sina tolkningar af Alfieris "Filippo" (1831) och Öhlenschlägers "Stärkodder" (1833). Cervinus (Hjort), Hans, universitetslärare, präst. Se Hjort-Cervinus. Cervisia. Se Cerevisia. Cervix (lat.). Se Hals, Lifmoder och Nacke. Cervole [särvå'1] l. Cervolle, Arnold de (vanligen kallad "ärkeprästen", archiprêtre, emedan han drog inkomsterna af prästgäll, fastän han var både gift man och riddare), var en fransk legokrigare under de fransk-engelska krigen på 1300-talet. Efter slaget vid Poitiers drog han - i sold än hos den ene fursten, än hos den andre - omkring i södra Frankrike med en sköflande legoskara. Då han 1365 med 40,000 äfventyrare inbröt i Elsass under förevändning att tåga mot turkarna, jagades han tillbaka af kejsar Karl IV. Död 1366. Cervolle [särvå'1]. Se Cervole. Cervulus, zool. Se Muntjaken. Cervus, zool, hjort. - C. alces, älg. - C. antisensis, taruga. - C. axis, axis. - C. capreolus, rådjur. - C. dama, dofhjort. - C. megaceros, megaceros. Cerylalkohol, kem., en en-atomig, mättad, fast alkohol, C₂₆H₅₄O, hvars cerotinsyreeter förekommer i vax. ' P. T. C.* Ces., i botaniska namn förkortning för Vincenzo de Cesati, baron, professor i Neapel, f. 1807, d. 1883. Cesalpino [tjesalpinå], A., italiensk filosof, botanist och fysiolog. Se Cæsalpinus. Cesareopapism. Se Cæsareopapism. Cesari [t j e-], Giuseppe, kallad il cavaliere d'Arpino, italiensk målare, f. omkr. 1568 i Rom, d. där 1640, var en bland de bättre italienske manieristerna vid 1500-talets slut och 1600-talets början samt arftagaren af Federigo Zuccaros maniererade konst och popularitet i den eviga staden. Han åtnjöt stort anseende och behärskade med sin skola hela den dåvarande konstriktningen i Rom, tills ändtligen Carracciernas och Caravaggios uppträdande åstadkom en reaktion i smaken. Arbeten af honom finnas i åtskilliga af Roms och Neapels kyrkor. Hans förnämsta verk äro Scener ur romerska historien i konservatorspalatset i Rom. Efter hans kartonger utfördes mosaikerna i Peterskyrkans kupol. (O. G-g.) Cesari [tje-], Antonio, italiensk filolog, f. 1760, d. 1828, var medlem af det andliga ståndet och benämnes därför merendels Padre Antonio. Hans viktigaste arbete är en upplaga af "Vocabolario della crusca" (7 bd, 1806-09), hvilken han riktade med omkr. 50,000 ord. Dessutom skref han Dissertazione sopra lo stato presente della lingua italiana (1810) och Novelle (1825) m. m. samt utgaf flera äldre, latinska och italienska, författares verk. Cesarini [tje-], Giuliano, italiensk kardinal, f. 1389, var först lärare i kanonisk rätt i Padova, blef senare biskop, först i Frascati, sedan i Grosseto, och slutligen 1423 kardinal. 1430 sändes han såsom legat till Tyskland, dels för att predika korståg mot husiterna, dels för att presidera i Baselkonsiliet. Sedan korståget ledt till katastrofen vid Taus 1431, begaf han sig till Basel. Hufvudsakligen genom C:s fina takt och diplomatiska skicklighet afvärjdes till en tid brytningen mellan kurian och konsiliet och åstadkoms en uppgörelse med husiterna. Sedan ytterlighetspartiet på mötet fått öfverhanden, lämnade C. Basel 1438 och deltog senare i unionsförhandlingarna på konsiliet i Ferrara-Florens. 1443 predikade han korståg mot turkarna, lyckades förmå konung Vladislav af Ungern att bryta freden och omkom efter slaget vid Varna följande år. T. H-r. Cesaris [tje-], Giovanni Angelo, italiensk astronom, f. 1749, d. 1832 som direktor för Milanos observatorium, redigerade från 1775 till sin död "Effemeridi di Milano", hvaruti han offentliggjorde åtskilliga uppsatser. E. J. Cesarism. Se Cæsarism.

</img>
Cesarotti [tje-], Melchiore, italiensk skald,
f. 1730, d. 1808, blef 1768 professor vid
universitetet i Padova samt kallades 1779 till ständig
sekreterare i den därstädes då inrättade akademien
för konster och vetenskaper. Genom sin mästerliga,
på "versi sciolti" utförda, öfversättning af Ossian
(1763) gjorde han denne känd i Italien. Dessutom
lämnade han tolkningar af Plutarchos' biografier
(1763-72), Homeros' Ilias (1795) m. fl. klassiska
verk. Bland hans själfständiga arbeten är det
förnämsta Saggio sulla filosofia delle lingue
(1785), i hvilket han uppträdde till förmån för den
språkliga utvecklingens frihet emot "Accademia della
crusca". Hans samlade verk utkommo i 40 band 1805-13,
Prose edite ed inedite utgafs af Mazzoni 1882. En
lefnadsteckning öfver C. skref s af Barbieri.

Cesena [t] e-], kretshufvudstad i italienska,
prov. Forli (Emilien). Omkr. 13,000 inv. (1901; som
kommun 42,240). Biskopssäte. Katedralkyrka. Stort
bibliotek med värdefulla handskrifter (grundadt 1452
af C:s dåv. härskare, Domenico Malatesta). Vin-,
trädgårds- och silkesodling, svafvelgrufvor. I
C. finnas ett gymnasium och ett lyceum samt teknisk
och landtbruksskola. I C. föddes påfvarna Pius VI
och Pius VII. 30 mars 1815 vann Murat där en seger
öfver österrikarna.

Cesium.   Se Cæsium.

Ceská Lipa [tjeska], rättare Lipa Ceská. Se
Böhmisch-Leipa.

Ceský Brod [tjesky], rättare Brod
Ceský. Se Böhmisch-Brod.

Cesnola [tje/snåla], Luigi Palma di, grefve,,
italiensk arkeolog, f. 1832 i närheten af Turin,
gick 1860 i nordamerikansk tjänst samt deltog på
nordstaternas sida i kriget mot sydstaterna, hvarunder
han avancerade till brigadgeneral. 1865-77 var han
amerikansk konsul på Cypern, där han med stor framgång
på olika ställen företog arkeologiska undersökningar
och utgräfningar, som bragt i dagen tusentals statyer
och figurer, lampor, vaser, inskrifter, guldsmycken
m. m., hvilket allt sedan 1872 är uppställdt i New
York, i "Metropolitan museum of art", hvars direktör
han nu är. Han har