vid justitieministeriet och nationalboktryckeriet. Han utförde i Paris många privatbyggnader (hôtel Haussonville, Mouchy m. fl.), stamhuset för orden Sacré-cœur i Paris, många familjeslott (såsom Mouchy, med kyrka, Courance o. a.), palats åt medlemmar af familjen Rothschild (i Wien och i London) och restaurerade hôtel Pourtalès i Paris samt slottet Pless i Schlesien. D. utgaf Recueil d'estampes relatives à l'ornementation des appartements aux XVI:e, XVII:e et XVIII:e siècles (1863—67). D'Estaing [dästä̃'] Charles Henri, grefve, fransk amiral och general. Se Estaing. Desterro, stad i Brasilien. Se Florianopolis. Destillat. Se Destillera. Destillation l. Destillering (lat. destillatio, af stilla, droppe), kem., en operation, hvarigenom en vätska förvandlas till ånga samt därefter återvinnes genom ångans afkylning. Härtill användas apparater af växlande konstruktion (se Destilleringsapparat). Destillation användes för att skilja flyktiga ämnen från icke flyktiga eller för att från hvarandra åtskilja ämnen af olika flyktighetsgrad (ångtryck), hvilket senare benämnes fraktionerad destillation. Är destillationens ändamål att vinna ett ämne i ren eller koncentrerad form genom aflägsnandet af inblandningar med annat ångtryck, kallas processen rektifikation. Det tekniskt viktigaste slaget af rektifikation eger rum vid brännvinsbränning (se d. o.). Tekniskt viktig är vidare fraktionerad destillation af bergolja, hvarvid vinnas produkter af olika flyktighet, såsom gasolja, fotogen, smörjoljor o. s. v. Däremot är s. k. torr destillation ingen destillation i egentlig bemärkelse, utan en sönderdelning af organiska ämnen genom upphettning utan luftens tillträde. Namnet har uppkommit däraf, att vid ifrågavarande process vanligen en mängd nybildade såväl gasformiga som flytande och fasta produkter öfverdestillerar i förlaget. Exempel på torr destillation i stort är lysgasberedningen, hvarvid stenkol genom upphettning i chamotte-retorter gifver upphof dels till en blandning af olika gaser, hvilken efter vederbörlig rening utgör lysgas (se d. o.), dels till vatten, hvari ammoniak och andra baser finnas upplösta, dels till tjära. I retorterna stannar såsom återstod koks. Äfven tjärbränning ur trä är en torr destillation. Vid torr destillation af kväfvehaltiga djurämnen uppstår en blandning af flytande produkter, benämnd benolja (se d. o.). Se vidare Destillera och Destilleringsapparat. H. E. Destillator (se Destillera), den, som destillerar; brännvinsbrännare, öl- eller porterbryggare. Destillera (af lat. destillare, droppvis falla ned, af stilla, droppe), kem., förvandla vätskor till ångor samt därefter ånyo genom afkylning förtäta ångorna till vätskor. Sannolikt var konsten att destillera bekant redan bland forntidens araber. Numera begagnas den mycket ofta vid kemiska arbeten för att skilja flyktiga ämnen från icke flyktiga eller från mer eller mindre flyktiga. Den öfverdestillerade vätskan kallas destillat, och återstoden, som ej destillerat, benämnes residuum eller retortåterstod, i den äldre kemien "flegma". Om destilleringskonstens ålder se Brännvin. Jfr Brännvinsbränning. Se vidare Destillation och Destilleringsapparat. P. T. C. (H. E.) Destilleradt vatten, Aqua destillata, kem., vatten, som genom destillering befriats från föroreningar (salter m. m.). P. T. C.* Destillering. Se Destillation. Destilleringsapparat, en apparat, som användes till ämnens rening eller särskiljande genom destillation (se d. o.). På laboratorierna begagnade man för detta ändamål fordom mest retorter. En retort utgöres af en glasblåsa, upptill utdragen till en lång hals, som böjts i spetsig vinkel mot blåsans längdaxel. Vid destillering instickes retorthalsen i en glaskolf, benämnd förlag, som tjänar till förtätning och uppsamling af destillatet samt under operationen hålles afkyld med vatten eller is (se fig. 1). Retorten är oftast vid halsens början försedd med en särskild öppning, kallad tubulus, genom hvilken apparaten kan fyllas eller i hvilken en termometer kan införas. Numera användas i stället för retorter oftast vanliga kolfvar eller fraktionskolfvar, hvilka genom mindre rör sättas i förbindelse med s. k. kylrör. Där förtätas ångorna genom omspolning med kallt vatten, innan destillatet uppsamlas i förlaget. Fig. 2 visar en Liebigs kylare, som i mer eller mindre modifierad form allmänt användes. Vatten inledes vid kylrörets nedre ända och strömmar alltså i motsatt riktning mot ångorna, hvarigenom en mycket effektiv afkylning ernås. Synnerligen flyktiga ämnen uppsamlar man, sedan ångorna passerat kylröret, i U-rör, som nedsatts i en köldblandning (fig. 3). Om dessa U-rör förses med inslipade kranar, äro de äfven lämpliga till den flyktiga vätskans förvaring. Svårflyktiga ämnen destillerar man under förminskadt tryck. Kokningen eger då rum vid relativt låg temperatur, och till följd häraf sönderdelas ämnet i vida lägre grad än vid vanligt atmosfärtryck. Man betjänar sig för detta ändamål af ett lufttätt vidfogadt förlag a (fig. 4), som står i förbindelse oftast med en vattensug, men, om starkare vakuum önskas, med en olje- eller kvicksilfverpump. Det obehagliga stötandet i kokkolfven undvikes, om den yttre luften genom en ytterst fin kapillärspets får intränga i vätskan. Till beredning af större mängder destilleradt vatten för laboratorier o. s. v. användes en stor metallpanna B (fig. 5), fri eller inmurad, med fastskrufvad retorthals A. Såsom kylare tjänstgör ett långt, af vatten omspoladt spiralformigt böjdt metallrör D, under hvars mynning uppsamlingskärlet placeras. Enligt den äldre metoden tillverkad svafvelsyra omdestillerades oftast ur stora platinaretorter. Kvicksilfver destilleras ur järnflaskor; äfven chamotte-retorter användas i tekniken, t. ex. för lysgasberedning (se Destillation). Vid fraktionerad destillation användes med fördel särskilda kylare af lämplig konstruktion (se fig. 6 och 7). För teknisk rektifikation, af sprit, användas apparater af särdeles fulländad konstruktion. (Se Brännvinsbränning). Coffeys blåsa (fig. 8) användes i England för olika slag af fraktionerad destillation i stort. Apparaten består af ett stort kar i två afdelningar B′B″ samt två öfver detta befintliga kolonner, analysatorn CDEF, och rektifikatorn GHJK, hvilka äro afdelade i en mängd horisontala kamrar. I bottnarna på analysatorns kamrar finnas många hål med uppåt gående ventiler för ångornas genomgång, dessutom är ett kort vertikalt rör insatt, som tjänar till aflopp för