Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Destutt de Tracy, Antoine Louis Claude - Desuk - Desulfuration - Desultorisk - Desunerade greker - Desv. - Desvaux, Auguste Nicaise. Se Desv. - Des Vergers, Marie Joseph Adolphe Noël - Det. språkv. förkortning för determinativ - Détaché - Detachemang - Detachera - Detacherade verk - Detaille, Édouard Jean Baptiste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blef 1814 pär, men tillhörde alltjämt oppositionen
och tvekade ej att 1830, nästan blind, kämpa med
på barrikaderna. D. var sedan 1808 medlem af Franska
akad. En fulländad ädling äfven till karaktären,
fann han dock tillfredsställelse i sina läromästare
Condorcets och Cabanis’ utprägladt sensualistiska
tankeriktning, hvilken han konsekvent utvecklade. D:s
förnämsta arbete är Éléments d’idéologie (4 bd,
1817—18; ny uppl. 1824—25), ett försök att på
förklaringen af själsverksamheten tilllämpa ett
rent naturvetenskapligt förfaringssätt. Vidare må
nämnas hans berömda Commentaire sur l’esprit des
lois de Montesquieu (1817; flera uppl.).
Desuk (Dessuk), stad i nedre Egypten, prov. Charbije, på
östra stranden af Nilens Rosettearm, 40 km. s. ö. om
Rosette. Järnvägs- och ångbåtsstation. 11,878
inv. (1897). Med orätt har man förr identifierat
ruinerna vid D. med Naukratis, ty prof. Flinders
Petries utgräfningar hafva ådagalagt, att Naukratis
låg tämligen långt från D. vid Nebïre, v. om Nilen
(se Petrie, "Naukratis", 1886).
Desulfuration (af lat. de som upphäfvande prefix och
sulfur, svafvel), bot. Se Svafvelbakterier.
Desultorisk (af lat. desultor, konstryttare, som
hoppar från den ena galopperande hästen till den
andra eller hoppar af och springer bredvid hästen),
som ej håller sig till saken, afvikande än hit,
än dit, planlös; vankelmodig, ostadig, vittnande om
brist på uthållighet.
Desunerade greker (Disunerade greker) l. Icke-unerade
greker, teol., de grekiskkatolske kristne l. den
ortodoxa grekiska kyrkans medlemmar, hvilka icke,
i likhet med de s. k. unerade grekerna, anslutit
sig till den romersk-katolska lärouppfattningen
i fråga om den helige andes utgåendes äfven
af sonen och ej heller erkänna påfvens andliga
öfverhöghet.
J. H. B.
Desv., vid växtnamn förkortning
för franske botanisten Auguste Nicaise Desvaux,
f. 1784, d. 1856 som föreståndare för botaniska
trädgården i Angers, författare till Traité général
de botanique m. m.
Desvaux [dävå], August Nicaise. Se Desv.
Des Vergers [dävärʃē], Marie Joseph Adolphe Noël,
fransk orientalist, f. 1805, d. 1867, genomreste 1842
Syd-Italien och Sicilien för att anställa forskningar
rörande normannernas bosättning i dessa trakter,
företog sedan resor i Grekland och orienten och egnade
slutligen tio år af sitt lif åt studier af etruskiska
fornlämningar. — D. utgaf de af fransk öfversättning
och noter beledsagade upplagorna af Abu-l-fidas
"Vie de Mohammed" (1837) och Ibn-Chalduns "Histoire
de l’Afrique sous la dynastie des aghlabites" (1841)
samt författade Histoire de l’Arabie (1847). L’Étrurie
et les étrusques (1862—64), hans förnämsta arbete,
äfvensom en mängd viktiga artiklar i "Nouvelle
biographie générale".
Det., språkv., förkortning för determinativ.
Détaché [detaʃē], fr. (eg. lösryckt),
mus., staccato (se d. o.) på stråkinstrument.
Detachemang l. Detachement (fr. détachement),
krigsv., en större eller mindre truppstyrka,
som för ett visst ändamål (se Detachera) blifvit
afskild från en härafdelning.
Detachera (fr. détacher, afskilja), lösgöra;
avskilja, göra fristående (jfr Detacherade verk); krigsv., från en
truppafdelning, fördelning (division) e. d., för något visst ändamål och för en
kortare tid afskilja en större eller mindre
del, ett detachemang, hvars befälhafvare
får en mer eller mindre bindande instruktion,
men inom däruti angifna gränser handlar
själfständigt. Ett detachemang utsändes vanligen
för att rekognoscera, oroa eller vilseleda fienden,
bemäktiga sig en viktig punkt, skydda flankerna af
egen här, indrifva rekvisitioner och kontributioner
eller hindra indrifvandet af sådana, skydda eller
anfalla sändningar o. s. v. En allmän regel vid
detachering är att man dels bör detachera så liten
styrka som möjligt, dels ej onödigtvis spränga sönder
bestående truppenheter. Detachemang, som skall
utveckla själfständig verksamhet, sammansättes
vanligen af alla vapenslag. Jfr Krig.
G. U.*
Detacherade verk, fortif., sådana framför
kärnfästningen framskjutna smärre, men dock
starka befästningar, som i olikhet med utanverk
ej stå i omedelbart sammanhang med fästningen och
därför måste ega en viss grad af själfständighet. Det
yttersta måttet för framskjutningen är uppnådt i den
moderna fortgördelns afstånd från kärnfästningen.
Detacherade verk tvinga den anfallande till vidare
cernering och till belägringsbatteriernas
byggande på längre afstånd från kärnfästningen.
Jfr Bastion, Fort, Fästning och Fästningskrig.
L. W:son M.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
