var sedan verksam i Venezia, där han målade utsikter
af staden och lagunerna samt kustbilder, hvari han
blef en förelöpare till Canaletto. Visserligen synas
hans taflor i jämförelse med efterföljarens hårda
och brokiga, men det oaktadt torde hans bilder, som
uppfatta naturen friskt och i perspektiviskt hänseende
äro förträffliga, kunna anses såsom vägbrytande. Han
var lärare åt svensken Johan Richter i Venezia, en
samtida till Canaletto. C. R. N. (O. G-g.)
Carlgren,
Vilhelm Maurits, historiker, f. 8 dec. 1833
i Grangärde socken i Dalarna, blef student i Uppsala
1852, filos. doktor 1860, adjunkt vid Växjö allmänna
läroverk 1861 och vid Faluns 1862 samt lektor i
historia och latin vid Härnösands allmänna läroverk
1865. Förutom historiska afhandlingar och några
minnestal har C. författat en mycket använd historisk
läsebok med titeln
Öfversikt af nya historien (3 bd,
1889-98).
Carlgren,
Oskar Henrik, zoolog, f. l dec. 1865 i
Falun, blef student i Uppsala 1884, filos. doktor
1895, docent i zoologi vid Stockholms högskola
1894 och prosektor vid zootomiska institutet
därstädes 1904. Han har i vetenskapligt ändamål
företagit flera resor, så till Tyskland och
Italien 1898-99. C. har särskildt egnat sig åt
forskningar öfver koralldjuren. Bland hans många
skrifter härom förtjäna framhållas Studien über
nordische actinien (i Vet. akadis handl., 1893),
Beobachtungen über die mesenterienstellung der
zoantharien und bilaterale symmetrie der anthozoen
(i "Festschrift f. Lilljeborg", 1896),
Zoantharien
(i "Ergebnisse der Hamburg-magelhaenischen
sammelreise", 1898),
Ostafrikanische actinien
(i "Mitteil. aus dem naturhistorischen museum zu
Hamburg", 1900) och
Die brutpflege der actiniarien
(i "Biol. centralblatt", 1901). För den nya upplagan
af Bronns "Klassen und ordnungen des tierreichs"
har C. fått i uppdrag att bearbeta
Anthozoa. C. har
jämväl gjort fysiologiska undersökningar rörande
en del lägre djurformer och nedlagt några af de
härvid vunna resultaten i afhandlingarna
Über die
einwirkung des constanten galvanischen stromes
auf niedere organismen (i "Archiv f. anat. und
physiol.", 1900) och
Studien über regenerations-
und regulationserscheinungen (i Vet. akadis handl.,
1904). L-e.
Carlheim-Gyllensköld,
Sigrid, pianist, f. 9 maj
1863 i Vederslöf, Kronobergs län, studerade vid
konservatoriet i Stockholm 1880-84, därefter under
Mary Krebs i Dresden samt Leschetitzky och hans
fru i Wien, hvarpå hon 1889 i Stockholm öppnade ett
pianoinstitut. Hon har flera gånger uppträdt på egna
konserter samt medverkat vid symfonikonserter och
soaréer för kammarmusik. A. L.
Carlier [karlie],
Émile Joseph Nestor, fransk
bildhuggare, f. 1849 i Cambrai, har utfört
bl. a. statyn
Stenåldern (1879), gruppen
Den blinde
och den lame (1883),
Familjen (1886, alla tre inköpta
af franska staten),
Gilliat fångad af bläckfisken
(1890, Luxembourgmuseet, ämnet hämtadt ur Victor
Hugos "Hafvets arbetare") samt porträttbyster.
G-g N.
Carlina,
bot. Se
Tistel.
Carlingford [kä^liijfed], engelsk politiker. Se
Fortescue.
Carlino (dimin. af Carlo), namn på några förr gängse
italienska mynt. 1. Ett neapolitanskt silfvermynt af
omkr. 30 öres värde. - 2. Ett sardinskt
guldmynt af nära 36 kr. värde; ett savojiskt guldmynt,
motsvarande omkr. 103 kr.
Carlino, pseudonym för K. R. Nyblom.
Carlisle [käläYl]. 1. Hufvudstad i engelska
grefskapet Cumberland, vid floden Eden. 45,478
inv. (1901). Biskopssäte. Vacker katedral (byggd under
11:e-12:e årh.). I det gamla slottet (nu kasern)
satt Maria Stuart en tid fången. - Trakten kring
C. är rik på järn och stenkol. Industrien producerar
mest bomullstyger ("gingans") och lädervaror. Som
hamn användes Silloth vid Solway. - C. kallades af
romarna
Luguvallum, senare förkortadt till
Luell och
Caer-Luell (däraf det nuv. namnet), och låg vid västra
ändan af den af Hadrianus byggda skyddsmuren. 875
förstördes staden af danskarna och låg därefter nästan
öde i 200 år, tills Vilhelm II lät återuppbygga och
befästa densamma. Staden togs af skottarna under David
I, som dog där 1153, och återtogs definitivt först
af Henrik VII. Se Creighton, "Carlisle" (i samlingen
"Historic towns", 1889). - 2. Stad i nordamerikanska
staten Pennsylvania. 9,626 inv. (1900). Där ligger
det 1783 stiftade metodistiska "Dickinson college". I
närheten svafvelbad.
Carlisle [käläYl], sir
Anthony, engelsk kemist och
läkare, f. 1768, var 1808-24 professor i anatomi
vid Royal academy i London och därefter öfverkirurg
vid Westminster-hospitalet därstädes. Död 1840. I
samarbete med Nicholson gjorde C. 1800 den viktiga
upptäckten af elektrisk sönderdelning.
Carlisle [kalåVl], earl af, engelsk adelstitel inom
släkterna
Hay och
Howard (se d. o.).
Carlister (
Karlister), anhängare af de spanske
tronpretendenterna don Carlos (se d. o.).
Carlistkrigen. Se
Carlos 4.
Carlopago (kroat.
Bag l.
Karlov bag), stad
i kroatisk-slavonska komitatet Lika-Krbava
vid Adriatiska hafvet midtemot ön Pago. 3,991
inv. (1901). Kusthandel.
Carlos (
Karl), spanska furstar. -
</img>
1. Don Carlos,
kronprins af Spanien, äldste son till Filip II i
hans första gifte med Maria af Portugal, f. 8 juli
1545 i Valladolid, d. 24 juli 1568, var redan från
barndomen sjuklig till kropp och själ, men blef 1560
af Kastiliens cortes erkänd som tronföljare. Genom
freden i Cateau-Cambrésis 1559 förlofvad med Elisabet
af Valois, Henrik II:s af Frankrike äldsta dotter,
blef han s. å. beröfvad sin brud genom faderns
giftermål med henne. Trots upprepade önskningar
från undersåtarnas sida och flera förmånliga anbud
i synnerhet från Österrike och Frankrike motsatte
sig Filip ihärdigt alla nya planer på giftermål
för C., hvilket bidrog att öka dennes redan förut
stora hat till fadern. Genom fall utför en stentrappa
i Alcalá 1562 hade C. ådragit sig en hjärnskakning,
hvilket i förening med oskicklig läkarbehandling
tidtals gjorde honom vansinnig. När hans ifriga önskan
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
