Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Catanduanes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Catanduanes, bergig ö bland Filippinerna, genom den
smala Maquedakanalen skild från halfön Camarines på
sydöstra kusten af Luzon. Den har en areal af 1,625
kvkm. och är bebodd af malajer, som tala det äfven
på Camarines och kringliggande öar utbredda bikol-
l. vicolspråket.
Catanea, provins och stad på Sicilien. Se Catania.
Catania (Catanea). 1. Provins på Sicilien. 4,966
kvkm. 705,412 inv. (1901), 142 på l kvkm. C. delas
i fyra distrikt. – 2. Hufvudstad i nämnda provins,
vid sydöstra foten af Etna och vid hafvet. Siciliens
vackraste och näst Palermo största stad. 149,295
inv. (1901). Säte för ärkebiskop, prefektur,
appellationsdomstol och en handelsdomstol, ett
universitet (från 1444), ett lyceum, ett gymnasium
och tekniska läroanstalter af flera slag. De breda,
raka gatorna, af hvilka Via Stesicoro Etnea och
Corso Vittorio Emmanuele äro de förnämsta, äro
stenlagda med lava. Bland torgen märkas Domplatsen med
"Elefantbrunnen" (en antik, i lava huggen elefant,
som uppbär en egyptisk obelisk) och Piazza Stesicoro
(uppkallad efter skalden Stesichoros, som dog i C. år
556 f. Kr.) med V. Bellinis staty. Bland byggnader må
framhållas katedralen (grundlagd år 1075 af Roger),
kyrkan S. Carcere med marmorportal från 11:e
årh. samt det forna benediktinklostret S. Nicolà
en efter jordbäfningen 1693 uppförd kolossal
byggnad med kyrka, museum och bibliotek. Industrien
omfattar tvål, tändstickor, essenser, läder, möbler,
vagnar samt artiklar af bärnsten och lava. Dessutom
finnas stora svafvelraffinaderier. Införseln (16,9
mill. lire 1900) utgöres af spannmål, hudar, stenkol,
ylle- och bomullsvaror, trä och järn m. m., medan
utförseln (28 mill. lire s. å.) omfattar svafvel,
apelsiner, mandlar, hasselnötter, vin m. m. Hamnen,
som uppgrundades genom en lavaström 1669, är icke
djup nog. År 1900 anlöptes den af 3,349 fartyg. Som
klimatisk kurort under vintern har C. de senare
åren fått rätt stor frekvens på grund af sin jämna,
milda, men därjämte tillräckligt fuktiga temperatur
(i genomsnitt på vintern 11,5° C.). – C. ligger
på samma ställe, där det nu med lava alldeles
betäckta Catana låg. Det har ofta lidit af Etnas
utbrott. 1169 förstörde en jordbäfning nästan hela
staden, 1669 trängde en lavaström öfver murarna,
en annan fyllde en del af hamnen. Jordbäfningarna
1693 och 1819 anställde stora förödelser. C. hade
äfven känning af jordbäfningen i sept. 1905.
J. F. N.
Catanzaro. 1. (Calabria ulteriore II) Provins i
Italien (Kalabrien). 5,258 kvkm. 476,227 inv. (1901),
91 på 1 kvkm. – 2. Hufvudstad i nämnda provins, på
en höjd, 9 km. från Squillacebukten. Omkr. 22,000
inv., som kommun 31,824 inv. (1901). C. är säte för
prefekt och biskop samt en appellationsdomstol och har
flera läroanstalter, bl. a. en landtbruksskola, och en
vetenskapsakademi. Arkeologiskt museum. Sidenindustri
samt handel med vin, ost och olja. C. anlades 963
till skydd mot sarasenerna. Staden led mycket genom
jordbäfningarna 29 juli 1783 och 8 sept. 1905.
Cataphracti, zool., en annan benämning för Cottidæ,
simpfiskar. Se Kindpansrade fiskar.
Cataracta (lat.), oftalm., grå starr. Se Starr.
Catargiu [-djo]. 1. Barbu C., rumänsk statsman,
f. 1807, var under furst Kusas regering
ledare för det konservativa partiet och 1861 och 1862
två gånger konseljpresident. Han blef lönnmördad
20 juni 1862.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
