peuple" och återtog 1872 vid återkomsten till Paris redaktionen af "Le pays" samt arbetade öppet för Napoleonernas återuppsättande på tronen. 1876 och 1877 valdes G. till medlem af deputeradekammaren, där han störde ordningen genom att systematiskt falla andra i talet samt genom häftiga utfall och personliga angrepp, och hvarifrån han 1878 blef utesluten. Han invaldes ånyo i febr. 1879 och höll sig efter den tiden jämförelsevis stilla. Efter kejsarprinsens död i Sulu-landet bragte C. förvirring i det bonapartistiska partiet genom att gentemot prins Napoleon uppställa dennes son Viktor såsom tronpretendent. Såsom "kandidat för hatet mot republiken" omvaldes C. till deputerad ända till 1893, då han föll igenom till följd af den från hans sida understödda boulangismens fullständiga nederlag. 1898 och 1902 blef han dock återvald till deputerad i dep. Gers. Från 1886 har han haft sin nya tidning "L'autorité" till organ i st. f. "Le pays". C. uppträdde äfven som författare med Empire et royauté (1873), Mémoire de Chislehurst {s. å.), Histoire de la troisiéme république (1875 )m. m. Cassalis. Se Casalis. Cassander (lat.), macedonisk fältherre. Se Kassandros. Cassander, Georg, en af den romersk-katolska kyrkans lärdaste och mest upplyste teologer, f. 1512 1. 1513 i Pitthem nära Bruges. Sitt rykte som teolog förvärfvade han under de utjämningsförsök, hvilka närmast efter reformationen gjordes för att söka åvägabringa en förening emellan katoliker och protestanter. På uppmaning af kejsar Ferdinand I utgaf han 1564 De articulis religionis inter catholicos et protestantes controversis, i hvilket han sökte finna en föreningspunkt i det apostoliska symbolum och den äldre kyrkans bekännelse, sådan denna uttalat sig hos kyrkolärarna från Konstantius' tid till Leo den store och Gregorius den store. Hans dogmatiska ståndpunkt är för öfrigt utprägladt katolsk. Bekant är det inflytande, som hans arbete utöfvade på Johan III i Sverige. C. författade äfven andra teologiska verk af högt värde samt utgaf flera patristiska arbeten. Död i Köln 1566. J. H. B.* Cassano. 1. (C. d'Adda) Stad i italienska prov. Milano, vid floden Adda. 8,782 inv. (1901). Sidenspinnerier. Där besegrades 16 aug. 1705 österrikarna under prins Eugène af fransmännen under Vendôme och 27 april 1799 fransmännen under Moreau af ryssarna och österrikarna under Suvorov. - 2. (C. al Jjonio) Stad i italienska prov. Cosenza, vid järnvägen Sibari-Cosenza. 8,706 inv. (1901). Biskopssäte. Svafvelbad. - 3. (C. delle Murge) By i italienska prov. Bari. 6,115 inv. (1901). Oljepressning. I närheten en kalkgrotta med stalaktitbildningar. Cassas [kasa'], Louis François, fransk konstnär, f. 1756, d. 1827, genomströfvade tvenne gånger orienten, öfverallt mätande och aftecknande fornlämningar. 1816 blef han professor vid gobelängfabriken i Paris. C. anlade den i nämnda stads konstskola befintliga samlingen af korkmodeller af olika folks yppersta byggnadsverk, och af det på hans resor samlade materialet uppstodo kopparsticksverken Voyage pittoresque de la Syrie, de la Phénicie o. s. v. (1799), Voyage pittoresque de l'lstrie et de la Dalmatie (1802) och Vues pittoresques des principaux sites et monuments de la Grèce, de la Sicile et des sept collines de Rome (1813). Cassava, ett slags stärkelserikt födoämne, som tillredes af maniok-växten. Se Manihot. Cassazione (af lat. cassare, göra slut på; egentl, afskedande), mus., urspr, slutnumret af en konsert; sedan ett instrumentalstycke i flera satser, ämnadt för uppförande i det fria. Jfr Serenad. A. L. Cassegrains teleskop [kassgrä's]. Se Astronomiska instrument, sp. 291. Cassel, stad i franska depart. Nord (Flandern), n. v. om Lille, på det 157 m. höga, alldeles isolerade Montcassel, med vidsträckt utsikt öfver flandriska slätten och Nordsjön. 1,955 inv. (1901). Gammalt slott och ett vackert stadshus, en gång samlingsplats för Flanderns ständer. Tillverkning af olja, kalk och läder. C. är det gamla Castellum morinorum. Där hafva slag utkämpats 1071, 1328, 1677 och 1814. Cassel, Karl Gustaf, jurist, författare, f. 1783 i Skeninge, var 1801-03 student i Åbo, där han tog hofrättsexamen, och innehade sedermera åtskilliga tjänstebefattningar, till dess han 1818 blef öfverdirektör i tullverket samt ordförande i Stockholms tulldomstol. 1825 utnämndes han till lagman i Västmanlands och Dalarnas lagsaga, med hvilken 1832 landskapet Uppland förenades. Vid lagmansrätternas upphörande, 1849, öfvergick han till privatlifvet. 1824 hade han förordnande att gemensamt med lagkommitténs ledamöter utarbeta förslag till förnyad författning rörande lurendrejeri och tullförsnillning, 1833 hade han plats i kommittén för utarbetande af ny sjölag, och 1836-42 var han ledamot af lagkommittén. Under en del af riksdagen 1840-41 samt under urtima riksdagen 1844 tjänstgjorde han som sekreterare i bondeståndet. Han var jämväl en nitisk medlem af flera välgörande sällskap. Död 1866. C. författade ett stort antal minnesteckningar, några psalmer, bl. a. 185 och 450 i 1819 års psalmbok, samt andra smärre skrifter. Cassel, David, tysk-judisk lärd, f. 1818, d. 1893, var 1846-79 föreståndare för den nauenska uppfostringsanstalten i Berlin. Han utarbetade bl. a. Hebräisch-deutsches wörterbuch, nebst kurzer hebr. grammatik (6:e uppl. 1898) och Lehrbuch der jüdischen geschichte und litteratur (1879). Cassel, Knut, landtbrukare, f. 23 dec. 1821 i Stockholm, var student i Uppsala 1841-43 och tjänstgjorde sedermera en kortare tid i finansdepartementet. 1860 inköpte han det i Närke belägna Stjärnsund jämte Edö gods och utvecklade där ett omsorgsfullt jordbruk och en värdefull ladugårdsbesättning, en korsning af Ayrshire- och korthornsraserna, hvilken senare blifvit mycket bekant som stamhjord för den under utbildning varande rasen "rödbrokig svensk boskap". C., som flera år tillhörde Örebro läns landsting, var 1867-68 och 1872-78 ledamot af första kammaren, hvilken 1875-78 gaf honom plats i bevillningsutskottet. Till sina ekonomiska åsikter var han frihandlare. Sedan 1885 var han ledamot af landtbruksakademien. Död å Stjärnsund 31 juli 1895. - C. tillhörde en släkt, som urspr, var tysk och hette von Castell samt vid tiden för trettioåriga kriget inkom till Sverige. Cassel, Paulus Stefanus, tysk teolog och Ord, som saknas under C, torde sökas under K.