-de-1’est [-de-läst], "östkanalen", en 1875
-80 byggd kanal i nordöstra Frankrike, går från
Meuse vid Givet, nära Belgiens gräns, uppför denna
flod till Void, lånar vid öfvergången till Moselie
Marne-Rhenkanalen, går därefter uppför Moselle till
trakten af Épinal, ofvanför hvilken stad kanalen
medelst 15 slussar stiger 45 m. upp till sin högsta
punkt, hvarest vid Bouzey en ofantlig reservoar
skapats. Därifrån går kanalen öfver i Rhônes
flodområde, närmast till Saônes biflod Coney,
och slutar vid Port-sur-Saône, där Saône blir
segelbar. Kanalen är med sidokanaler 445 km. lång
och kostade i anläggning omkr. 70 mill. frcs.

Canal-des-deux-mers [-dä-dö-mär]. Se
Languedoc-kanalen.

Canal-du-centre [-dy-sätra], kanal i franska
depart. Saône-et-Loire (Bourgogne och Mâconnais). Den
förenar Saône med Loire och därigenom Medelhafvet
med Atlantiska hafvet. Längd 121 km. Kanalen byggdes
1781-93 och ombyggdes på 1880-talet.

Canal-du-midi [-dy-]. Se Languedoc-kanalen.

Carrale, Michele Giuseppe, italiensk historiker,
f. 1808 i Genova, d. därstädes 1890, måste utstå många
förföljelser på grund af sina politiska åsikter, tills
han genom Cavours bemedling blef professor i historia
och geografi vid tekniska institutet i Genova. Han var
äfven öfverbibliotekarie vid stadsbiblioteket där. C:s
förnämsta arbete är Storia della repubblica di Genova
(5 bd, 1858-74). Vidare skref han Krims historia (3
bd, 1861), en monografi öfver Columbus (1863) m. m. I
sin ungdom skref han en historisk tragedi (Simonino
Boccanegra, 1833) och flera historiska romaner.

Canalejas y Méndez [kanalechas i -], José, spansk
politiker, f. 1854 i Ferrol, blef juris doktor
och professor vid universitetet i Madrid samt
inträdde tidigt på den politiska banan och invaldes
i cortes. Vid 25 års ålder understatssekreterare
och vice president i kongressen, blef han vid 33 års
ålder minister och har sedan i olika regeringar varit
inrikesminister, justitieminister, finansminister
eller handelsminister, senast 1902, då han afgick,
enär han ogillade Sagastas kyrkopolitik. Han är på
samma gång stor talare och bemärkt skriftställare,
och särskildt hans tal och anföranden i Ateneo
ha vunnit en välförtjänt uppmärksamhet. Dessutom
är C. en lysande och mycket anlitad advokat. Han
är de avancerade liberalernas verklige chef. En
tid var han medarbetare i "El democrata", där
han framlade sina liberala åsikter, vittnande om
mycken vidsynthet. Under sin ministertid arbetade
han särskildt för praktiska reformer i åkerbruk och
vinskötsel, för järnvägar och för allmänna arbeten i
en riktning, som icke var spansk, utan verkligt
modern, och man kan utan öfverdrift säga, att han
varit den bäste - kanske den ende - spanske minister,
under mycket lång tid, som haft både vilja och
förmåga att höja sitt land ekonomiskt. Af trycket har
C. utgifvit bl. a. Hislorie de la literalura latina
(2 dlr), som fått mycket beröm. Ad. H-n.


Canaletto, egentl. Antonio da Canal (Canale),
f. 1697 i Venezia, d. där 1768, började,
son till en dekorationsmålare, med att måla
teater-dekorationer. 1719 kom han till Rom,
där han gjorde studier efter de antika ruinerna
och de nyare palatsen. Sedan han återkommit till
Venezia, målade och raderade han pittoreska utsikter
(Markustorget, Canale grande m. m.) af den sköna
lagunstaden och förvärfvade sig därigenom ett
framstående namn. Han besökte London 1746-47
och målade utsikter äfven därifrån. Den största
samlingen af hans många målningar befinner sig i
Windsor i England, men arbeten af honom träffas i de
flesta museer. Nationalmuseum eger en Utsikt af Canal
grande. C:s taflor äro i sitt slag oöfverträffade. Det
lyckades honom att med den största perspektivistiska
noggrannhet förena en sådan atmosfärisk värme, en
sådan vattnets genomskinlighet, att hans målningar,
fastän de vanligen framställa blott byggnader och
gatupartier, dock verka måleriskt, d. v. s. såsom
goda landskapsbilder. - Af hans två förnämste elever,
Bernardo Belotto, likaledes kallad
Canaletto, f. 1720, d. 1780, och Francesco Guardi, var
den förre hans systerson. Han var mer realistiskt
anlagd än morbrodern och excellerade i synnerhet i
stadsutsikter från trakter norr om Alperna, såsom från
Dresden, München, Wien och Warschau. Två honom förr
tillskrifna Palats-trappinteriörer i nationalmuseum
äro sannolikt utförda af en annan af den äldre
Canalettos många efterföljare, Jacopp Marieschi.
O. G-g.

Canaliculus lacrymalis (lat.), en del af
tårkanalen. Se Öga.

Caalis Schlemmii. Se Öga.

Canal-S:t-Denis [-sa-deni]. Se Ourcque.

Canandaigua [kän9ndéYgo>9], stad i nordamerikanska
staten New York, omkr. 45 km. s. ö. om Rochester,
i ett vackert läge vid norra ändan af C.-sjön och
flera järnvägslinjer. 6,151 inv. (1900). Många
läroanstalter.

Cananea, hamnstad i brasilianska staten São Paulo,
på en liknämnd ö i en strandlagun, kallad Mar Pequeno,
upptäckt 1501 af Amerigo Vespucci. I närheten anlade
schweizare en koloni 1862, och sedan hafva äfven
irländare och italienare tillkommit.

Cananga Rumph, bot., växtsläkte af
fam. Anonaceæ. Hit hör C. odorata, ett i
tropikerna allmänt odladt träd, hvars välluktande
blommor användas vid framställningen af ilang-
ilang-olja. G. L-m.

Cañar [kanjär], ort i sydamerikanska republiken
Ecuador, prov. Azuay. I närheten finnas ruiner efter
byggnader, uppförda af inkas, äfvensom efter

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>