sammanslås till ett gemensamt krigsdepartement. På grund af kamrarnas olika beslut i frågan ansågs den förfallen, framställdes ånyo 1875, men afstyrktes då af konstitutionsutskottet. 1880 framställdes en motion om ett departement för landtbruket och öfriga näringar och en annan om ett sådant departement, men därjämte om sammanslagning af landt- och sjöförsvarsdepartementen, så att departementschefernas antal blef oförändradt. Konstitutionsutskottet afstyrkte motionerna, men den förra förnyades 1881 och 1884. 1885 framlades en kungl. proposition om inrättande af ett landtbruks-, industri- och handelsdepartement, men förslaget föll 1888 på Första kammarens motstånd. 1892 föreslogs genom en motion inrättandet af ett samfärdselsdepartement, hvilken motion afstyrktes af konstitutionsutskottet. En minoritet ansåg, att riksdagen borde i skrifvelse anhålla hos K. M:t, huruvida det pröfvades lämpligt, att ett samfärdselsdepartement inrättades och en sammanslagning af Landt- och Sjöförsvarsdepartementen egde rum. 1893 framställdes en motion i den föreslagna skrifvelsens syfte, men den afstyrktes af konstitutionsutskottet. Detta föreslog i stället och riksdagen beslöt 11 april 1893 en skrifvelse med anhållan att K. M:t täcktes, efter förnyad pröfning af frågan om inrättande af ett nytt statsdepartement, till riksdagen afgifva den proposition om ändring af regeringsformen, hvartill denna pröfning kunde föranleda. Med anledning däraf tillsatte K. M:t 9 aug. 1894 en kommitté (den s. k. sammanslagningskommittén) för utredning huruvida och under hvilka villkor en förening af Landt- och Sjöförsvarsdepartementen kunde ske. Kommittén tillstyrkte i betänkande 17 dec. 1895. att en sådan förening under vissa angifna villkor och förutsättningar borde ega rum. Under hänvisning till, att detta kommittéutlåtande vore föremål för K. M:ts pröfning, afslog riksdagen 1896 och 1898 nya motioner om ett särskildt näringsdepartement, men 1899 framlades en k. proposition om, att departementens antal skulle ökas med ett jordbruksdepartement, och detta förslag, som då blef hvilande, antogs af 1900 års riksdag, hvadan de svenska departementens antal nu är 8. I sammanhang med denna grundlagsändring bestämdes ärendenas fördelning dem emellan genom en ny k. stadga af 31 mars 1900. Riksdagen begärde 1905, att K. M:t ville framlägga förslag till inrättande af ett departement för handel, industri och sjöfart. Vid 1906 års riksdag väcktes motion om inrättande af ett "socialt" departement (för arbetarfrågor o. d.). Departementen sammanfattas jämte Nedre justitierevisionen och justitiekanslersämbetet under benämningen "K. M:ts kansli", beroende däraf att de två sistnämnda samt departementens föregångare, expeditionerna, uppstått ur kanslikollegium. Hvarje departementschef åligger att i sitt departement låta bereda dithörande förvaltningsärenden och föredraga dem inför regeringen. Han eger att infordra upplysningar från de under departementet lydande ämbetsverken och deras tjänstemän. Han utfärdar till dem föreskrifter och påminner om verkställandet af beslut. Vidare eger han att bevista sessionerna inom de förvaltande verk, som lyda under hans departement, med rätt att deltaga i öfverläggningarna, men ej i besluten. Om de särskilda departementens sammansättning och de under dem sorterande förvaltningsgrenarna se hvarje departement. Om statsdepartementen (ministerierna) i främmande länder se dessa. — 2) Afdelning inom Arméförvaltningen. — 3) Benämning på de fem afdelningar, på hvilka verksamheten å Flottans varf är fördelad. — 4) I Finland namn på de två afdelningar, i hvilka senaten varit fördelad, nämligen justitiedepartementet och ekonomidepartementet; det senare har arbetat på 6 expeditioner, hvilka motsvara de svenska statsdepartementen. — 5) Administrativt område i Frankrike, motsvarande det svenska "län". Då det vid den första franska revolutionen gällde att i möjligast vidsträckta mån utplåna det gamla samhällets former, föreslog Sieyès (1789), att — i samband med upphäfvandet af landets historiska indelning i provinser med särskild författning, lag och förvaltning — hela Frankrike skulle fördelas i departement. Provinserna delades, och de nya förvaltningsområdena uppkallades efter floder, berg o. s. v. inom deras gränser. Departementens antal var ursprungligen 83, växte under Napoleon I:s eröfringar till 140, inskränktes efter hans fall till 86, ökades 1860 (genom införlifvandet af Savoie och Nice) till 89, men blef efter Frankfurt-freden, genom lagen af 10 aug. 1871, inskränkt till 86, utom "territoriet" Belfort. Om förvaltningen i de franska departementen se Frankrike. — 6) Äfven i en del af Central- och Syd-Amerikas republiker är området efter franskt mönster deladt i "departimientos". — 7. Med departement betecknas i detta arbete vissa administrativa indelningar i en del romanska länder på grund af dessas officiella språkbruk, ehuru namnet icke motsvarar det svenska begreppet "län". J. H. (S. B.) Departementschef, chef för ett departement. Departementstidende, officiellt norskt regeringsorgan, som sedan 1829 utkommer hvar vecka och innehåller officiella meddelanden om landets administration, särskildt de af departementen afgifna utlåtandena med de därpå byggda regeringsbesluten, för så vidt dessa ej skola föreläggas stortinget. Redaktionen har föreståtts af två, stundom tre, högre departementstjänstemän. O. A. Ö. Department [depā'tmənt], eng., en af statsförvaltningens hufvudgrenar, departement (se d. o.): ämbetsverk. — D. of labour [əv la͡i'bə]. Se Arbetsdepartement och Arbetsstatistik. — D. of commerce and labor. Se Arbetsminister. <img l>

Departur, sjöv., det i ekvators-minuter l. nautiska mil uttryckta afstånd, som angifver, huru mycket ett ställe ligger öster eller väster om ett annat. Ligga båda ställena på samma bredd, är departur alltså bågen af breddparallellen dem emellan; ligga de på olika bredd, såsom A och B, är departur i det allra närmaste lika med bågen dD af medelparallellen emellan båda ställenas meridianer. Inom navigationen förstår man därför med departur: afståndet mellan två orters meridianer, mätt på deras medelparallell och uttryckt i nautiska mil (à 1,852 m.). R. N.* Depekoration (af lat. de, från, och pecus, boskap), "boskapsminskning", minskning i antalet af boskapsdjur.