rådhus från renässansen. Siden-, ylle- och bomullsmanufakturer, socker- och oljetillverkning. 2 och 3 april 1559 slöts i C. en fred mellan Frankrike å ena sidan samt England, Savojen och Spanien å den andra. Frankrike fick där bekräftelse på besittningen af Metz, Toul, Verdun och Calais. Andra af de respektiva länderna gjorda eröfringar skulle återlämnas. Hertigen af Savojen återvann därigenom betydliga områden. I C. föddes marskalk Mortier, och en bronsstaty öfver honom upprestes där 1838. Jfr de Ruble, "Le traité de Cateau-Cambrésis" (1889), och Cloez, "Étude historique sur le Cateau-Cambrésis avant et pendant la revolution" (1895). Catechupalmen (Katekupalmen), bot. Se Areca. Catel, Charles Simon, fransk kompositör och musikteoretiker, f. 1773, blef 1795 professor vid det nygrundade konservatoriet i Paris och dog 1830. Hans förnämsta verk är Traité de l'harmonie (1802), som utgör ett framsteg i förhållande till Rameaus äldre harmonilära och allmänt lades till grund för musikundervisningen i Frankrike. Hans operor - Sémiramis (1802), L'auberge de Bagnères (1807; "Värdshuset i Bagnères", 1817), Les bayadères (1810) m. fl. - höllo sig ej länge uppe. C. komponerade äfven kammarmusik samt en mängd marscher för revolutionskrigen. Biogr. af Carlez (1895). A. L. Catel, Franz, tysk målare, f. i Berlin 1778, d. i Rom 1856, uppträdde först såsom illustratör af praktverk - Goethes "Hermann und Dorothea" (1799) m. fl. - och egnade sig därefter åt akvarell- och oljemålning. Han blef hufvudsakligen landskapsmålare samt återgaf med förkärlek den italienska naturen, anslutande sig till den af Kock fastslagna klassiska riktningen. Åtskilliga taflor af honom finnas i Thorvaldsens museum i Köpenhamn, andra i nya pinakoteket i München, nationalgalleriet i Berlin m. fl. st. - Hans äldre broder, Ludwig Friedrich C. (f. 1776, d. 1819), var arkitekt. (G-g N.) Catena (lat.), kedja. - Catena ecclesiæ l. C. patrum, samling af bibelkommentarier ur kyrkofädernas skrifter. Sådana förekommo i synnerhet inom den bysantinska (grekiska) kyrkan, där en synod 692 band skrifttolkningen vid de "af Gud födde kyrkofädernas traditionella uppfattning". Catena, Vincenzo (egentl. Vincenzo di Biagio), italiensk målare af venezianska skolan, f. omkr. 1470 i Treviso, d. 1531 i Venezia, elev af Giov. Bellini, imiterade oftast sin lärare, men efterapade dessutom än Giorgione, såsom i den härliga bilden Den heliga familjen, tillbedd af en krigare (i nationalgalleriet i London), hvilken tafla i många hänseenden står på höjden af veneziansk målarkonst, än Palma Vecchio. Af hans mer själfständiga målningar stå hans porträtt högst, t. ex. bilden af grefve Raimund Fugger (i Berlins museum). (O. G-g.) Catenaria (lat., af catena, kedja), mat. Se Kedjelinje. Catesby [keitsbi], Mark, engelsk naturforskare och resande, f. omkr. 1679, d. 1749, företog mellan 1710 och 1726 tvenne långa resor i Amerika. Resultatet af sina samlingar och forskningar, delvis bekostade af sir Hans Sloane, nedlade han i sitt berömda verk Natural history of Carolina, Florida, and the Bahama islands (1731-43, flera uppl.), hvilket med synnerligen tillförlitliga afbildningar utrustade arbete länge var en hufvudkälla för Amerikas botanik. G. Stg. Catgut [kä'tgat], eng. ("katt-tarm"), ett slags tråd, som af kirurgerna rätt ofta brukas till att ombinda (underbinda) blodkärl vid operationer, att sy ihop sår o. d. Catgut beredes af olika växtätares tarmar, hvilka befrias såväl från slemhinna som från yttre (bukhinne-)öfverdrag, skäras i smala remsor, trillas så, att de blifva runda, poleras genom inrifning med mandel- eller olivolja, befrias från fett med eter samt indränkas med desinficierande ämnen (karbol, sublimat e. d.). - Catguttrådarna angripas och "förtäras" (resorberas) ganska snart i kroppen och blifva alltså icke länge kvarliggande däri såsom främmande, retande föremål. Å andra sidan kan det stundom hända, att catguttrådarna alltför snart upplösas och att till följd däraf t. ex. "efterblödning" från ett med nämnda material underbundet blodkärl kan inträffa. I fall, då sådant kan befaras, brukas i stället silke e. d. C. G. S. Catha edulis Forsk., Kat (Khat), bot., en till fam. Celastraceæ hörande buske, som förekommer vild från Arabien till Kap, men äfven mångenstädes odlas. Af dess blad beredes en massa, som araberna dels begärligt tugga, dels använda till beredandet (med kokhet mjölk eller vatten) af en dryck, som bär samma namn. Denna dryck var känd och begagnad före kaffets införande i Arabien och uppgifves kunna, liksom kaffe, förtaga sömn. Den ansågs såsom ett skyddsmedel mot pesten, som t. o. m. antogs skola förskona de trakter, där kat-busken planterades. O. T. S. (G. L-m.) Catharina Jagellonica. Se Katarina (svenska drottningar). Cathartes, Korpgamsläktet, zool., hör till familjen gamfåglar (se d. o.). Flera arter af detta släkte förekomma i Syd-Amerika, Västindien och Carolina. C. har lång, svag näbb, hufvud och öfre delen af halsen nakna; saknar halskrås, som utmärker kondorerna. En af de mest bekanta arterna är C. atratus, som är svart med bly grått hufvud. L-e. Cathartica (af grek. katharsis, rening), farm., en benämning på afförande läkemedel. Cathartin, farm. Se Katartin, Rheum och Senna. Cathay, under medeltiden europeisk benämning på Kina. Cathcart [kä'thkat]. 1. William Schaw, earl af C., engelsk general och diplomat, f. 1755 i Skottland, deltog med utmärkelse i amerikanska frihetskampen och i revolutionskrigen på kontinenten samt utnämndes 1801 till generallöjtnant och 1803 till högste befälhafvare öfver trupperna på Irland. 1807 förde han den armékår, som England till Sveriges hjälp skickade till Rügen, och i sept. s. å. deltog han såsom befälhafvare öfver landstigningstrupperna i engelska flottans anfall på Köpenhamn. För sin raskhet vid detta tillfälle upphöjdes han till peer och undfick en tacksägelseadress af parlamentets båda hus (1808). Redan 1805 hade C. i en tillfällig diplomatisk beskickning afgått till Petersburg. 1812 ditsändes han ånyo (hvarvid han tog vägen öfver Sverige samt följde Karl Johan till mötet i Åbo), och 1813-14 var han kejsar Alexander följaktig under fälttåget. På kongressen i Wien var