Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 241-242 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Destilleringsapparat - Destination - Destinatär - Destinatör - Destinera - Destinn, Emmy - Destinon. Se Gräddsättning - Destouches, André Cardinal - Destouches, Philippe Néricault - Destouches, egentl. Detouche, Paul Émile - D'Estournelles de Constant. Se Estournelles - Destra - D'Estrées, fransk släkt. Se Estrées - Destroyer - Destruktion - Destruktionsanstalt - Destruktiv - Destur. Se Dastoor - Destutt de Tracy, Antoine Louis Claude

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vätskan på kammarbottnen, så snart denna uppnått en
viss nivå. Rektifikatorn är analogt konstruerad i
sin nedre del; dess öfversta kamrar v ha blott ett
stort hål i botten. Från kärlet M inpumpas den vätska,
som skall rektificeras, i ett långt rör m. I en mängd
vindningar passerar detta alla rektifikatorns kamrar
och verkar här afkylande på de mötande ångorna samt
mynnar slutligen öfverst i analysatorn. I bottnen på
analysatorn inströmmar samtidigt ånga från ångpannan
A och för med sig de flyktigaste beståndsdelarna
af den nedrinnande vätskan, hvarpå ångan inledes i
rektifikatorns nedre del. Här kondenseras på nyss
angifvet sätt de minst flyktiga delarna genom röret
m, tills slutligen den rektificerade produkten
upptill utströmmar genom R till kylapparaten.
H. E.

Destination (se Destinera), afsändning (af varor
eller fartyg). — Destinationsort, bestämmelseort.

Destinatär (fr. destinataire),
brefemottagare, adressat.

Destinatör (fr. destinateur), brefafsändare.

Destinera (lat. destinare, eg. fästa; fastställa), bestämma,
ämna (till); hand., afsända som frakt till uppgifven
mottagare eller låta (ett fartyg) afgå till bestämd
ort.

Destinn, Emmy, tysk operasångerska, f. 1878 i
Prag, hette egentl. Kittl, men antog namn efter
sin sånglärarinna fru Löwe-Destinn. Sedan sin
debut som Santuzza (1898) tillhör D. hofoperan
i Berlin. Hon har en ovanligt stor sopranröst
med jungfrulig friskhet i klangen, en grundlig
musikalisk utbildning (hon var först violinist)
och äfven gynnsamma yttre gåfvor för högdramatiska
sångroller. Vid Wagner-festspelen i Baireuth
1901 sjöng hon Senta. Bland hennes öfriga roller
märkas Carmen, Eva, Nedda, Mignon, Valentine
och Agatha.
E. F—t.

Destinon. Se Gräddsättning.

Destouches [dätōʃ], André Cardinal, fransk
operakompositör, f. 1672 i Paris, d. 1749 därst.,
efterträdde Lully i Ludvig XIV:s gunst och blef 1697
öfvermusikintendent samt 1713 generalinspektör öfver
Operan i Paris. Af hans 11 operor och baletter äro
Issé (1697) och Omphale (1701) nyutgifna i "Chefs
d’oeuvre classiques de l’opéra français".


Destouches [dätōʃ], Philippe Néricault, fransk
lustspelsförfattare, f. 1680, d. 1754. Han lär ha fört
ett äfventyrligt lif under sin ungdom (som soldat
eller ambulerande komediant), men kom sedan upp
sig, var 1717—23 legationssekreterare i England,
invaldes i Franska akad. (1753), blef förmögen och
omhuldades på alla vis af de makthafvande. Han skref
en mängd teaterstycken, af hvilka åtskilliga äro
öfversatta till svenskan. De förnämsta bland dessa
äro L’ingrat (1712; "Den otacksamme eller för sin
falskhet bedragne cavailleren", 1775), L’irrésolu
(1713; "Den willrådige Stockholms cavailleren", 1755; uppf. 1778),
L’obstacle imprévu, ou l’obstacle sans obstacle
(1718; "Hinder utan hinder", 1776), Le philosophe
marié (1726), Le glorieux (1732; "Den högfärdige", på
vers, 1818), hans hufvudverk och en af det 18:e årh:s
bästa sedekomedier, och La fausse Agnès, ou le poëte
campagnard ("Det oskyldiga bedrägeriet", öfv. af
D. G. Björn, uppf. 1787; "Landtpoeten, eller det
oskyldiga bedrägeriet", öfv. af L. Hjortsberg 1834).
(S. S—n.)

Destouches [dätōʃ], egentl. Detouche [dətōʃ],
Paul Émile, fransk målare, f. 1794, d. 1874, egnade
sig först åt historiemåleriet, men vann sedermera
sina lagrar på den borgerliga genrebildens område. Den
fallna dotterns återkomst till föräldrahuset (1827)
och Kärleken som läkare m. fl. af hans arbeten fingo
en vidsträckt spridning genom gravyrer.

D’Estournelles de Constant [dästornä’l də kå̃stã’]. Se
Estournelles.

Destra l. Destra mano, it., mus., högra handen. Jfr
Colla destra.

D’Estrées [dästrē], fransk släkt. Se Estrées.

Destroyer [distrå͡i’ə], eng. ("förstörare"),
sjöv. 1. Kollektivbenämning på det fartygsslag,
som hos oss sedan 1901 benämnes jagare (se d. o.).

2. Namn på en af John Ericsson i slutet af 1870-talet
konstruerad torpedbåt, ett 33 m. långt och 3 m. bredt,
delvis pansradt fartyg, som med krut i en tub
under vattnet afsköt en med omkr. 100 kg. dynamit
laddad, mycket långsträckt träprojektil. Ehuru
denna erhöll stor utgångshastighet, var dess porté
dock obetydlig i jämförelse med den "själfgående"
torpedens. Beskrifning å denna destroyer förekommer
bl. a. i "Tidskrift i sjöväsendet" (1880, s. 380—384).
H. W—l.

Destruktion (af lat. destructio, nedrifvande),
tillintetgörelse, upplösning.

Destruktionsanstalt (se Destruktion) har till ändamål
att oskadliggöra kasserade, till föda otjänliga
födoämnen af animaliskt ursprung (kött, fläsk, fisk
o. s. v.) samt djurkadaver eller delar däraf (hästar,
nötkreatur, hundar, kattor, råttor o. s. v.). De
nämnda ämnena kokas i stora kokapparater, med ånga
under högt tryck, och det af dem alstrade köttmjölet
användes till gödningsämne eller (med tillsats
af potatis o. d.) till föda åt svin och höns,
medan fettet går till tvål- och såpfabrikation. I
Sverige finnas af städerna uppförda och underhållna
destruktionsanstalter vid slakthusen i Göteborg och
Malmö och, sedan 1906, i Stockholm (vid Löfsta).

Destruktiv (af lat. destruere, nedrifva),
förstörande, nedrifvande, ödeläggande.

Destur. Se Dastoor.

Destutt de Tracy [dästy’tt də trasī], Antoine Louis Claude,
grefve, fransk filosof, f. 1754 i
Paris, d. 1836, vardt öfverste vid infanteriet 1776
och invaldes 1789 i riksdagen. I konstituerande
nationalförsamlingen fick han snart afsmak för
ytterlighetsmännen, hvarför han 1792, efter att en
kort tid hafva fört befäl öfver nordarméns kavalleri,
lämnade Frankrike med sin vän La Fayette. Han
återvände snart och hölls i fängelse ett år, tills
Robespierres fall (juli 1794) befriade honom. Han
blef 1795 led. af Institutet. Under Napoleons regering
var D. senator (han hörde emellertid till de af själfhärskaren
afskydde "ideologernas" krets) och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>