Säte för den katolske biskopen af Kildare and Leighlin. Vacker katedral och ruiner af ett gammalt slott, som härstammar från 1180-talet. 1798 angreps staden af en stark hop upproriska irländare, som likväl efter en blodig strid blefvo tillbakaslagna af det engelska kavalleriet. Carlowitz, Albert von, sachsisk statsman, f. 1802, d. 1874, tillhörde en i Sachsen sedan 1300-talet bosatt adelssläkt, som redan på 1500-talet där gjort sig bemärkt inom det politiska lifvet. G. invaldes 1830 i sachsiska landtdagen och sökte där vid den nya författningens utarbetande att mot regering och demokrati häfda adelns intressen. Han invaldes 1833 i den första konstitutionella landtdagen och blef 1845 lifstidsmedlem af första kammaren, var 1846-48 justitieminister och uppträdde 1849 ifrigt i första kammaren gentemot Beust till försvar för upprätthållandet af förbundet med Preussen. Besegrad af Beust, utträdde C. ur kammaren och mottog preussiska regeringens kallelse till medlem af "unionens" förvaltningsråd samt representerade preussiska regeringen vid unionsparlamentet i Erfurt 1850. Han var sedan (1853-55 och från 1859) medlem af preussiska deputeradekammaren, där han med de gammalliberale bekämpade Manteuffels politik och med åren alltmer närmade sig framstegspartiet. 1867 blef C. medlem af Nordtyska förbundets riksdag och deltog, sin tysk-nationella åskådning trogen, äfven på den konstituerande riksdagen i det tyska enhetsverkets genomförande. Carlsberg, namn på två stora danska bryggerier, Gamle Carlsberg och Ny Carlsberg, bägge belägna i det numera med Köpenhamn förenade Valby. 1. Gamle Carlsberg, anlagdt 1847 af den sedermera kände mecenaten, bryggaren J. Kr. Jacobsen, var det äldsta danska bryggeriet för bajerskt öl och har vuxit ut till Nordens största, ett mönsterbryggeri, som åtnjuter vidsträckt anseende. Ursprungligen beräknadt för en tillverkning af 7,000 hl. om året, nådde det redan 1867 efter upprepade utvidgningar till 31,300 hl. och tillverkade 1893-94 257,000 hl. Från början pröfvades där allt nytt på bryggeriteknikens område. Alla tillverkningsdetaljer visades med generös beredvillighet för fackmän, som strömmade till från många länder. Efter Jacobsens död, 1887, öfvertogs ledningen af von der Aa Kühle. 1888 öfvergick hela bryggeriet i Carlsbergfondens ego på grund af Jacobsens testamente, men det skall fortfarande drifvas som ett mönsterbryggeri för öltillverkningens vidare utveckling. Gamle C. tillverkade ursprungligen endast bajerskt öl, men öfvergick sedan till att äfven brygga andra ölsorter. Där bryggdes också till att börja med det s. k. skattefria Carlsbergölet, som är underjäst, men innehåller ringa mängd alkohol, och hvars tillverkning sedan flyttades till Ny Carlsberg. Gamle C. har 31 ångmaskiner med tillsammans 1,300 hästkrafter utom 4 dynamos och 12 elektromotorer. Källrarna rymma 146,000 hl. Arbetarna äro 159 med månadslön och 102 med veckolön; de förre äro pensionsberättigade efter tio års tjänst, och pensionskassan, som stiftades 1872, uppgår till omkr. 1/2 mill. kr. Se vidare A. Fraenkel, "Gamle Carlsberg" (1897). 2. Ny Carlsberg anlades 1870 tätt invid Gamle C. af J. Kr. Jacobsens son Karl Jacobsen, som likaledes gjort sig känd i synnerhet som konstmecenat. 1880-83 uppfördes de nuvarande byggnaderna på något större afstånd, medan de äldre införlifvades med Gamle C. Det nya etablissemanget var ursprungligen bestämdt för bryggande af engelskt öl, men öfvergick snart till bajerskt öl; där bryggas likväl äfven både porter, pilsner och sedan 1902 det lätta skattefria ölet. Ny C. har 6 ångmaskiner med tillsammans 420 hästkrafter samt 4 dynamos och 30 elektromotorer. Källrarna rymma 124,000 hl. Arbetarna äro 180. Sonen har visat ännu större omtanke om sina arbetare än fadern; 1888 byggdes särskilda arbetarbostäder, och 1881 inrättades en pensionskassa, hvari 1904 omkr. 300,000 kr. innestodo. Genom ett gåfvobref af 25 sept. 1901 öfverlämnades Ny C. till Carlsbergfonden, ehuru som en särskild afdelning med uppgift att främja konstens utveckling, liksom den äldre stiftelsen stödjer vetenskapen. Under de närmaste åren tillfaller likväl en del af vinsten stiftaren. - Till bryggerierna hör en stor aftappningsanstalt, kallad Carlsberg, som sysselsätter 200 manliga arbetare samt 80 gossar och 320 kvinnor. Bryggerierna tillverka omkr. 2/5 af allt underjäst öl, som säljes i Danmark, och ha dessutom en betydande export. Se C. Nyrop och K. Jacobsen, "Ny Carlsberg. Et jubilæumsskrift" (1896). -- Om Ny Carlsberg glyptotek se d. o. E. Ebg. Carlsbergfonden, en stor dansk donation för vetenskapliga ändamål, stiftades 1876 af bryggeriegaren och mecenaten J. Kr. Jacobsen (se d. o.), med en grundfond af l mill. kr., till hvilken gifvaren 1881 fogade ytterligare 1 mill. kr. Fonden eger, efter Jacobsens död, sedan 1888 bryggeriet Gamle Carlsberg. Inkomsterna anvisas dels till fortsättande och utvidgande af verksamheten vid det af donatorn 1875 inrättade Carlsberglaboratoriet, dels till att främja studiet af naturvetenskaper, matematik, filosofi, historia och språkvetenskap, sålunda till utgifvande af vetenskapliga arbeten, till vetenskapliga resor, till speciella studier och undersökningar, till understöd åt forskare för vissa år eller på lifstid o. d. Af de 1881 skänkta l mill. kr. skall halfva årsräntan utgå som bidrag till det af Jacobsen 1878 inrättade nationalhistoriska museet på Frederiksborgs slott. Carlsbergfondens styrelse utgöres af 5 medlemmar, som väljas af och inom Videnskabernes selskab i Köpenhamn. 1897 indrogs härunder den förut själfständiga tappningsanstalten "Alliance", och 1901 tillkom Ny Carlsberg, likväl som egen fond med särskild styrelse, bestående af stiftaren Karl Jacobsen och två andra medlemmar. I sept. 1904 beräknades hela kapitalet till 25,880,000 kr., däraf grundfonden till 6 mill., Gamle Carlsberg 8,316,000, Ny Carlsberg 6,056,000, den gemensamma tappningsanstalten 1,680,000 samt värdet af den för fonden och Videnskabernes selskab 1894-98 uppförda byggnaden till 840,000 kr. Till Carlsberglaboratoriet utgåfvos under förra räkenskapsåret 71,000 kr., till det nationalhistoriska museet 88,400 kr. och till vetenskapliga ändamåls främjande 165,000 kr-., däraf 22,500 kr. till utgräfningar på Rhodos. Till 1901 hade inalles 1,300,000 kr. utdelats för sådana ändamål; bl. a. bekostades 1898-1900 en expedition till östra Grönland. Af Ny-Carlsberg-fonden hade under samma tid utgifvits 193,000 kr., däraf 82,400 kr. till inköp af konstverk och 100,000 till den nya kupolen på Ord, som saknas under C, torde sökas under K.