Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Daruvar
- Darw.
- Darwar
- Darvas
- Darwen
- Darwin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Daruvár, köping i kroatisk-slavonska komitatet Pozega,
128 m. ö. h., i en af berg omgifven dal, genomfluten
af Toplica, ett litet tillflöde till Saves biflod
Ilova. 1,846 inv. (1901). D. har fem svafvelkällor
(42°-46°), hvilka voro kända redan på den romerska
tiden, under namnet Thermæ jasornenses, och som än
i dag göra D. till en besökt kurort för reumatiska
och giktpatienter.
Darw., vid naturvetenskapliga namn förkortning för
Charles Darwin.
Darwar. Se Dharvar.
Darvas, berglandskap i östra Buchara, mellan
öfre Amu-Darja l. Pandsch i s. och dess biflod
Surchab i n., är uppfylldt af Darvas-bergen, som
nå höjder af mer än 6,000 m. Landskapet, som 1878
förenades med Buchara, bebos af tadschiker, som äro
jordbrukare, och kara-kirgiser, som äro nomader,
tills. omkr. 40,000. Hufvudorten är Kalai-Chumb,
vid Pandsch.
Darwen [dä7oen], stad i engelska grefsk. Lancaster,
5 km. s. om Blackburn. 38,212 inv. (1901). Stort
bomullsspinneri (India mills), pappers- och
tapettillverkning, järnindustri.
Darwin [dä’ö>in]. 1. Erasmus D., engelsk läkare,
f. 1731, d. 1802, författade bl. a. ett mycket
märkligt arbete Zoonomia, or the laws of organic
life (1794-96), hvilket utgör ett af de första
betydelsefulla inläggen för samma teori, som sonsonen
(se D. 2) i våra dagar fört till slutgiltig seger.
|
Charles Darwin, efter en tafla af John Collier. |
2. Charles Robert D., den föregåendes sonson, engelsk
naturforskare, f. 12 febr. 1809 i
Shrewsbury. Hans far var läkare. Hans morfader
var Josiah Wedgwood (se d. o.), en af banbrytarna
inom den keramiska konstindustrien. Under sin skoltid
ansågs D. af de pedagogiska auktoriteterna för en
typisk medelmåtta. Efter slutad skolgång skulle han
enligt faderns önskan studera medicin och skickades
därför 1825 till universitetet i Edinburgh. Emellertid
kände sig D. föga tilltalad af den undervisning
lärarna därstädes bjödo på, hvarför han efter
ett par års vistelse i Edinburgh öfvergaf tanken
på att blifva läkare. Hans far ville emellertid,
att D. skulle välja något lefnadsyrke, och därför
flyttade D. till Cambridge för att förbereda sig
till prästexamen, och han började verkligen studera
teologi och aflade en lägre akademisk examen. Sport
och jakt upptogo emellertid en rundlig tid under
studentåren, men småningom vändes hans håg alltmera
till naturvetenskaperna, visserligen i dessas
enklaste former, ty till en början var det rena
samlarintresset det förhärskande. "Intet", säger
han i sin själfbiografi, "upptog mig i Cambridge så
starkt eller skaffade mig så mycket nöje som att samla
insekter. Det var samlarlust, ty jag dissekerade dem
ej, och sällan jämförde jag deras yttre kännetecken
med beskrifningarna i litteraturen; jag gaf dem
namn, bäst jag kunde." Men småningom vidgades och
fördjupades hans vetenskapliga intressen, i ej ringa
mån påverkade af den framstående naturforskaren
professor Henslow i Cambridge. Företrädesvis egnade
han sig med framgång åt geologiska studier. Afgörande
för hela hans utveckling blef, att D., då 22-årig, som
naturforskare kom att medfölja på den världsomsegling,
som det engelska örlogsfartyget Beagle, kapten
Fitzroy, företog. Denna resa varade från dec. 1831
till okt. 1836 och betecknar vändpunkten i D:s lif,
som nu fått ett rikt och målmedvetet innehåll.
Under de första fem åren efter hemkomsten stannade
D. i London, för att bearbeta de under resan gjorda
samlingarna och de i hans dagböcker upptecknade
iakttagelserna. Resultaten af dessa studier nedlades
bl. a. i The structure and distribution of coral reefs
(1842), Geological observations on volcanic islands
(1844), Journal of researches into the natural history
and geology of the countries visited during the
voyage of "H. M. S. Beagle" round the world (1846,
"En naturforskares resa omkring jorden", 1872). I
samband med resans resultat står ock hans stora
arbete: A monograph of the sub-class Cirri-pedia,
with figures of all the species (1851-54). 1839 gifte
han sig med sin kusin Emma Wedgwood, med hvilken
han lefde i ett lyckligt äktenskap ända till sin
död. Hans genom resans vedermödor allvarligt rubbade
hälsotillstånd föranledde honom att 1842 draga sig
tillbaka till en liten landtgård i byn Down i Kent,
där han ekonomiskt oberoende bodde så godt som utan
afbrott till sin död, 19 apr. 1882. Hela denna
tid, fyrtio år, var för honom på samma gång en enda
arbetsdag och en enda lång kamp mot en tärande och
tröttande sjukdom. I Down arbetade, experimenterade,
tänkte han under många år på samma stora problem:
lagarna för den organiska utvecklingen. Ty det var
först 1858, som en händelse, hvilken är egnad att
ådagalägga, huru de stora upptäckterna långsamt
förberedas och mogna för att skördas af de utvalde,
tvingade honom att träda fram med sitt verk. En
engelsk biolog, Alfred Russel Wallace (se d. o.),
hvilken sedan flera år varit sysselsatt med zoologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0751.html