Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danmark, är det sydligaste af de tre skandinaviska rikena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett kort afbrott (1807-14) har man sedermera varsamt
gått framåt i frihandelsriktning. Det skydd, som en
eller annan industrigren ännu åtnjuter, är hvarken
betydligt eller tryckande för konsumenterna; likväl
är det ett väsentligt fel, att man ännu tillämpar en
tullstadga från 1863. Handtverksyrkena voro förr i
D., liksom öfverallt annorstädes i Europa, förenade
genom skråväsendet, som till en början var en nyttig
inrättning, men småningom urartade till ett hinder
för yrkenas framåtskridande. Redan 1800 inskränktes
detta, men handtverket förblef likväl förlagdt endast
till städerna, till dess genom näringslagen af 1857,
som trädde i full kraft 1 jan. 1862, skråna upphäfdes,
och en nästan oinskränkt näringsfrihet infördes såväl
i stad som på landsbygden. Skråna aflöstes likväl
af fria föreningar, bestående dels af mästare, dels
af svenner. En väsentlig del af den industriella
verksamheten är egnad åt förädling af jordbrukets
produkter. Sålunda funnos 1897 omkr. 2,900 kvarnar
(ång-, väder- och vattenkvarnar), och ehuru utförseln
af malen säd långt ifrån har den omfattning som
fordom, utföres likväl årligen för 3 mill. kr. Antalet
mejerier har på de senaste tjugu åren stigit till
omkr. 1,200, af hvilka 1,100 äro andelsmejerier,
och den stora utförseln af matvaror har framkallat
en mängd slakterier, korffabriker o. d. Medan det
danska smöret i massor utskeppas till England,
förse 17 delvis mycket stora margarinfabriker
(bl. a. O. Mönsteds i Aarhus) D. med det billigare
konstsmöret (21,8 mill. kg.). 7 stora sockerbruk
tillverka årl. 44 mill. kg. och 41 brännerier
33,5 mill. l. brännvin; tillverkningen är nästan
oförminskad, ehuru bränneriernas antal sjunkit
betydligt (1893 funnos 83). Af 382 ölbryggerier
tillverkas omkr. 1,5 mill. hl. "hvidtöl" o. d. (med
ringa alkoholproc.), och af 43 tillverkas 950,000
hl. bajerskt, skattepliktigt öl, hvaraf omkr. en
tredjedel utföres (se Carlsberg). En riskvarn
i Köpenhamn lämnar årl. 4 mill. kg. risgryn,
och åtskilliga tobaksfabriker ha betydande
omsättning. Textilindustrien har arbetat sig fram
på de sista årtiondena; nu finnes ett par hundra
fabriker med öfver 9,000 arbetare. Bland de största
må nämnas Crome & Goldschmidts i Horsens och Ribe,
Usseröd vid Hörsholm, hvilken lämnar kläde till
hären, Brede klädesfabrik vid Lyngby och Rubens
bomullsväfverier på Frederiksberg. Liksom de mindre
väfverierna blifvit undanträngda af fabrikerna,
framträda äfven skofabrikerna som segerrika medtäflare
till skomakarna. Både herr- och damkläder förfärdigas
också i stor omfattning fabriksmässigt. Af ännu
större betydelse är metallindustrien; 1897 funnos
sammanlagdt 210 järngjuterier och maskinfabriker
med 8,000 arbetare, bl. a. A. Heegaards gjuterier
på Frederiksværk, maskinfabrikerna "Atlas" och
"Titan" samt Burmeister & Wains mekaniska verkstäder
(se d. o.) i Köpenhamn, Helsingörs skeppsvarf och
vagnfabriken "Scandia" i Randers. I Svendborg, på
Taasinge och på Fanö byggas träskepp. Tunnbinderierna
förfärdiga bl. a. de för smörutförseln behöfliga
fastagen, och af snickerierna äro många mycket
stora. Pianofabrikationen står också mycket högt;
likaså boktryckerikonsten och dess sidogrenar
(stentrycket o. d.). Papperstillverkningen är gammal
i D. Redan 1600 anlades pappersbruket "Strandmöllen"
vid Köpenhamn; det nedlades 1898. De flesta bruken
äro nu sammanslutna
till ett aktiebolag, men kunna ej fylla landets
behof. På Bornholm finnas både granit- och
kalkstensbrott, kalksten brytes äfven vid Fakse och
på Stevns Klint, hvarjämte det finns flera stora
kalkbruk och en mängd tegelbruk (Frederiksholm vid
Köpenhamn är störst), men de kunna ej tillfredsställa
det inhemska behofvet, hvarför det införes för
900,000 kr. sådana varor. Däremot exportera de 50
cementfabrikerna och cementgjuterierna, ehuru en ung
industri, för ungefär samma belopp, i synnerhet till
Öst-Asien (viktigast är portland-cementfabriken
i Aalborg). Porslinstillverkningen drifves med
framgång af två stora fabriker vid Köpenhamn, den
s. k. kungliga porslinsfabriken, som 1779-1867
var i statens, men nu är i privat ego, samt
Bing og Gröndahls porcellænfabrik. Det danska
porslinet åtnjuter högt anseende i utlandet och
är en viktig exportvara. Af de 9 fajansfabrikerna
och 10 glasbruken ha flera stor tillverkning,
t. ex. "Aluminia" på Frederiksberg bland de förra,
Kastrup på Amager och Holmegaard vid Næstved bland
de senare. Särskild uppmärksamhet förtjänar fabriken
"Öresund" vid Köpenhamn, hvilken först använde det
grönländska materialet kryolit för tillverkningen af
soda. Ganska betydande oljekvarnar och såpsjuderier
finnas också. Industriens framsteg kan mätas däraf,
att medan 1883 endast 2,770 ångpannor om 29,800
hkr voro i bruk, användes 1897 5,810 om 73,200
hkr. Det har visat sig tendenser att låta fabriker,
som grundlagts och utvecklats af enskilda, gå öfver
till aktiebolag och likaså att förena en hel grupp
fabriker (bryggerier, ångkvarnar o. s. v.) till
en sammanslutning för att afvärja inbördes
konkurrens. Hemslöjden har på senare tider aftagit
mycket, ehuru man sökt hjälpa den bl. a. genom ett
"husflidsselskab" (hemslöjdsförening). Enstaka
arter däraf ega ännu bestånd, t. ex. ullspånaden i
hedtrakterna, krukmakeriet ("jydepotter") i sydvästra
Jylland och träskotillverkningen. För industriens
främjande verka Det tekniske selskabs stora läroverk
i Köpenhamn (uppfördt 1876, urspr, grundlagdt 1844)
med 3,500 lärjungar och motsvarande tekniska skolor
rundt omkring i landet, inalles 122 med bortåt 14,000
lärjungar; vidare Industriforeningen i Köpenhamn,
stiftad 1838, som anordnar ständiga utställningar
och föreläsningar samt utgifver en tidskrift,
och de många industri- och handtverksföreningar
(95 i städerna, 65 på landet), som sedan 1879 ha
förenats i en Fællesreprsesentation for dansk
industri og haandværk. 1858-92 höllos 6 danska
industriella möten och 1852-88 3 stora allmänna
utställningar, hvartill sedan kommit en mängd
olika lokala utställningar. Den af N. L. Reiersen
1795 stiftade fonden (960,000 kr.), hvars räntor
användas till resestipendier för handtverkare,
understöd åt ritskolor och utgifning af teknisk
litteratur, har gjort stor nytta. Under påverkan
af den socialistiska rörelsen ha arbetarna sedan
1871 bildat fackföreningar, som från hufvudstaden
spridts öfver hela landet och bilda en gemensam
organisation med utmärkt sammanhållning (1904
funnos 1,160 sådana föreningar med omkr. 90,000
medlemmar). Denna sammanslutning har åtföljts af
talrika strejker och lockouter, men efter den
stora allmänna lockouten 1899, som varade i 13
veckor och medförde en sammanlagd förlust af 2,75
mill. arbetsdagar och omkr. 12 mill. kr. i mistade
arbetslöner, synas lugnare tider ha inträdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
