vätskan på kammarbottnen, så snart denna uppnått en viss nivå. Rektifikatorn är analogt konstruerad i sin nedre del; dess öfversta kamrar v ha blott ett stort hål i botten. Från kärlet M inpumpas den vätska, som skall rektificeras, i ett långt rör m. I en mängd vindningar passerar detta alla rektifikatorns kamrar och verkar här afkylande på de mötande ångorna samt mynnar slutligen öfverst i analysatorn. I bottnen på analysatorn inströmmar samtidigt ånga från ångpannan A och för med sig de flyktigaste beståndsdelarna af den nedrinnande vätskan, hvarpå ångan inledes i rektifikatorns nedre del. Här kondenseras på nyss angifvet sätt de minst flyktiga delarna genom röret m, tills slutligen den rektificerade produkten upptill utströmmar genom R till kylapparaten. H. E. Destination (se Destinera), afsändning (af varor eller fartyg). — Destinationsort, bestämmelseort. Destinatär (fr. destinataire), brefemottagare, adressat. Destinatör (fr. destinateur), brefafsändare. Destinera (lat. destinare, eg. fästa; fastställa), bestämma, ämna (till); hand., afsända som frakt till uppgifven mottagare eller låta (ett fartyg) afgå till bestämd ort. Destinn, Emmy, tysk operasångerska, f. 1878 i Prag, hette egentl. Kittl, men antog namn efter sin sånglärarinna fru Löwe-Destinn. Sedan sin debut som Santuzza (1898) tillhör D. hofoperan i Berlin. Hon har en ovanligt stor sopranröst med jungfrulig friskhet i klangen, en grundlig musikalisk utbildning (hon var först violinist) och äfven gynnsamma yttre gåfvor för högdramatiska sångroller. Vid Wagner-festspelen i Baireuth 1901 sjöng hon Senta. Bland hennes öfriga roller märkas Carmen, Eva, Nedda, Mignon, Valentine och Agatha. E. F—t. Destinon. Se Gräddsättning. Destouches [dätōʃ], André Cardinal, fransk operakompositör, f. 1672 i Paris, d. 1749 därst., efterträdde Lully i Ludvig XIV:s gunst och blef 1697 öfvermusikintendent samt 1713 generalinspektör öfver Operan i Paris. Af hans 11 operor och baletter äro Issé (1697) och Omphale (1701) nyutgifna i "Chefs d'oeuvre classiques de l'opéra français". <img l>

Destouches [dätōʃ], Philippe Néricault, fransk lustspelsförfattare, f. 1680, d. 1754. Han lär ha fört ett äfventyrligt lif under sin ungdom (som soldat eller ambulerande komediant), men kom sedan upp sig, var 1717—23 legationssekreterare i England, invaldes i Franska akad. (1753), blef förmögen och omhuldades på alla vis af de makthafvande. Han skref en mängd teaterstycken, af hvilka åtskilliga äro öfversatta till svenskan. De förnämsta bland dessa äro L'ingrat (1712; "Den otacksamme eller för sin falskhet bedragne cavailleren", 1775), L'irrésolu (1713; "Den willrådige Stockholms cavailleren", 1755; uppf. 1778), L'obstacle imprévu, ou l'obstacle sans obstacle (1718; "Hinder utan hinder", 1776), Le philosophe marié (1726), Le glorieux (1732; "Den högfärdige", på vers, 1818), hans hufvudverk och en af det 18:e årh:s bästa sedekomedier, och La fausse Agnès, ou le poëte campagnard ("Det oskyldiga bedrägeriet", öfv. af D. G. Björn, uppf. 1787; "Landtpoeten, eller det oskyldiga bedrägeriet", öfv. af L. Hjortsberg 1834). (S. S—n.) Destouches [dätōʃ], egentl. Detouche [dətōʃ], Paul Émile, fransk målare, f. 1794, d. 1874, egnade sig först åt historiemåleriet, men vann sedermera sina lagrar på den borgerliga genrebildens område. Den fallna dotterns återkomst till föräldrahuset (1827) och Kärleken som läkare m. fl. af hans arbeten fingo en vidsträckt spridning genom gravyrer. D'Estournelles de Constant [dästornä'l də kå̃stã']. Se Estournelles. Destra l. Destra mano, it., mus., högra handen. Jfr Colla destra. D'Estrées [dästrē], fransk släkt. Se Estrées. Destroyer [distrå͡i'ə], eng. ("förstörare"), sjöv. 1. Kollektivbenämning på det fartygsslag, som hos oss sedan 1901 benämnes jagare (se d. o.). 2. Namn på en af John Ericsson i slutet af 1870-talet konstruerad torpedbåt, ett 33 m. långt och 3 m. bredt, delvis pansradt fartyg, som med krut i en tub under vattnet afsköt en med omkr. 100 kg. dynamit laddad, mycket långsträckt träprojektil. Ehuru denna erhöll stor utgångshastighet, var dess porté dock obetydlig i jämförelse med den "själfgående" torpedens. Beskrifning å denna destroyer förekommer bl. a. i "Tidskrift i sjöväsendet" (1880, s. 380—384). H. W—l. Destruktion (af lat. destructio, nedrifvande), tillintetgörelse, upplösning. Destruktionsanstalt (se Destruktion) har till ändamål att oskadliggöra kasserade, till föda otjänliga födoämnen af animaliskt ursprung (kött, fläsk, fisk o. s. v.) samt djurkadaver eller delar däraf (hästar, nötkreatur, hundar, kattor, råttor o. s. v.). De nämnda ämnena kokas i stora kokapparater, med ånga under högt tryck, och det af dem alstrade köttmjölet användes till gödningsämne eller (med tillsats af potatis o. d.) till föda åt svin och höns, medan fettet går till tvål- och såpfabrikation. I Sverige finnas af städerna uppförda och underhållna destruktionsanstalter vid slakthusen i Göteborg och Malmö och, sedan 1906, i Stockholm (vid Löfsta). Destruktiv (af lat. destruere, nedrifva), förstörande, nedrifvande, ödeläggande. Destur. Se Dastoor. Destutt de Tracy [dästy'tt də trasī], Antoine Louis Claude, grefve, fransk filosof, f. 1754 i Paris, d. 1836, vardt öfverste vid infanteriet 1776 och invaldes 1789 i riksdagen. I konstituerande nationalförsamlingen fick han snart afsmak för ytterlighetsmännen, hvarför han 1792, efter att en kort tid hafva fört befäl öfver nordarméns kavalleri, lämnade Frankrike med sin vän La Fayette. Han återvände snart och hölls i fängelse ett år, tills Robespierres fall (juli 1794) befriade honom. Han blef 1795 led. af Institutet. Under Napoleons regering var D. senator (han hörde emellertid till de af själfhärskaren afskydde "ideologernas" krets) och