fält som öfverste för en kår frivilliga, deltog i general Hulls misslyckade expedition från Detroit in på kanadensiskt område, stred på egen hand med tapperhet och framgång, men blef med sin kår inbegripen i Hulls skymfliga kapitulation i Detroit (16 aug.). Utväxlad, tjänstgjorde C. 1813 som brigadgeneral under Harrison och utsågs i okt. s. å. till guvernör öfver det af Harrison åt amerikanerna räddade Michigan-territoriet,

</img>
l denna befattning inlade han mycket betydande
förtjänster om "Nordvästerns" vinnande för amerikansk
kultur. Michigan tryggades mot de af engelska agenter
tidtals upphetsade indianernas härjande ströftåg,
immigrationen från de östra staterna uppmuntrades,
och landets uppodling gjorde stora framsteg. Från
sitt pioniärsarbete i nordväst kallades C. 1831
af president Jackson till Washington som Förenta
staternas krigsminister och medverkade följande
år kraftigt till hämmande af den Unionens bestånd
hotande secessioniströrelsen i Syd-Carolina. 1836-42
var han amerikanskt sändebud i Paris, där han intog
en ganska inflytelserik ställning och vann Ludvig
Filips synnerliga förtroende. Sina intryck från
Paris samlade han i en 1840 anonymt utgifven bok,
France, its king, count and government; by an
american. Från Michigantiden hyste C. inrotad
motvilja mot allt engelskt, och i striden om
rättigheten att visitera fartyg för slafhandelns
undertryckande ingrep han 1842 genom en mot 1841 års
fördrag riktad broschyr samt lyckades genom en till
utrikesministern Guizot afgifven protest förhindra
Frankrikes ratifikation af fördraget. Då Förenta
staterna genom Ashburtonfördraget (aug. s. å.) enligt
C:s mening i alltför stor utsträckning erkände
visiteringsrätten, begärde han afsked och riktade
mot föredragets amerikanske undertecknare, Webster,
en hvass kritik, som med ens gjorde honom ytterligt
populär hos det demokratiska partiet. Vid partiets
förberedelser till 1844 års presidentval var han van
Burens motkandidat, men måste till sist liksom denne
vika för det obetydliga kompromissnamnet Polk. 1845-57
var han staten Michigans representant i senaten. Han
tillhörde där till det sista det chauvinistiska
ytterlighetspartiet i Oregon-frågan och närmade
sig i slaffrågan, under stigande missnöje från sin
hemstats sida, allt mer sydstatsmännen. Det var C.,
som först i det aktiva politiska lifvet införde
läran om "folkets suveränitet i territorierna"
(squatter sovereignty), enligt hvilken territoriernas
befolkning själf skulle få afgöra om slafveri finge
tolereras inom området eller ej. C. var demokraternas
kandidat vid presidentvalet 1848, men besegrades till
följd af den splittring inom partiet slaffrågan
framkallat i den afgörande staten New York. I
senaten understödde han 1850 verksamt Clays bekanta
stora kompromissförslag, liksom äfven 1854 Douglas'
ödesdigra Kansas-Nebraska-bill. Trots sitt stora
personliga inflytande i 
Michigan besegrades C. 1857 vid valet af senator och
fick en republikansk efterträdare. I stället ingick
han s. å. som statssekreterare i Buchanans kabinett
och var där den ledande statsmannen till dec. 1860, då
secessionisternas alltmera öppet framträdande planer
och presidentens hjälplösa svaghet förmådde den gamle
jacksonske demokraten att afgå. Buchacans vägran
att förstärka unionsbefästningarna i Charlestons
hamn gaf honom den yttre anledningen därtill. Sina
sista år tillbragte C. i Detroit och uppbjöd där allt
sitt inflytande för att befordra Unionens sak. Han
afled i Detroit 17 juni 1866. Jfr A. C. Mc Laughlin,
"Lewis C." (1891, i "American statesmen series").
V. S-g.

Cassagnac [kassan j a'k]. 1. Adolphe Granier de C.,
fransk journalist och politiker, f. 12 aug. 1808
i Avéron-Bergelle (dep. Gers), d. 31 jan. 1880 i
dep. Gers, gjorde sig som medarbetare i åtskilliga
Paristidningar känd för sitt tygellöst djärfva
språk, som ådrog honom en del processer. Före
februarirevolutionen 1848 ifrig orleanist, slöt han
sig sedan till Louis Napoléon, påyrkade statskuppen
1851 och var en af kejsardömets ifrigaste förfäktare i
pressen. 1852-70 var han som regeringskandidat medlem
af lagstiftande kåren och gjorde sig såväl där som
i pressen bekant för sina med hetsighet framförda
ultrakonservativa och absolutistiska åsikter. Han var
redaktör för en del tidningar, bland dem "Le pays",
som arbetade för de napoleonska idéerna. Efter
Napoleon III:s störtande 1870 bodde C. till en
början nära Wilhelmshöhe, där kejsaren satt fången,
men flyttade snart till Bruxelles och utgaf där den
ultrabonapartistiska tidningen "Le drapeau". Efter
fransktyska krigets slut återvände han till Paris,
utgaf ånyo "Le pays", grundade tidningen "L'ordre"
och arbetade såväl i dessa som i "Le Figaro"
för bonapartismen. 1876 fick han äfven plats i
deputeradekammaren och omvaldes efter upplösningen
1877. C. utöfvade ett flitigt författarskap, bland
hvars alster märkas: Histoire des classes ouvrières
et des classes bourgeoises (1837, "Arbetsklassens
historia", 1843), Histoire des classes nobles et des
classes anoblies (1840, "Adelsklassens historia",
1843), Voyage aux Antilles françaises (1842-44),
Histoire des causes de la revolution française
(1850), Histoire du directoire (1851-56), Histoire
de la chute de Louis Philippe (1857), romanen La
reine des prairies (1859), Histoire des origines
de la langue française (1872), Histoire populaire
illustrée de Napoléon III (1874), romanen Le chevalier
de Midrane (1877) och Souvenirs du second empire
(1879), alla utmärkta af liflig framställning, men
ytliga och partiska.

2. Paul Adolphe Marie Prosper Granier de C., den
föregåendes son, fransk journalist och politiker, f. 2
dec. 1843 på ön Guadeloupe, d. 3 nov. 1904 i Paris,
debuterade 1864 som journalist i den af Claretie
m. fl. redigerade tidningen "Le Diogène", ingick 1866
såsom medarbetare i den af fadern grundade "Le pays"
och hade sedan som redaktör för denna att utkämpa
flera skandalösa dueller (bl. a. med A. Scholl,
H. Rochefort och G. Flourens). I fransk-tyska kriget
deltog han som frivillig, råkade i fångenskap vid
Sedan och internerades för någon tid i Kosel. 1871
uppsatte C. i Gers en politisk tidning "L'appel au

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.