stjälpning af linsen, så att dess främre yta efter nedtryckningen vetter uppåt, kallas operationen reklination. (G—d.) Depressionsinstrument. Se Afståndsmätning, sp. 295. Depressionslavett, krigsv., en lavett, som är inrättad särskildt för depressionsvinklars tagande och hvilken användes på högt belägna ställen, där det ofta är af nöden att taga sådana vinklar. Dylika lavetter användas icke i Sverige. E. N. Depressionsperiod, nationalek. Se Depression 4. Depressionsvinkel, krigsv., kallas den vinkel, som ett eldvapens kärnlinje bildar med horisontalplanet, då vapnet riktas så, att mynningens centrum ligger lägre än bakplanets. Jfr Elevationsvinkel. E. N. <img l>

Depretis, Agostino, italiensk statsman, f. 31 jan. 1813 i Mezzana corte vid Stradella, var en tid advokat i Stradella, slöt sig tidigt till den nationella frihetsrörelsen och konspirerade 1848 med Mazzini mot det österrikiska herraväldet i Milano. S. å. invaldes D. i Sardiniens parlament, där han slöt sig till vänster-oppositionen, hvars sak han förfäktade äfven i den af i honom uppsatta tidningen "Il Diritto". 1859 sändes han af Cavour till Brescia som guvernör och 1860 till Sicilien med uppdrag att utverka Garibaldis samtycke till öns omedelbara införlifvande med konungariket Italien. Garibaldi utsåg D. till öns pro-diktator, men vidhöll sin afsikt att uppskjuta den sicilianska folkomröstningen till efter Neapels och Roms befrielse, hvarföre D. i sept. nedlade sitt ämbete. Han var mars 1862—febr. 1863 minister för allmänna arbeten (i Rattazzis kabinett) och juni 1866—febr. 1867 marinminister samt febr.—apr. 1867 finansminister (i kabinettet Ricasoli). Efter Rattazzis död 1873 blef D. ledare för den förenade vänstern och blef 18 mars 1876 konseljpresident och chef för det nya Italiens första vänsterministär; han öfvertog jämväl ledningen af finansdepartementet. Misshälligheter inom vänsterpartiet framkallade 1878 en brytning inom ministären, och 23 mars s. å. störtades D. af Cairoli. I dec. s. å. blef D. ånyo konseljpresident, men fick redan i juli 1879 ånyo vika för Cairoli, i hvilkens ministär D. därpå i nov. inträdde som inrikesminister. Cairoli störtades i maj 1881 och efterträddes då som konseljpresident af D., hvilken lyckades hålla sig kvar vid makten till sin död (29 juli 1887 i Stradella). Han ombildade emellertid under denna tid kabinettet fyra gånger, i det att han först lät Zanardelli falla, de konservative till behag, sedermera upptog flera konservativa i ministären och till sist, några veckor före sin död, ånyo gaf vänstern öfvervikten genom att i kabinettet upptaga Zanardelli och Crispi. Åt den senare lämnade han då inrikesportföljen och öfvertog själf utrikesärendena. Under sin senaste ministär genomdref D. en valreform samt tvångskursens upphäfvande och järnvägsnätets fullbordande. Han inledde äfven Italien på den sedan så fördärfbringande kolonialpolitiken genom ockupationen af Massaua och lämnade vid sin död, trots mycket betungande indirekta skatter, statsfinanserna i ganska bedröfligt skick. Den osäkerhet, som under de senaste decennierna utmärkt Italiens partiförhållanden, härrör till ej ringa del från D:s under namnet "trasformismo" bekanta metod att som ledande minister förbinda sig än med den ene, än med den andre personligen inflytelserike parlamentarikern. Jfr Breganze, "Agostino D. ed i suoi tempi" (1894). V. S—g. Deprez [dəpr<over>ä</over>], Marcel, fransk ingenjör och elektrotekniker, f. 1843 i Châtillon-sur-Loing, erhöll sin fackutbildning vid École des mines och är sedan 1890 professor i elektroteknik vid Conservatoire des arts et métiers i Paris. D. är bekant framför allt genom sina epokgörande försök öfver elektrisk kraftöfverföring på stora afstånd medelst elektriska strömmar af hög spänning. Dessa försök framlades första gången vid elektriska utställningen i München 1882 med en liten anläggning om 1/2 hästkraft öfverförd från en 57 km. aflägsen kraftkälla, hvarvid en högsta spänning af något mer än 1,300 volt användes. Efter ytterligare experiment lyckades D. 1885—86 med spänningar om 4,800—6,300 volt öfverföra omkr. 100 hästkrafter en sträcka af 56 km. från Creil till Paris, hvilket på sin tid väckte synnerlig uppmärksamhet oaktadt ofullkomligheten af de använda maskinerna. D. hade nämligen på ett öfvertygande sätt ådagalagt möjligheten att på elektrisk väg öfverföra afsevärda kraftbelopp betydande distanser samt påvisat, att härför erfordras högspända elektriska strömmar. På grundval af erfarenheterna från D:s försök utfördes den första större lyckade elektriska kraftöverföringen 1892 å sträckan Lauffen-Frankfurt a. M. — D. har inlagt stor förtjänst äfven om dynamomaskinens utveckling. Hans teoretiska undersökningar ledde till konstruktion af den inom vissa gränser själfreglerande kompounddynamon samt till insikt om den s. k. karakteristikans betydelse för konstruktion af dynamomaskiner. Flera elektriska mätinstrument ha helt eller delvis D. till sin upphofsman, bl. a. de mycket använda efter den s. k. Deprez-d'Arsonvalska principen. D. blef 1886 medlem af franska vet. akad. G. H—r. Deprez-d'Arsonval-instrument [dəpr<over>ä</over> darså̃va'l-], ofta endast d'Arsonvalinstrument, för uppmätning af elektriska strömmar. Se Ampèremeter. Deprimera (lat. deprimere), nedtrycka; försvaga, nedstämma. — Deprimerad, nedstämd, svag, t. ex. deprimerad puls. De profundis (lat.), "ur djupen", början af den 130:e (i Vulgata den 129:e) psalmen i Psaltaren. Dessa ord stå ofta i slutet af franska dödsannonser och hafva då samma betydelse som "ora pro eo (ea)", bed för honom (henne). Deptford [de'tfəd], ett förvaltningsområde af London, på högra stranden af Thames, ofvanför Greenwich. 110,398 inv. (1901). Där ligger, på det forna kungl. skeppsvarfvets plats, "Foreign cattle market", de stora slakthusen, hvarest alla till London från utlandet införda kreatur måste slaktas, och i D. ligger ock, sedan 1889, "Electric