Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Deptford - Deputat - Deputation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lightning companys" storartade centralstation
för hufvudstadens elektriska belysning.
Deputat (mlat. deputatum), beskärd del, andel, lott,
särskildt den ersättning "in natura" (lifsmedel,
ved o. d.), som en ämbetsman eller annan person,
deputatist, erhåller utom sin ordinarie lön. Deputat
betyder äfven, ehuru mera sällan, underhåll, anslag,
apanage. — I Finland betecknar deputat vissa
kyrkliga statsanslag i Karelen, Viborgs län och
några socknar, som förr tidtals och delvis tillhört
detta län. Tidigast förekom deputat i Karelen. Det
motsvarade då tiondeskatt och utgick efter pröfning af
de betalandes förmåga, då mantal ännu icke genom ref-
och skattläggning blifvit åsätt. Emedan i dessa ofta
genom krig ödelagda gränstrakter erforderliga bidrag
till prästerskapets aflöning icke kunde förutsättas,
stödde sig utbetalningen af prästernas deputat
från slutet af 17:e årh. på generalguvernörernas
förordnande och k. resol. af 2 okt. 1675. Numera är
deputatspannmålen den del af räntespannmålen, som
kleresiet i Viborgs län fått sig tillagd i ersättning
för tertialen, prostetunnorna samt kyrkornas vin-
och byggningssäd.
A. J. L.
Deputation (mlat. deputatio, af lat. deputare,
afskilja, jfr sv. utskott), samling af ombud från
åtskilliga såsom en korporation uppträdande personer
(t. ex. petitionerande, lyckönskande, strejkande
etc.); af en kommunal- eller nationalrepresentation
valdt utskott för rådplägning öfver vissa
angelägenheter. I sistnämnda bemärkelse är
deputation det allmänt förekommande namnet på
de svenska riksdagsutskotten under frihetstiden
(1719—72). Före denna tid var utskottsväsendet
föga utbildadt, men då riksdagen efter enväldets
fall fick en betydligt utvidgad verkningskrets och
ingrep på alla möjliga områden, blef det nödvändigt
att vid riksdagarna tillsätta en mängd utskott, af
hvilka de flesta kallades deputationer. Den förut
vanliga benämningen utskott försvann dock icke
ur riksdagsterminologien under frihetstiden. Den
användes först och främst om det största och
viktigaste utskottet, "sekreta utskottet" (se
Hemligt utskott), och vidare kallades deputationernas
underafdelningar "utskott" (motsvarande våra dagars
stats- och bevillningsutskotts "afdelningar"). Redan
vid frihetstidens första riksdagar 1719 och 1720
tillsattes åtskilliga deputationer. Men det var
först i riksdagsordningen af 1723, som närmare
bestämmelser meddelades. Deputationer kunde väljas
dels af stånden, dels af sekreta utskottet. Enligt §
14 skulle nämligen stånden vid hvarje riksdag förena
sig om, huru många deputationer som skulle väljas
och huru starka de borde vara, och i § 18 heter
det, att om någon sak skulle behöfva utarbetas,
innan den föredrages i sekreta utskottet, kan af
utskottet nämnas en deputation utaf dess ledamöter
öfver samma sak. Ståndens val af ledamöter i
sekreta utskottet och deputationerna borde ske
helst genom elektorer, stånden dock obetaget att
använda annat "utväljningssätt". Valsättet genom
elektorer utbildades först på riddarhuset, infördes
i borgarståndet 1734, i prästeståndet 1755 och i
bondeståndet 1765 (L. Stavenow, "Om formerna för
utskottsval under frihetstiden", 1890). Angående
deputationernas sammansättning stadgades, att adeln
skulle ha dubbelt så många ledamöter som hvart och ett
af de andra stånden. Emedan bönderna voro uteslutna
från sekreta utskottet, kommo de af utskottet tillsatta
deputationerna att bestå endast af representanter för
de tre högre stånden. Inom deputationerna röstades
efter stånd.
I. Af riksdagen tillsatta deputationer.
Enligt riksdagsordningen skulle vid hvarje
riksdag tillsättas dels en "deputation till
riksdagsärendenas åtskiljande", vanligen kallad
urskillningsdeputationen, dels en "deputation öfver
expeditionerna", expeditionsdeputationen. Den förra
skulle "för sig taga alla inkomna eller efter hand
inkommande ansökningar, memorialer och skrifter och
först undersöka och pröfva, om de äro riksdagssaker
eller ej" samt i förra fallet remittera dem till
sekreta utskottet eller den deputation, dit ärendet
hörde. Den senare skulle jämka och öfverse ständernas
beslut, innan de justerades, och sedan expediera dem.
Men dessutom tillsattes af stånden många andra
deputationer, som faktiskt blefvo ständiga, ehuru de
ej omnämndes i riksdagsordningen. Dessa voro:
Allmänna besvärsdeputationen, från och
med riksdagen 1726—27, skulle uppsätta förslag till
resolutioner å ståndens allmänna besvär.
Bergsdeputationen förekom från och med riksdagen 1723.
Handels- och manufakturdeputationen. Sekreta
utskottet hade vid flera riksdagar i början af
frihetstiden tillsatt en handelsdeputation för
beredning af åtskilliga ärenden rörande handel
(företrädesvis på utlandet) och manufakturer, men
sedan tvist uppstått om dylika ärendens fördelning
mellan sekreta utskottet samt kammar-ekonomi-
och kommersdeputationen, bestämdes vid riksdagen
1738—39, att en deputation skulle tillsättas under
benämning sekreta handels- och manufakturdeputationen,
bestående af ledamöter dels från sekreta utskottet,
dels från kammar-ekonomi- och kommersdeputationen
(i allmänhet samma personer, som sutto i denna
deputations kommersutskott). Då mössorna 1765 kommo
till makten och började inskränka "sekretessen",
upphörde handels- och manufakturdeputationen att vara
sekret; dess ledamöter valdes vid frihetstidens tre
sista riksdagar af ståndens elektorer. Deputationen
var vanligtvis delad i två utskott: handelsutskottet
och manufakturutskottet. (S. Bergh, "Handels- och
manufakturdeputationens uppkomst och sammansättning",
i "Historiska studier. Festskrift tillägnad
C. G. Malmström", 1897).
Justitiedeputationen, fr. o. m. riksdagen 1720, skulle
handlägga lagstiftningsärenden, granska rådsprotokoll
i justitieärenden (sedan 1738), utöfva kontroll öfver
justitiekanslerens och nedre justitierevisionens
verksamhet samt när enskilda hos ständerna besvärade
sig öfver justitierevisionens domar — hvilket under
vissa förhållanden tilläts — bereda dylika mål.
Kammar-ekonomi- och kommersdeputationen. Vid
riksdagarna 1720 och 1723 tillsattes en
"kommersdeputation" och vid sistnämnda riksdag äfven
en "kammar-ekonomideputation". Dessa blefvo vid
riksdagen 1726—27 sammanslagna under benämning
"ekonomi- och kommersdeputationen", från och
med 1731 års riksdag kallad "kammar-ekonomi- och
kommersdeputationen". I denna behandlades en mängd
ärenden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
