Alphonse Daudet och hans hustru. I stor skala, men i samma stil och med samma koloristiska behandling som i de smärre taflorna målade han Théâtre populaire, där åskådarna i den folkliga teatersalongen ses skymta fram som skuggor ur mörkret. I hans målningar från de senaste åren är förenklingen af verklighetens former och färger drifven till sin spets, figurerna äro i stora summariska drag tillskurna, ibland rent af statuariskt. Till detta skede hör den gripande framställningen af Kristus på korset, där man ser modern vid korsets fot smyga fram ur mörkret med händerna pressade för munnen för att ej brista ut i högljudd klagan, vidare Musiklektion, Läsning, Tröst (dekorativ panna för Sorbonne), dubbelporträtt af Konstnärens föräldrar (1905) och Skulptören Deville och hans moder (s. å.). Fastän C:s färger äro upplösta i töcken, är hans formgifning likväl fast och bestämd. Den stenkolsrökliknande luft, i hvilken hans figurer lefva, förefaller ibland rent abnorm, exempelvis då han målar unga damer i promenaddräkt eller en skulptör vid sitt arbete. I sina litografiska arbeten (porträtt m. m.) har C. nått obestridt mästerskap. Han har äfven målat landskapsstämningar, alltigenom personligt uppfattade. Jfr "L'œuvre de Carrière", praktverk, texten af Geffroy 1902. - C:s dotter Lisbeth är en framstående blomstermålarinna. G-g N. Carrierindianer, en athabaskstam i nordvästra Amerika, vid Fraser rivers källor. Carriès [kariäs], Jean Joseph Marie, fransk bildhuggare och keramiker, f. 1855 i Lyon, d. 1896 i Paris, vann ett berömdt namn genom sina liffulla byster i brons (Karl I i Luxembourgmuseet, Frans Hals i Göteborgs museum), Biskopen, Jules Breton, flera barnbyster o. a., men framför allt genom sina i keramik utförda arbeten, såväl porträtt, statyetter och reliefer som vaser och ornamentala kompositioner, hvilka blifvit nämnda som moderna motstycken till de båda renässanskonstnärerna della Robbias alster. C. är representerad i Luxembourgmuseet. Den största samlingen af hans verk fanns i Hamburgs museum, innan nyligen en mängd alster af hans konstverksamhet på olika områden blef sammanförd i "Salle Carriès" i staden Paris' samlingar i Petit palais. G-g N. Carrington [kä^inten], Richard Christopher, engelsk astronom, f. 1826, d. 1875, först teolog, var 1849-51 anställd på observatoriet i Durham. C. observerade den totala solförmörkelsen 28 juli 1851 i Sverige, byggde sedan i Redhill ett privatobservatorium, där han i synnerhet egnade sig åt observationer af cirkumpolarstjärnor och solfläckar. Dessa observationer äro publicerade i en katalog öfver 3,735 cirkumpolarstjärnor (1857) och i ett arbete, omfattande alla solfläcksobservationer från 1853 till 1861. A. N-r. Carrión de los Condes, gammal stad i spanska prov. Palencia, vid floden Carrión. 3,318 inv. (1900). Tio kyrkor vittna ännu om stadens forna betydenhet. Carrizal alto. Se Carrizal bajo. Carrizal bajo [bächå], stad och hamnplats i chilenska prov. Atacama, med kopparhyttor och export af koppar- och silfvermalm från Cerro Blanco, vid Yerbabuena, dit järnväg byggts. På senare tid har staden, som förser de inre vattenfattiga orterna med dricksvatten (destilleradt af hafsvatten), genom kopparprisets fall gått tillbaka och har med det närbelägna C. alto omkr. 7,000 inv. Carroccio [karå;tjå], it. (af lat. carrus, trossvagn), en med oxar förspänd tornartad och rikt prydd banervagn, som under medeltiden användes af italienska städers borgerskap som ett palladium under fälttåg. Hvarje sådan vagn bar på en rödmålad mast den kommuns baner, som den tillhörde, samt krucifix, altare och en stor ringklocka. Den hetaste striden utspann sig vanligtvis omkring carroccion. Jfr Kaross. Carrodus [kändes], John Tiplady, engelsk violinist och kompositör, f. 1836, d. 1895, elev af Molique, var länge ledare af Covent gardens orkester och de filharmoniska konserterna. Carrogis. Se Carmontelle. Carroll [kä'ral], Lewis, pseudonym för engelske författaren Charles Lutwidge Dodgson. Carron [kä'ran]. 1. By i skotska grefskapet Stirling, vid floden Carron. Där finnes ett af Skottlands största järnverk äfvensom betydande maskinverkstäder och gjuterier. - 2. Flod i samma grefskap. Den faller ut i Forthviken vid Grangemouth. I forntiden utgjorde den länge gränsen mellan det romerska väldet och det själfständiga Caledonia. Carru., vid växtnamn förkortning för W. Carruthers (se d. o.). Carrucci. Se Carucci. Carruthers [kerö^hos], William, skotsk botanist, paleontolog, född i Moffat 29 maj 1830, erhöll sin vetenskapliga utbildning i Edinburgh, där han först studerade teologi, men sedermera naturvetenskap, blef 1859 botanisk assistent och 1871 intendent för botaniska afdelningen af British museum i London, från hvilken befattning han erhöll afsked 1895. C. var 1886-90 president i Linnean society i London. Han egnade sig till en början åt Moffat-områdets geologi, och hans första arbeten i slutet af 1850- och början af 1860-talet angå denna samt de i områdets silurlager viktiga graptoliterna. Ännu så sent som 1868 offentliggjorde han A revision of the british graptolites. Men redan i början af 1860-talet publicerade han flera botaniska uppsatser om alger och mossor m. m., särskildt angående nomenklaturen af de brittiska lefvermossorna. Från denna tid utgöras hans publikationer dock företrädesvis af paleobotaniska uppsatser, hvilka röra sig dels om stenkolsperiodens växter och dessas mikroskopiska byggnad, dels om mesozoiska kottar af barrträd samt stammar och kottar af cykadofyter, af hvilka här må nämnas endast On fossil cycadean stems from the sccondary rocks of Britain (1870). Vidare må anföras arbeten öfver förmodade växtfossil (1871), om den förstenade skogen vid Kairo (1870), om fossila växter från Brasilien (1869) och från Queensland (1872), om den siluriska algen Nematophycus (s. å.) m. fl. Han har publicerat äfven åtskilliga landtbruksbotaniska uppsatser, såsom om potatissjukan, mjöldryga, rost, klöfverfröets beskaffenhet m. fl. Hans vetenskapliga uppsatser torde belöpa sig till närmare ett hundratal. Vid sidan af sina vetenskapliga arbeten har C. utöfvat en ingripande verksamhet i den engelsk-presbyterianska kyrkans angelägenheter. Han har äfven utgifvit barntidningen "Children's messenger". A. G. N. Carso, II (it.). Se Karst. Ord, som saknas under C, torde sökas under K.