Catanduanes, bergig ö bland Filippinerna, genom den smala Maquedakanalen skild från halfön Camarines på sydöstra kusten af Luzon. Den har en areal af 1,625 kvkm. och är bebodd af malajer, som tala det äfven på Camarines och kringliggande öar utbredda bikol- l. vicolspråket. Catanea, provins och stad på Sicilien. Se Catania. Catania (Catanea). 1. Provins på Sicilien. 4,966 kvkm. 705,412 inv. (1901), 142 på l kvkm. C. delas i fyra distrikt. -- 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid sydöstra foten af Etna och vid hafvet. Siciliens vackraste och näst Palermo största stad. 149,295 inv. (1901). Säte för ärkebiskop, prefektur, appellationsdomstol och en handelsdomstol, ett universitet (från 1444), ett lyceum, ett gymnasium och tekniska läroanstalter af flera slag. De breda, raka gatorna, af hvilka Via Stesicoro Etnea och Corso Vittorio Emmanuele äro de förnämsta, äro stenlagda med lava. Bland torgen märkas Domplatsen med "Elefantbrunnen" (en antik, i lava huggen elefant, som uppbär en egyptisk obelisk) och Piazza Stesicoro (uppkallad efter skalden Stesichoros, som dog i C. år 556 f. Kr.) med V. Bellinis staty. Bland byggnader må framhållas katedralen (grundlagd år 1075 af Roger), kyrkan S. Carcere med marmorportal från 11:e årh. samt det forna benediktinklostret S. Nicolà en efter jordbäfningen 1693 uppförd kolossal byggnad med kyrka, museum och bibliotek. Industrien omfattar tvål, tändstickor, essenser, läder, möbler, vagnar samt artiklar af bärnsten och lava. Dessutom finnas stora svafvelraffinaderier. Införseln (16,9 mill. lire 1900) utgöres af spannmål, hudar, stenkol, ylle- och bomullsvaror, trä och järn m. m., medan utförseln (28 mill. lire s. å.) omfattar svafvel, apelsiner, mandlar, hasselnötter, vin m. m. Hamnen, som uppgrundades genom en lavaström 1669, är icke djup nog. År 1900 anlöptes den af 3,349 fartyg. Som klimatisk kurort under vintern har C. de senare åren fått rätt stor frekvens på grund af sin jämna, milda, men därjämte tillräckligt fuktiga temperatur (i genomsnitt på vintern 11,5° C.). -- C. ligger på samma ställe, där det nu med lava alldeles betäckta Catana låg. Det har ofta lidit af Etnas utbrott. 1169 förstörde en jordbäfning nästan hela staden, 1669 trängde en lavaström öfver murarna, en annan fyllde en del af hamnen. Jordbäfningarna 1693 och 1819 anställde stora förödelser. C. hade äfven känning af jordbäfningen i sept. 1905. J. F. N. Catanzaro. 1. (Calabria ulteriore II) Provins i Italien (Kalabrien). 5,258 kvkm. 476,227 inv. (1901), 91 på 1 kvkm. -- 2. Hufvudstad i nämnda provins, på en höjd, 9 km. från Squillacebukten. Omkr. 22,000 inv., som kommun 31,824 inv. (1901). C. är säte för prefekt och biskop samt en appellationsdomstol och har flera läroanstalter, bl. a. en landtbruksskola, och en vetenskapsakademi. Arkeologiskt museum. Sidenindustri samt handel med vin, ost och olja. C. anlades 963 till skydd mot sarasenerna. Staden led mycket genom jordbäfningarna 29 juli 1783 och 8 sept. 1905. Cataphracti, zool., en annan benämning för Cottidæ, simpfiskar. Se Kindpansrade fiskar. Cataracta (lat.), oftalm., grå starr. Se Starr. Catargiu [-djo]. 1. Barbu C., rumänsk statsman, f. 1807, var under furst Kusas regering ledare för det konservativa partiet och 1861 och 1862 två gånger konseljpresident. Han blef lönnmördad 20 juni 1862.

</img>
-- 2. Lascar C., rumänsk statsman,
f. 1823, d. 1899, var en af det konservativa partiets
ledare, medverkade till furst Kusas störtande
1866 och var därefter medlem af den provisoriska
regeringen. Han bildade Karls af Hohenzollern första
ministär, men afgick redan s. å. Efter oroligheterna
1871 kallades han åter till ministerpresident,
upplöste den motsträfviga kammaren och segrade vid
de nya valen. Under den inre och yttre oron 1876
måste han afgå och ställdes jämte sin ministär i
anklagelsetillstånd. Sedan 1880 det konservativa
partiets chef, medverkade han till J. Bratianus
störtande 1888, valdes s. å. till kammarpresident
och var konseljpresident apr.--nov. 1889. Efter att
1891 hafva öfvertagit inrikesportföljen, blef han i
dec. s. å. åter premiärminister och kvarstod som sådan
till okt. 1895, hvarunder åtskilliga viktiga inre
reformer genomfördes. Han förblef det konservativa
partiets chef till sin död. 

H. B--n.

Catarrhinæ, zool., smalnäsiga apor. Se Primates.

Catarrhus æstivus (lat.), patol.  Se Höfeber.

Catasetum, bot. Se Orchidaceæ.

Catawba [kətå'bə], flod i nordamerikanska staterna
Nord- och Syd-Carolina. Den rinner upp på Blå bergen,
heter i sitt nedre lopp Wateree och får, efter sin
förening med Congaree, namnet Santee samt faller ut i
Atlantiska hafvet. C. är 400 km., Wateree 160 km. och
Santee 240 km. lång.

Catch [kä'tj], eng. (egentl. grepp, fångst),
mus., en art för England egendomlig folklig
kompositionsform, bestående i flerstämmiga kanon
för mansstämmor med vanligen komisk text och
hvarjehanda svårigheter i utförandet, i det att
t. ex. orden eller t. o. m. stafvelserna kunna vara
delade på olika stämmor. De äldsta samlingarna af
catches härröra från 1609 och 1611. Hvarje yrke
hade sin kännetecknande catch. Äfven sådana med
herdeidylliska ämnen voro vanliga. Under Karl 
II:s sedeslösa epok (senare hälften af 1600-talet)
gjordes gärna texterna så själfsvåldiga, att mycken
förträfflig catch-musik på denna grund ej numera kan
föredragas. Sedan 1761 finnes i London för odlande
af denna gamla sångform en förnäm Catch club, hvars
medlemmar endast äro åhörare till de af yrkessångare
utförda sångerna. Jfr Glee och Liedertafel.

E. F--t.

Catchup [kä'tʃop], eng., kokk., ett af ostron,
sardeller eller ansjovis, champinjoner eller tomater
samt starka kryddor beredt extrakt, hvilket i England,
Ostindien och Amerika begagnas som tillsats till
såser o. s. v.

Cateau, Le [lö katå], 1. Câteau-Cambrésis, stad i
franska depart. Nord (Flandern), vid Selle. 10,341
inv. (1901). C. är en knutpunkt på franska nordbanan,
har "collège" och ett