siglos del cristianismo (2:a uppl. 1865), Cuestiones politicas y sociales (1870), Miscelánea de historia, de religion, de arte y de politica (1871) och Historia del movimiento republicano en Europa (1875). Hans parlamentariska tal utgåivos 1886 i 4 bd. C. var sedan 1879 ledamot af spanska akademien. Han afled i Murcia 25 maj 1899. C:s lif har på spanska skildrats af Sanches de Real (1874) och Gonzales Araco (1900). Jfr Sandoval. "Emilio C., coup d'œil sur sa vie" (Paris 1886), och Hannay, "Don Emilio C." (London 1896). B. F. O.* Castelbuono [-buånå], stad i italienska prov. Palermo (Sicilien). 10,734 inv. (1901). Förr benediktinkloster med värdefullt bibliotek. Castelfidardo, köping i italienska prov. Ancona, nära Loreto. 7,002 inv. (1901). Där vann den sardinska hären under Cialdini 18 sept. 1860 en fullständig seger öfver de påfliga trupperna under Lamoricière. Castelfranco. l. C. Veneto, distriktshufvudstad i italienska prov. Treviso (Venezia), vid floden Musone, med gamla befästningar. 12,551 inv. (1901). Järnindustri, silkesodling. Där segrade 23 nov. 1805 fransmännen under S:t Cyr öfver österrikarna under prins Rohan. - 2. C. dell' Emilia, stad i italienska prov. Bologna. Omkr. 13,000 inv. Detta C. anses vara forntidens Forum gallorum, där Hirtius 43 f. Kr. slog Antonius. Castel Gandolfo, köping i närheten af Rom, vid Albanosjön. Påfligt lustslott. Castellammare. 1. C. di Stabia, kretshufvudstad i italienska prov. Neapel, vid sydöstra stranden af Neapolitanska viken. 32,841 inv. (1901). Biskopssäte, örlogshamn, skeppsvarf, arsenal. Tillverkning af olja, konserver, sprit och kalk; bomullsväfverier. C. är mycket besökt för sin svala, sunda luft, sitt vackra läge och sina svafvelkällor. Det är byggdt på ruinerna af forntidens Stabiæ, som förstördes på samma gång som Herculaneum och Pompeji (79 e. Kr.). Sydöst om C. ligger det kungliga lustslottet Quisisana. - 2. C. del Golfo, hamnstad i italienska prov. Trapani (Sicilien), v. om Palermo. 19,957 inv. (1901). Tonfiskfångst. Handel med ansjovis. - 3. C. Adriatico, kommun i italienska prov. Teramo, vid Pescaros mynning i Adriatiska hafvet. 8,846 inv. (1901). Castellana, stad i italienska prov. Bari. 11,057 inv. (1901). Bomullsspinneri. Oljeberedning. Castellaneta. stad i italienska prov. Lecce (Apulien). 10,196 inv. (1901). Biskopssäte. Castelli, Guido, påfven Celestinus II:s ursprungliga namn. Castelli, Ignaz Franz, tysk skald, f. 1781 i Wien, var 1811-14 anställd som författare vid Kärntnertorteatern därstädes och dog 1862. Han skref mer än två hundra teaterstycken - till största delen bearbetningar efter franska original -, bland hvilka må nämnas Die waise und der mörder (1829), som på sin tid gjorde stor lycka, och parodien på "schicksals-tragedien", Der schicksalsstrumpf (1818). Genom sina Gedichte in niederösterreichischer mundart (1828) innehar C. ett rum bland österrikiska folkskalder. Ett urval af hans Sämmtliche werke utkom 1844 (3:e uppl. 1848-59). Castello Branco, hufvudstad i portugisiska prov. Beira, s. ö. om Coimbra. 472 m. ö. h. 7,292 inv. (1900). Biskopssäte; vin-, olje- och korkhandel. Castello-Branco, Camillo, portugisisk romanförfattare, f. 1826 i Lissabon, d. 1890 i San Miguel de Seide (Minho), där han länge lefvat i tillbakadragenhet under litterär verksamhet. Blef redan tidigt medlem af portugisiska vetenskapsakademien och upphöjdes 1885 till visconde de Correia-Botelho. C. är en af Portugals främste författare i modern tid och den utan jämförelse mest folkkäre af det senaste århundradets portugisiske diktare. Hans produktivitet var utomordentlig. Hans romaner fylla öfver 100 band, och han skref dessutom ett stort antal dramer, flera diktsamlingar samt ett antal litterära studier af värde. - Det är genom sina romaner C. vunnit sitt stora rykte, och bland dem är det hans alster inom den borgerliga sederomanens område, som ega det största värdet, ehuru han äfven med framgång odlade den historiska genren. C:s skildringar utmärka sig för stark nationell prägel, de hafva en genuin portugisisk lokalfärg så i afseende på människorna som på naturen, lefnadsvanor, nöjen, intriger m. m. Han är af stor språklig betydelse, i det han riktat skriftspråket med en mängd nybildningar samt med lån från landsmålen. Till C:s berömdaste romaner höra Amor de perdição (1862), Amor de salvação (1864), O retrato de Ricardina (1868), Mysterios de Lisboa (1854-55), No bom Jesus do monte (1863) samt de historiska O Regicida, A filha do Regicida, O Judeo m. fl. Bland hans diktsamlingar är Um livro (1854) den bästa. Se vidare Romero Ortiz, "La literatura portuguesa en el siglo XIX" (1870), samt Th. Braga, "Modernas ideias na litteratura portugueza" 1(1892). (E. S-f.) Castello de Vide, stad i portugisiska prov. Alemtejo. 603 m. ö. h. 5,132 inv. (1900). Blindinstitut, oliv- och spannmålsodling, boskapsskötsel. Castellón de la Plana [kasteljån]. 1. Provins i Spanien, norra delen af det forna konungariket Valencia. 6,465 kvkm. 310,828 inv. (1900), 48 på 1 kvkm. - 2. Hufvudstad i nämnda provins, ej långt från Medelhafvet. 29,904 inv. (1900). Tillverkning af linne- och hampväfnader, tåg, kork, socker och papper. Vin- och sydfruktsodling. C:s hamn är Grao de Castellón. Castellorizo, ö på Mindre Asiens sydkust. Se Kosteloryzo. Castellum morinorum, latinska namnet på staden Cassel. Castellum Trajani, latinska namnet på staden Kastel. Castelnau [-nå], Francis, grefve, fransk resande och naturforskare, f. 1812 i London, reste 1837-41 i kanadiska sjöarnas då ännu föga kända område äfvensom i Förenta staterna och Mexico och företog 1843-47 tillsammans med Eugene d'Osery, som under vägen mördades af indianer, läkaren och botanisten A. Weddell samt naturforskaren Deville på uppdrag af franska regeringen en expedition genom eqvatoriala Syd-Amerika från Rio de Janeiro till Goyaz, till öfre Paraguay och därifrån öfver Cuzco samt utför Amasonfloden tillbaka till Pará. Beskrifningen af denna såväl i geografiskt som i naturvetenskapligt hänseende intressanta resa finnes i Expédition dans les parties centrales de 1'Amérique du sud etc. (6 bd resebeskrifning, 1851-52, och 8 bd af geografiskt och naturvetenskapligt innehåll, 1852-57). C. ingick sedermera i franska Ord, som saknas under C, torde sökas under K.