Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1411-1412 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Darwin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undersökningar å malajiska arkipelagens öar, hade
till honom öfversändt en uppsats ("On the tendency
of varieties, to depart indefinitely from the
original type"), som innehöll en framställning om
arternas uppkomst, hvilken i det allra närmaste
öfverensstämde med den teori, som han själf framställt
i ett redan 1844 färdigskrifvet, men icke utgifvet
arbete.

Darwins boningshus i Down, Kent.

För att ej synas beröfva Wallace företrädet
ville nu D. låta offentliggöra dennes arbete, men ej
sitt eget. Lyckligtvis förmådde två af århundradets
främste naturforskare, geologen Lyell och botanisten
Hooker, hvilka sedan flera år tillbaka kände D:s
arbete, öfvertala honom att i Linnéanska sällskapets
skrifter tillsammans med Wallaces uppsats införa ett
kort utdrag ur sitt eget arbete under den gemensamma
titeln On the
tendency of species to form varieties; and on the
perpetuation of varieties and species by natural means
of selection by Charles Darwin and Alfred Wallace
("Journal of Linnean society", vol. III). Året därpå
(1859) utgaf D. som själfständig bok ett nytt,
vida utförligare utdrag ur sitt manuskript: On the
origin of species by means of natural selection, or
the preservation of favoured races in the struggle
for life ("Om arternas uppkomst", 1871). "Det
är tvifvelaktigt, huruvida någonsin en bok - med
undantag af ’Principia’ (Newtons hufvudarbete) - har
åstadkommit en så stor och så hastig revolution inom
vetenskapen eller gjort ett så djupt intryck på den
allmänna meningen. Den uppväckte en oppositionsstorm
på samma gång den från andra håll rönte entusiastiskt
medhåll; det bör tilläggas, att ingen bok torde
blifvit mera och oftare missförstådd både af anhängare
och motståndare. Den oerhörda
popularitet, som "Arternas uppkomst" med ens
förvärfvade, beror tvifvelsutan på dess många
beröringspunkter med filosofiska och teologiska
spörsmål, för hvilka hvarje tänkande människa hyser
djupt intresse. Men en god del af denna framgång
måste tillskrifvas stilens nästan bedårande enkelhet,
hvilken är egnad att undanskymma ämnets komplicerade
natur och svårfattlighet" (Huxley). Första upplagan
(1,250 exemplar) blef slutsåld samma dag (24
nov. 1859) den utkom. Efter sex veckor utkom andra
upplagan, året därpå den tredje; och ständigt utgifvas
nya upplagor af denna bok, som blifvit öfversatt till
de flesta europeiska språk.

I de delvis mycket häftiga strider, som denna bok
uppväckte och som stundom utkämpades på mer eller
mindre vetenskapliga möten - så 1860 i Oxford, där
biskopen uppträdde mot darwinismen -, tog D. själf
föga del, utan det var företrädesvis Huxley (se
d. o.), som på ett lysande sätt förde darwinismens
talan. D. svarade med nya arbeten. Visserligen
kom det stora arbete, som han förberedt, aldrig
ut, men alla hans efter 1859 utgifna många böcker
och afhandlingar äro väsentligen att betrakta som
monografier öfver de i hans "Origin of species"
behandlade stora frågorna. Teorien fördjupas, vidgas,
rättas, och inkast skärskådas, med en nästan rörande
objektivitet. Sålunda meddelade han i The variation
of animals and plants under domestication (2 bd,
1868) ett utomordentligt rikt bevismaterial för sin
teori om det artificiella urvalet; dessutom innehåller
denna bok hans "provisoriska hypotes" om pangenesis,
för lösningen af ärftlighetsproblemet. År 1871 utkom
The descent of man and selection in relation to sex (2
bd, "Menniskans härledning och köns-urvalet", 1872),
i hvilket arbete han tillämpade selektionsteorien
på specialfallet människan. I närmaste samband
härmed står hans 1872 utgifna The expression of the
emotions in man and animals, hvari han söker visa,
huru uttrycken för våra sinnesrörelser uppkommit
och utvecklats.

En hel rad af stora undersökningar och experiment
egnade D. åt skilda fenomen inom växtriket,,
hvilka endast i descendensteoriens belysning
blifva begripliga. Af dessa arbeten må nämnas:
On the various contrivances by which british and
foreign orchids are fertilized by insects (1862),
The movements and habits of climbing plants (1865),
Insectivorous plants (s. å.), The effects of cross-
and self fertilization in the vegetable kingdom
(1876), The different forms of flowers on plants
of the same species (1877). Hans sista större verk,
The formation of vegetable mould, through the action
of worms: with observation on their habits (1881),
är af zoologisk-geologiskt innehåll och i mer än ett
hänseende kännetecknande för sin författare. Den
däri behandlade frågan, om myllans bildning genom
daggmaskarnas verksamhet, förut behandlad af honom
i ett af hans allra första vetenskapliga arbeten
(1837), skärskådas nu från betydligt vidgade och
fördjupade synpunkter. Under loppet af 44 år hade
således detta problem sysselsatt hans tankar, och
hade han genom systematiskt utförda experiment och
exakta mätningar följt frågan in i dess intimaste,
mest förborgade konsekvenser. Äfven detta verk är
ett led i den långa kedjan af D:s forskningar, hvilkas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>