NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI
*
Degeberg, 3 mtl frälse säteri i Rackeby socken,
Kållands härad, Skaraborgs län, vid Vänern,
omkr. 13 km. från staden Lidköping. Till gården
höra dessutom 3/4 mtl frälse, 1/2 mtl kronoskatte
och 3/8 mtl krono. Taxeringsvärde 160,000 kr. Hela
arealen utgör 521,29 har, hvaraf 9,87 har park och
trädgård. E. Nonnen, som 1828 inköpte egendomen,
öppnade där 1834 det första landtbruksinstitutet
i Skandinavien. Rikets ständer hade 1834 för detta
ändamål beviljat honom ett årligt statsanslag af 5,000
rdr b:ko, och 1844 höjde de detta till 10,000 rdr
b:ko. Lärjungarna voro indelade i tvenne klasser,
af hvilka den högre, som motsvarade de nuvarande
svenska landtbruksinstitutens elevkurs, upphörde
1853 och den lägre, som var en föregångare till de
lägre landtbruksskolorna, nedlades vid Nonnens död,
1862. Inom den högre klassen funnos tre och inom
den nedre tjugufyra friplatser. Efter Nonnens död
frånsåldes det till D. hörande Stensholmens säteri,
men D. sköttes för stärbhusets räkning till 1895,
då det såldes.
Degeberga, socken i Kristianstads län, Gärds
härad. 3,925 har. 1,289 inv. (1905). Annex till
Vidtsköfle, Lunds stift, Gärds kontrakt.
<img l>
De Geer [dö j<over>ä</over>r], svensk-finsk-holländsk adlig ätt,
härstammande måhända från den före 1200-talet kända
brabantska släkten de Hamal, som byggde slottet
Geer i biskopsstiftet Liège, efter hvilket en gren
upptog namnet D. I familjens vapensköld förekomma
bl. a. tre liljor — hvilka en fransk konung säges
hafva tilldelat en D., därför att han utmärkt sig
i fransk tjänst — jämte devisen "non sans cause"
("icke utan orsak"). Den svenska ättens med säkerhet
kände stamfader var Jean Lambert de Geer de Chaynée
(midten af 1400-talet). Med dennes ättling i fjärde
led,
Louis D. (se nedan 1), inkom ätten 1627 till
Sverige. Louis blef s. å. naturaliserad och fick 1641
svenskt adelskap. En gren af hans ätt,
D. till Tervik,
som 1766 blef friherrlig och 1809 upphöjdes i
finskt grefligt stånd, utgick på manssidan 1855. En
annan gren,
D. ti11 Leufsta, blef friherrlig
1773. En tredje gren,
D. till Finspång, blef
friherrlig 1797. En
medlem af Leufsta-grenen, friherre
Karl D. (se D. 7),
fick 1818 greflig värdighet och slöt 1861 själf
sin grefliga ätt. En gren af den adliga släkten
D. immatrikulerades 1818 på finska riddarhuset,
men utdog på manssidan 1904. En gren af Louis D:s
ättlingar lefver kvar i Holland; två medlemmar af
denna gren hafva (1822 och 1867) erhållit holländsk
friherrlig värdighet — den förre, Jan Lodewijk Willem
(f. 1784, d. 1857), baron D. till Jutphaas (gods nära
Utrecht), författade åtskilliga arbeten rörande sin
släkt och öfversatte "Axel" m. fl. stycken af Tegnér
(1834).
Litt.: J. L. W., baron D. till Jutphaas, "Notice
historique sur la famille de de Geer" (Utrecht,
1843—57) och "'Het geslacht De Geer. Van het begin der
12:de tot het einde der 19:de eeuw. Historisch,
biographisch en genealogisch oversicht"
(t. o. m. 1893, 254 sid.; Oisterwijk).
<img l>
1.
Louis (
Lodewijk,
Lovis,
Louys) D., köpman,
industriidkare, den svenska industriens fader,
f. 17 nov. 1587 i Liège. Hans fader, Louis D.,
herre till Gaillardmont, lär hafva jämte sin
familj, för religionens skull, flytt från sitt
hem och begifvit sig till Dordrecht i Holland. Den
unge Louis fick dels i fädernehemmet, dels genom
utländska resor en grundlig underbyggnad både
i allmän bildning och särskildt i allt hvad som
hörde till affärslifvet. Efter faderns död slog
han sig ner som köpman, först i Dordrecht och
sedan (1615) i Amsterdam, som blef medelpunkten
för hans verksamhet. I förbindelser med Sverige
kom han till följd af svenska kronans behof dels
af penningförsträckningar, dels af vapen och andra
krigsförnödenheter. I båda dessa afseenden stod D.,
åtminstone från 1617, i affärsgemenskap med
