spelade Leon i "Slottet Montenero", Karl Gustaf i "Drottning Kristina", titelrollen i Czar Peter skeppstimmerman i Holland m. fl. - Såsom målare vann C. flera pris i konstakademien. Han utförde akvareller, gouacher och teckningar med arkitektoniska och landskapsmotiv, hämtade från Stockholm och dess omgifningar. Uppsala universitets bibliotek besitter i den westinska samlingen en mängd af dessa teckningar, hvilka äro af en viss betydelse för kännedomen om Stockholmstraktens äldre topografi. Tvenne gouache-målningar af C. (den ena, daterad 1818, i kanslihuset, Stockholm, den andra å Drottningholm) framställa Karl XIV Johans kröning. C. dog i Stockholm 9 dec. 1828. J. K--e.* Ceder-manna, bot. Se Manna. Cederschiöld (Cedersköld), svensk adlig ätt, härstammande från borgaren och rådmannen i Gäfle Peder Hansson (d. 1612), hvilkens sonson Petrus Eliæ Gavelius 1687 adlades under namnet C. Från Peder Hansson härstamma äfven ätterna von Gavel, Adelstjerna och den först adlade ätten Cronstedt. 1. Petrus Eliæ Gavelius, adlad C., ämbetsman, son af justitieborgmästaren i Gäfle, Elias Gavelius, f. 1625, d. 1697, blef 1655 e. o. och 1663 ord. juris professor i Uppsala samt antogs 1665 till generalinspektör i k. kansliet, "med förbindelse att hafva inseende öfver alla fiskaler i riket och att tillse huru kungliga förordningar efterlefdes". Då detta ämbete (motsvarande det nuv. justitiekanslersämbetet) 1675 indrogs, erhöll C. en assessorsplats i Göta hofrätt. 2. Fredrik Johan C., den föregåendes sonsons sonson, filosof, f. 1774 på Lidboholm i Sjösås socken af Kronobergs län, blef student i Lund 1793, filos. magister 1796, docent i teoretisk filosofi 1800, adjunkt i teoretisk och praktisk filosofi 1803 samt lektor i historia och moralfilosofi vid Växjö gymnasium 1807. Redan 1808 utnämndes han emellertid till professor i moralfilosofi i Lund, hvilket ämbete han innehade till 1841, då han erhöll afsked som emeritus. Död 1846. De viktigaste af hans skrifter äro Allmän inledning till apriorisk eller rationell pligtlära (1821) och Menniskors aprioriska pligtlära (1828--29). 3. Per Gustaf C., den föregåendes broder, läkare, politisk skriftställare, f. 4 sept. 1782 på Lidboholm i Sjösås socken af Kronobergs län, blef student i Lund 1798, med. doktor 1809, anat. pro-sektor 1811 och kirurgie magister 1812. Året därpå bosatte han sig i hufvudstaden, där han 1817 blef e. o. professor i barnförlossningskonst vid karolinska institutet samt 1822 professor vid nämnda läroverk och direktör vid allmänna barnbördshuset. Han skaffade sig ett aktadt namn, särskildt genom sitt nit för barnmorskeundervisningen, samt utarbetade i detta fack flera lättfattliga handböcker och anvisningar. Äfven som politisk författare, riksdagsman och statsrevisor utöfvade C. en betydande verksamhet. Han var ledamot af Vetenskapsakademien (från 1830) och flera andra lärda samfund. Död i Stockholm 12 febr. 1848. -- C. utgaf Handbok för barnmorskor (1822, 7:e uppl. 1868), Utkast till handbok i den instrumentala barnförlossningskonsten (1830, 5:e uppl. 1870), Lärobok i vården om qvinnans slägtlif (1836-39), Riksdagen i Stockholm 1719 (1826), Handbok för riksdagsmän (1822, 3:e uppl. 1839), Försök att bringa Sveriges grundlagar i system (1828) och Anmärkningar vid lagkomitéens förslag till allmän criminallag (1833) m, fl. arbeten. 4. Fredrik August C., den föregåendes son, läkare, f. 27 maj 1813 i Stockholm, blef student i Lund 1830, medicine licentiat 1839 samt kirurgie magister och medicine doktor 1840. Efter att hafva haft förordnande dels som bataljonsläkare vid andra lifgardet, dels som barnmorskelärare och som adjunkt i obstetrik vid karolinska institutet, blef han 1842 t. f. och 1846 ord. provinsialläkare i Nora distrikt. Från denna befattning fick han 1851 på begäran afsked och slog sig därefter ned som praktiserande läkare i hufvudstaden, utnämndes 1854 till provinsialläkare i Stockholms distrikt och var 1855-80, med professors namn, heder och värdighet, lärare vid den i Stockholm befintliga undervisningsanstalten för barnmorskor. Utom åtskilliga smärre uppsatser, till stor del offentliggjorda i tidskriften Hygiea, utgaf C. Lärobok för barnmorskor (1873) och Lärobok för barnmorskor uti instrumentala förlossningskonsten (1874; 3:e uppl. 1901; omarb. uppl. af E. Alin 1896). Han ombesörjde dessutom nya upplagor af sin faders läroböcker i samma ämne. Under de senaste ståndsriksdagarna var han en verksam ledamot af ridderskapet och adeln. Död i Stockholm 10 mars 1883. 5. Gustaf C., den föregåendes son, sjukgymnast, massör, f. 13 okt. 1845 i Nora, var 1869-70 underlöjtnant vid Svea lifgarde, förestod 1872-79 med framgång ett af honom inrättadt sjukgymnastiskt institut i Hannover och flyttade 1879 till Stockholm, där han 1888 erhöll professors titel. Sedan han lyckligt behandlat storhertigen af Baden vid dennes besök i Stockholm, förmådde fursten honom att 1889 öfverflytta till Baden-Baden, hvarifrån C. 1895 åter förlade sin verksamhet till Stockholm. I sin massagebehandling använder C. företrädesvis svaga retningar och milda s. k. passiva rörelser. Han har utbildat flera lika originella som enkla metoder mot migrän (genom retning af nervus sympathicus på halsen) samt vissa öron- och ögonsjukdomar, mag- och tarmkatarr m. m. C. har sedan 1886 användt en af honom uppfunnen metod att genom massage af slemhinnan (medelst en med battist omvirad silfvertrådsögla) bota näs- och svalgkatarrer. Denna metod, som vunnit erkännande af utländska specialister, började han 1895 införa i Stockholms folkskolor. Han har beskrifvit den i en uppsats i "Allgem. medic. centralzeitung" (1890). C. har vidare skrifvit broschyrerna Über die schwedische heilgymnastik (1877) och Über passive bewegungen (1878) m. m. 6. Johan Gustaf Kristofer (Christoffer) C., den föregåendes syssling, språkforskare, f. 25 juni 1849 i Stockholm, blef 1868 student i Lund, 1873 filos. kandidat och 1874 filos. doktor samt var 1875-83 docent i nordiska språk. 1882-89 var han föreståndare för Göteborgs nya elementarläroverk för flickor samt 1884--86 därjämte lärare och 1885--86 studierektor vid kjellbergska skolans seminarieafdelning. 1889-94 var han ånyo docent i Lund, utnämndes 1893 till professor i nordiska språk vid Göteborgs högskola och tillträdde professuren 1894. Sedan 1889 är C. medarbetare i redaktionen af Svenska akademiens "Ordbok öfver svenska språket". C. har utvecklat en rikhaltig och betydande språkvetenskaplig författarverksamhet. Af hans skrifter