stycken. - Plåtslagarverkstaden utgöres, liksom smedjan, af en särskild byggning. All mejsling, diktning och nitning sker där medelst pneumatiska maskiner, drifna af komprimerad luft. Elektrisk drift är i största utsträckning tillämpad enligt systemet en motor för hvarje maskin. Den erforderliga strömmen köpes från kraftstationen vid Brattforsen. Under 1904 uppfördes ytterligare verkstäder för bleckslageri och tillverkning af presenningar. Arbetarantalet uppgår f. n. (1905) till 232. E. Hjr. Centranthus, bot. Se Valerianaceæ. Centratorkoppling, tekn., benämning å en af bröderna C. A. och O. Hult uppfunnen utväxlingsanordning, där kraften öfverföres medelst rullfriktion och axlarna ligga i samma centrumlinje (däraf namnet). Apparatens konstruktion åskådliggöres af vidstående figur.

</img>
Den hastigt gående axeln, t. ex. induktoraxeln
å en elektromotor, afslutas med en slipad
löprulle af stål, a. Kring denna löprulle äro
slipade stålringar, b, inspända mellan löprullen och
rullbanan, c, till ett antal af 3 eller 4, beroende
på utväxlingen. Genom förskjutning i axiell led af
banan d medelst skrufvarna e kan rullbanans inre
diameter förminskas och härigenom inspänningen
regleras. Rörelsen öfverföres från ringarna b till
axeln i af i ringarna insatta hjul f medelst i skifvan
h anbragta tappar g. Utväxlingens storlek är beroende
af förhållandet mellan löprullens och rullbanans
diametrar. Utväxlingsförhållandet kan dock ej göras
mindre än l : 2 eller större än l : 13. G. H-r.

Centrera (af lat. ce'ntrum, medelpunkt), fys.,
inställa ett föremål så, att vissa punkter
däraf falla i rotationsaxeln på ett instrument
(exempelvis en svarf). Om tyngdpunkten är befintlig
på rotationsaxeln, är centrifugalkraften kompenserad,
hvilket är nödvändigt för att hastigt roterande delar
ej skola förryckas i sitt läge. De sägas då vara
centrerade. Inom optiken förstår man med centrera att
placera de särskilda glasen (linserna) i en kikare så,
att deras hufvudaxlar falla i en och samma räta linje.
S. A-s.

Centreville [se'ntevil], by i nordamerikanska staten
Virginia, 43 km. v. om Washington, är bekant genom en
rad fäktningar, som unionisterna under Pope med stora
förluster utkämpade mot de konfedererade i aug. 1862.

Centrifloræ,  bot.   Se Calycifloræ.

Centrifug (af lat. centrum, medelpunkt, och fugere,
fly), mek., maskin för s. k. centrifugering, d. ä. för
skiljandet af en vätska ifrån ett annat medium, vare
sig att detta är flytande eller ej. Centrifuger hafva
en ganska stor teknisk användning, såsom för torkning
af ull, garn, tyg o. s. v., 
utpressning af sockersaft ur melass, skumning af mjölk
o. s. v. De för mjölkskumning brukliga centrifugerna
tillverkas i Sverige i stor skala såväl för export
som för inhemskt bruk. En för torkning afsedd
centrifug består i det hufvudsakliga af en omkring
en vertikal axel vridbar, cylindrisk, perforerad
trumma, i hvilken den våta massan inlägges, under
det att trumman befinner sig i hvila. När trumman
sedan bringas i rotation, drifves vattnet i följd
af trögheten ut genom hålen i densamma och uppsamlas
inom en med vattenaflopp försedd mantel af järn, som
på samma gång tjänar såsom skydd för i närheten af
maskinen kommande personer. På samma sätt afskiljes
sockersaft ur melass. Uti mjölkseparatorerna inledes
den oskummade mjölken genom en central öppning upptill
i separeringskärlet, under det att detta är i full
gång. På grund af kärlets i profil ofta utbuktade
form benämnes detsamma vanligen "separatorkula". De
tyngre partiklar, som bilda skummjölken, drifvas
af den närmare axeln befintliga vätskemassans
centrifugalkraft ut mot kulväggen, under det att de
lättare, fetare gräddpartiklarna, hvilka i följd af
sin lätthet icke kräfva lika stor centripetalkraft
som de öfriga, af de utanför varande magrare och
tyngre skummjölkslagren drifvas in mot kulans
centralare del. Genom en i det cylindriska gräddlagret
insatt, upp genom den centrala kulöppningen gående
rörledning uppsamlas grädden, hvars mängd plägar
regleras genom en skruf, den s. k. "gräddskrufven",
och genom en annan, i skummjölkslagret insatt,
likaledes upp genom kulhalsen gående ledning upphämtas
skummjölken. Skummjölken och grädden upptagas i ofvan
liggande plåtbäcken, hvarifrån de afrinna genom hvar
sin pip. Den hastighet, med hvilken separatorerna
rotera, är mycket betydande; den uppgår nämligen
vid nutida separatorer till omkring; 6,000 hvarf
i minuten, hos smärre ända till 8,500 hvarf; härpå
beror den stora effekt, som med dem ernås. Skillnaden
i vikt mellan lika stora volymer af skummjölken och
grädden är visserligen icke synnerligen betydande,
men verkan af denna skillnad blir genom den hastiga
rotationen mångfaldigad, och detta föranleder det
hastiga skiljandet af de olika tunga vätskorna ifrån
hvarandra. (Jfr det beträffande centrifugalkraftens
storlek under rubrik Centrifugalkraft anförda.)

Centrifuger användas äfven, om än i mindre skalar
för att bortskaffa damm och annan orenlighet ur
luft och gaser. Försök hafva äfven blifvit gjorda
att med dem skilja luftens huvudbeståndsdelar,
kväfvo och syre, ifrån hvarandra, för att vid vissa
förbränningsprocesser erhålla en mera syrehaltig luft
och i följd häraf en intensivare värmeutveckling. Det
i luften i stor mängd (79 volymprocent) ingående,
för förbränningen onyttiga kväfvet absorberar under
upphettningen en stor del af det utvecklade värmet
och nedsätter därigenom den effekt, som i öfrigt
vinnes. Det vore fördenskull i hög grad fördelaktigt,
om man kunde för tillräckligt billigt pris åstadkomma
en separering sådan som den nämnda, men hittills
hafva försöken icke krönts med framgång.

De mest bekanta uppfinnarna på detta område
äro Penzoldt, som uppfann torkcentrifugen
1836, och de Laval, som 1878-79 erhöll
sina första patent på mjölkseparatorer.
O. E. W.