Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 719-720 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cordoba. Provins i spanska landskapet Andalusien - Cordoba. Gonsalvo Hernandez de C. y Aguilar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det af västgoterna och 711 af den arabiske härföraren
Tarik, hvarefter Abdar-rahmān I där upprättade
kalifatet C. (755), hvars residens C. blef. Därmed
började stadens glansperiod, som kulminerade i 10:e
årh. Den var då en af den muhammedanska världens
heliga orter, "västerns Mekka", och skall ha mätt 30
km. i omkrets, haft 1 mill. invånare, 600 moskéer,
60,000 större byggnader, 900 offentliga bad.

Katedralen (moskén) i Córdoba. Östsidan.

Där funnos ett universitet och
ett bibliotek på 600,000 band. Dessutom var den
ett säte för poesi, konst och vetenskap, handel
och industri. Efter kalifatets fall 1031 började
regressen, som blef ännu snabbare, sedan Ferdinand
III af Kastilien 1236 eröfrat densamma. I juni 1808
eröfrades den af fransmännen under Dupont de l’Étang
och plundrades.

3. Provins i det inre af Argentina,
n. v. om Buenos Aires, mellan 29° 30’ och 35°
s. br. samt 61° 43’ och 65° 50’ v. lgd. 161,036
kvkm. 447,512 inv. (1903); 2,8 på 1 kvkm. Större
delen hör till den stora pampasslätten, som sakta
höjer sig mot v., där Sierra de C. (se nedan) reser
sig. I detta bergsystems väl vattnade dalar växa den
tempererade zonens alla produkter, medan de torra
slätterna bättre egna sig för boskapsskötsel. De
flesta floderna sina där ut eller sluta i träsk;
endast Rio Tercero hinner, förstärkt genom den
salthaltiga Saladillo l. Rio Cuarto, åtminstone någon
gång, under namnet Carcarañal, fram till Paraná. På
nordvästra gränsen ligga de vidsträckta Salinas
grandes, på den nordöstra de träskartade Lagunas de
los Porongos, som upptaga Rio Dulce, längre ned kallad
Rio Saladillo, från nordväst; söder därom ligger det
salta Mar Chiquita. – Klimatet uppvisar stora
olikheter mellan sommar- och vintertemperaturen; i staden
C. är medelårstemperaturen 16,2° och regnmängden
690 mm. Stor rikedom förefinnes på grafit, silfver,
guld, koppar, järn, bly, kalk, porslinslera och salt
(i Salinas grandes). Af den odlade jorden upptogos
1901–02 583,205 har af hvete, hvarjämte stora vidder
voro besådda med majs, alfalfa, hafre, bönor, tobak
och potatis. Boskapsskötseln är mycket betydande. 1895
uppgafs antalet hästar till omkr. 490,000, nötkreatur
till 1,85 mill. Industrien producerar stora mängder
mjöl, cement och tegel. En liflig transitohandel
går öfver staden C. Landet har 1,700 km. järnvägar
samt 3,000 km. telegraflinjer. Högre skolor finnas
blott i hufvudstaden. – Enligt författningen af
1883 väljas guvernör och vice guvernör för tre år;
den lagstiftande makten utöfvas af en senat och en
deputeradekammare.

4. Hufvudstad i nämnda provins, belägen
vid Rio Primero, 390 m. ö. h. 47,609 inv.
(1895). Biskopssäte, universitet (sedan 1613), med
fakultet för juridik och sociala vetenskaper,
för medicin samt för "exakta vetenskaper",
nationalobservatorium (1870), vetenskapsakademi
(1873), seminarier, gymnasium (colegio nacional)
m. m. I C. mötas fem järnvägar. C. har en
porslinsfabrik, stora kalkugnar samt mekaniska
verkstäder och en betydlig handel med Buenos Aires,
Rosario samt de västra och nordvästra provinserna
och Bolivia. Förstäder äro General Paz, Alta C. och
San Vicente. – C. anlades 1573, blef under Filip V
hufvudstad i prov. Tucuman och var sedan hufvudort
för jesuitmissionen. Under spanjorernas herradöme var
C. ett framstående säte för vetenskapen i Syd-Amerika.

5. Stad i mexikanska staten Vera Cruz, vid järnvägen
Vera Cruz–Mexico, i en vacker, fruktbar trakt,
928 m. ö. h. Omkr. 8,000 inv. Kaffeplantager.

6. Berg, Sierra de C., i västra delen af
argentinska provinsen C. Det består af
tre meridionala, parallella kedjor af olika längd.
Den östra heter i söder Sierra del Campo och är 1,000
m. hög samt får i sin norra del namnet Sierra Chica
eller Sierra de Ischilin och når 1,700 m. Vid 30°
s. br. upplöser den sig i en rad granitkullar, men
återtar nordligare formen af bergskedja under namnet
Sierra de Quilino. Den mellersta kedjan, Sierra de
Achala, har de högsta topparna, Cerro de los Gigantes
(2,350 m.) och Cerro Champaqui (2,350 m.), samt
sträcker sig åt söder till 34° 25’. Den västliga
kedjan heter Sierra Cerezuela el Puela samt kallas
äfven Sierra de Pocho och har några trakyttoppar,
som nå 1,900 m. Sierra de C. består hufvudsakligen af
granit och gnejs, men ock af skiffer, porfyr, trakyt
och basalt. I den förekomma flera värdefulla mineral,
såsom spinell, granater, titanit och turmalin samt
vackert färgad marmor. I trakytgångarna finnas äfven
ädla metaller.
J. F. N.

Córdoba [kårrdåva]. 1. Gonsalvo Hernandez de C. y
Aguilar, spansk fältherre, f. 1443 nära Córdoba,
kämpade redan som femtonåring mot morerna i Granada
och tjänade sedermera Ferdinand den katolske af
Aragonien och Isabella af Kastilien under deras
långa fejd mot de otrogne. Hans tapperhet äfvensom
hans mästerliga underhandling med konung Boabdil om
Granadas utrymmande (1492) förvärfvade honom ynnest
hos konungen och drottningen i Spanien. 1495 skickades
han i spetsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>