tillverkningsvärde. Viktigast äro järn- och maskinindustrien, kvarn- och bryggeriindustrierna. D. är säte för en mängd stora bolag, icke blott bergverks- och hyttebolag, utan äfven jord-, bevattnings-, nötafvels- o. a. bolag, hvilkas verksamhet omfattar stora delar af västern. — D., hvars område utgör 127 kvkm., har breda, skuggrika, delvis asfaltbelagda gator, upplysta med elektriskt ljus och försedda med elektriska eller kabelbanor i alla riktningar, många stora och ståtliga offentliga byggnader och stora parker. Där finnas en medicinsk högskola (med öfver 800 studenter), ett stadsbibliotek, ett astronomiskt observatorium (Chamberlin observatory), många andra högre skolor, museum, opera och flera teatrar. J. F. N. Deoband [dī'å͡uband], stad i distriktet Saharanpur i Nordvästprovinserna, Indien, vid järnvägen Delhi — Lahore. 20,167 inv. (1901). I stadens närhet finnas flera af pilgrimer mycket besökta hinduiska helgedomar. Deodara- l. Himalayacedern, bot. Se Ceder. Deo duce, lat. Se D. D. Deo et victricibus armis, lat., "med Gud och segrande vapen", ett af konung Gustaf II Adolfs valspråk. Deo gratias, lat., Gud vare tack! Gudi lof! Déols [deå'l], by i franska depart. Indre (Berry), 1 km. n. om staden Châteauroux, med 2,400 inv. (1901). D. var fordom hufvudort i denna trakt och i 12:e årh. ett af västerlandets rikaste abbotstift (Bourg-Dieu). De omnibus rebus et quibusdam (nonnullis) aliis, lat., om alla möjliga saker och några andra därtill. Deoprag [de͡i'å͡uprag] l. Deoprajag (förkort. af Devapragaja), by i distriktet Garhwal, Nordvästprovinserna, Indien, vid föreningen af Alaknanda och Bhagirathi, som där bilda Ganges. D. är en af hinduernas fem heligaste vallfartsorter, berömd för sitt enligt bramanska traditionen 10,000 år gamla tempel åt Rama-Tsjandra, byggdt af svart huggen sten utan murbruk i form af en pyramid, som slutar med en hvit kupol med gyllene kula och spets. Midt emot ingången i tempelhallen står en 2 m. hög stenstaty af Rama-Tsjandra och framför denna en bedjande knäböjande bild af Garuda af brons. Hela tempelbyggnaden är 24 m. hög. Vid föreningen af de båda strömmarna äro tre stora vattenbassänger huggna i klippan, där pilgrimerna försona sina synder genom bad. Deoprajag. Se Deoprag. Deosaj ("gudaslätten"), vegetationslös, endast af en otalig mängd murmeldjur bebodd högslätt af 3,600—4,000 m. höjd mellan Baltistan och Kashmir, rundt omkring omgifven af 4,800—5,000 m. höga berg, från hvilkas glaciärer och snöbetäckta toppar klara bäckar nedströmma för att förena sig med Sjigar, som på sydöstra sidan afflyter till Dras. Från den vågiga, med runda granitblock beströdda dalen, som sannolikt är ett gammalt sjöbäcken, för norrut till Baltistan ett 4,757 m. högt pass och till Kasjmir ett 4,200 m. högt pass till den stora handelsvägen mellan Skardo och Srinagar. Dep., förkortning för departement. Dep., språkv., förkortning för deponens. Deparcieux [dəparsiö'] l. De Parcieux, Antoine, fransk matematiker och fysiker, f. 1703 nära Uzès (Languedoc), d. 1768 i Paris, kom ganska ung till Paris, där han först uppehöll sig med att tillverka solur, men småningom bröt sig en bana genom mekaniska uppfinningar och konstruktioner, bl. a. af vattenuppfordringsverk och vattenhjul. Flera afhandlingar om dessa ämnen inlämnade han till vetenskapsakademien, af hvilken han blef ledamot 1746. Med stöd af de i Frankrike sedan 1689 införda tontinerna uppgjorde han dödlighetstabeller: Essai sur la probabilité de la durée de la vie humaine (1746) med Addition à l'essai etc. (1760), och använde därvid, ehuru fullt oberoende, principer liknande dem, som holländaren Kersseboom något tidigare följt. Hans dödlighetstabeller lades till grund för alla försäkringsbolags kalkyler i Frankrike. Departement (fr. département, af lat. pars, del), afdelning, område, verksamhetskrets. 1) I flera länder är departement namn på de ämbetsverk, genom hvilka förbindelse åstadkommes mellan regeringen och statsförvaltningens olika grenar. I Sverige kallades dessa ämbetsverk före 1840 "expeditioner" och deras chefer i allmänhet "statssekreterare". Dessa hade i regeln plats i statsrådet endast, när ärenden från deras respektiva expeditioner där behandlades. Genom grundlagsförändring vid riksdagen 1840—41 afskaffades expeditionerna och statssekreterarämbetet. I stället för de förra inrättades 7 statsdepartement: justitie-, utrikes-, landtförsvars-, sjöförsvars-, civil-, finans- och ecklesiastikdepartementen, och i spetsen för hvart och ett af dessa ställdes en ständig statsrådsledamot (statsråd). Expeditionernas göromål fördelades genom k. stadgan af 16 maj 1840 mellan departementen. Åtskilliga förslag till ändring i den 1840 åvägabragta ordningen hafva väckts, men ledt till ringa resultat. En orsak härtill är att själfva departementsindelningen i Sverige (i olikhet med hvad som i andra länder är vanligt) fastslagits i grundlag, ehuru ärendenas fördelning mellan departementen sker genom kunglig förordning. En del af dessa förslag har gått ut på att från departementens handläggning afskilja s. k. besvärsmål (se Besvär 3, sp. 142) och öfverlämna dem till en administrativ öfverdomstol, regeringsrätt (se d. o.). De flesta hafva afsett vissa förvaltningsgrenars bättre tillgodoseende eller ock lättandet af vissa departements arbetsbörda, genom förändringar i själfva departementsindelningen. Till 1856—58 års riksdag afläts sålunda kungl. proposition om inrättande af ett departement för allmänna arbeten och kommunikationsanstalter. Förslaget föll vid 1859—60 års riksdag. 1867 ifrågasatte ett särskildt riksdagsutskott upprättandet af ett jordbruksdepartement, men Första kammaren afvisade förslaget. 1868 dels framställdes en kungl. proposition om upprättande af ett nytt departement, för näringar och allmänna arbeten, dels väcktes en motion om inrättande af ett särskildt departement för jordbruket och kommunikationerna, men både propositionen och motionen afslogos af Första kammaren. På grund af en väckt motion föreslog konstitutionsutskottet vid 1874 års riksdag, att ett departement för näringar och allmänna arbeten skulle inrättas, men att Landt- och Sjöförsvarsdepartementen skulle