Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 717-718 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cordier, Pierre Louis Antoine - Cordier, Henri Joseph Charles, fransk skulptör - Cordier, Henri, fransk lärd - Cordierit - Cordilleras - Cordit - Cordoba. Provins i spanska landskapet Andalusien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

värme, var bland de förste, som bekämpade L. v. Buchs
teori om höjningskratrar, samt föreslog redan 1815 en
ny metod för undersökning af bergarter (pulverisering
och separering af de olika mineralbeståndsdelarna).
A. Hng.

Cordier [kårdie], Henri Joseph Charles, fransk
skulptör, f. 1827 i Cambrai, gick 1845 in i école des
beaux-arts och blef lärjunge till Rude. Då han efter
en vacker debut 1848 kände sig dragen till studium af
olika människoraser, fick han på statens bekostnad
göra en resa till Afrika och östra Asien, där han
studerade de olika typerna och framställde dem i
statyer och grupper, ibland emaljerade eller utstyrda
med olika stenarter, t. ex. onyx och porfyr. Hit
höra byst af Said Abdallah, Afrikansk Venus, neger-
och mongoltyper, Grekisk palikar, Judinna från
Algeriet, En mulattska, Arabkvinna, Fellah från
Kairo, Arabisk sjejk o. s. v. Därjämte utförde han
porträttstatyer, såsom Columbus (1874, för Mexico),
Ryttarstaty af Ibrahim pasja (för Kairo), stoder af
Aposteln Jakob, af S:te Clotilde samt byster, såsom
af Kejsarinnan Eugénie, General Boulanger m. fl.,
och äfven allegoriska och mytologiska bilder, såsom
Harmonien och Poesien, karyatider för Stora operans
i Paris foajé, Amfitrite samt Aurora och Skymningen
(1889).

Cordier [kårdie], Henri, fransk lärd, f. 1849 i New
Orleans, Nord-Amerikas förenta stater, har sysselsatt
sig särskildt med Kina, där han lefvat flera år,
och med förbindelserna mellan Europa och yttersta
östern. Bland hans många arbeten må särskildt nämnas
hans uppsats om Les débuts de la compagnie royale
de Suède en extrème orient (i den med anledning
af orientalistkongressen i Stockholm 1889 af
professorerna vid école des langues orientales i
Paris utgifna "Recueil"). Chr. Sch.*

Cordierit, Kordierit, miner., ett
efter den iranske mineralogen P. L. A. Cordier
uppkalladt aluminium-magnesiumsilikat (2MgO . 2A1₂O₃
. 5SiO₂). Det är ett glaslikt, genomskinligt eller
half genomskinligt, stundom kristalliseradt mineral
af oftast vacker violblå färg; starkt trikroitiskt
(dess gamla namn dikroit således oriktigt). De
renaste och vackraste varieteterna, särskildt
de från Ceylon, användas till bijouterivaror
(s. k. "luchssafir"). Cordieriten är ej sällsynt
och träffas, såväl i Sverige som i andra länder,
i gnejs samt klorit- och glimmerskiffer och andra
kontaktmetamorfoserade sediment. Den har stor
benägenhet att vittra, och därigenom uppstår en
mängd ofta med glimmerfjäll betäckta pseudomorfoser:
pinit, gigantolit, falunit, praseolit, aspasiolit,
klorofyllit, huronit, esmarkit, weissit, groppit;
piniten bildar omvandlingens ändresultat och består
hufvudsakligen af muskovit och biotit. Cordieriten
kallas äfven dikroit, iolit, steinheilit,
luchssafir, vattensafir, polykroit, peliom o. s. v.
P. T. C. (A. Hng.)

Cordilleras [kårdiljeras]. Se Anderna.

Cordit, tekn. Se Kordit.

Córdoba (Córdova). 1. Provins i spanska
landskapet Andalusien. 13,727 kvkm. 455,859
inv. (1900), 33 på l kvkm. Provinsen, som i
n. uppfylles af Sierra Morena och högslätten Los
Pedroches, genomflytes af Guadalquivir, som inom den
upptager flera bifloder, bl. a. från v. den ansenliga
Genil. Söder om Guadalquivir ligger den fruktbara
Campiña de C.

2. Hufvudstad i ofvannämnda provins, amfiteatraliskt
belägen på högra stranden af floden Guadalquivir och
på sluttningen af Sierra de C., i en af trädgårdar,
landtställen, orange- och olivlundar uppfylld nejd,
104 m. ö. h. 58,275 inv. (1900). C., som är omgifvet
af gamla murar med stora torn, är en af Spaniens
mest förfallna städer, som väcker vemodiga tankar vid
minnet af dess forna glans. Om man undantager de nya
förstäderna och hufvudgatan Callereal, som går genom
hela staden, har den smala, krokiga gator, begränsade
af gamla, oansenliga och fallfärdiga hus. Dess
förnämsta prydnad är katedralen, ursprungligen en
morisk moské (La mezquita), byggd 786-990 och 1238
förvandlad till kristen kyrka.

Vy från Córdoba. I bakgrunden katedralen (moskén), i förgrunden den romersk-moriska bron öfver Guadalquivir, till höger det moriska Carahola-tornet.

Det yttre är kalt
och utan prydnader, men det inre utmärker sig genom
stilens skönhet och byggnadsämnenas dyrbarhet. Det
inre är 173 m. långt, 130 m. bredt, men har blott
11,5 m. höjd samt är prydt med omkr. 850 pelare af
marmor, porfyr, jaspis och breccia. Pelarna bilda
från n. till s. 19 och från v. till ö. 36 gångar
eller skepp. Utom katedralen har C. 15 andra kyrkor,
många f. d. kloster, ett till stor del i ruiner
liggande moriskt konungapalats med präktig trädgård,
en alcazar (morisk borg), nu använd som stuteri,
och ett kalifbad; äfven den 223 m. långa stenbro,
som för öfver till förstaden Campo de la Verdad, och
kastellet Carahola härstamma från morernas tid; från
nyare tid härröra det biskopliga palatset, ett par
teatrar och en tjurfäktningsarena. C. är biskopssäte
och har ett prästseminarium, en läroanstalt för
matematik och teckning, en veterinär- och en
landtbruksskola samt ett konstmuseum. Industri
och handel äro obetydliga mot förr; särskildt har
fabrikationen af det bekanta glanslädret (karduan)
nästan upphört. Dock idkas någon tillverkning af guld-
och silfverarbeten samt lervaror. Trakten är bekant
för sin hästafvel ("caballos cordobeses" ansågos förr
för de bästa andalusiska hästar). Järnvägarna till
Cádiz, Madrid och Málaga hafva höjt stadens handel på
senare tid. - I C. föddes Seneca, far och son, Lucanus
och Averroës. C. säges vara grundlagdt af kartagerna
och af dem kalladt Karta Tuba (den stora staden);
under romarna, som eröfrade det 152 f. Kr. och kallade
det Corduba, var det en blomstrande koloni och en af
halföns viktigaste handelsstäder. År 571 eröfrades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>