skriftarter från södra och mellersta Indien, äfven de dravidiska alfabeten. En särskild form är bengaliskriften (se Bengali). — Den sydliga indiska alfabetgruppen (brahmi) härstammar, liksom den nordliga l. Kharoṣṭhoi, från semitiska alfabetet, nämligen från ett på tusentalet f. Kr. i Palestina och Babylon kurserande alfabet, som torde ha sin närmaste släkting i det på den s. k. Meša-stenen från 1000-talet använda alfabetet. Redan omkr. år 1000 eller 900 f. Kr. var denna semitiska alfabettyp känd i Indien och där lagd till grund för ett skriftsystem, som sedan äldst för monumentalt ändamål kommer till användning i Açokainskrifter (utom Shahbazgarhi- och Mansehra-versionerna). Jfr Alfabet, sp. 553, där uppgiften att devanagari efter all sannolikhet härstammar från feniciska alfabetet härmed rättas. Se Bühler, "Indische palæographie" (i "Grundriss der indo-arischen philologie"), och "Indian studies" (III; 2:a uppl. under titel "On the origin of the Brahma, alphabet", 1895). ^{K. F. J.} Devapragaja. Se Deoprag. Dewar [djō'ə], sir James, engelsk fysiker och kemist, f. 20 sept. 1842 i Kincardine on Forth i Skottland, blef 1873 professor i experimentalfilosofi vid universitetet i Cambridge och 1879 professor i kemi vid Royal institution i London. D. har vunnit sin hufvudsakliga berömmelse genom sina arbeten angående låga temperaturer och kropparnas förhållande vid dessa. Han har lyckats att förtäta vätgas till en färglös vätska af tätheten 0,07 kokande vid —252,5° C., eller 20,5° öfver den absoluta nollpunkten. Genom att låta denna vätska afdunsta under lågt tryck erhöll han fast väte, en isliknande kropp af tätheten 0,1 och smältande vid —258° C. Genom plötslig expansion af heliumgas, afkyld i flytande väte, har han nått temperaturer af —263° à —264° C. utan att denna gas förtätades. D. har äfven undersökt kroppars elektriska ledningsförmåga, termoelektriska egenskaper, dielektricitetskonstanter, magnetiska egenskaper, fosforescens, brytningsförmåga, spektraltäthet, ytspänning, värmeutvidgning och ångtryck vid låga temperaturer, särskildt i flytande luft (—193° C.) och flytande vätgas samt därvid gjort många högeligen intressanta iakttagelser. D. har för öfrigt utfört flera arbeten inom den organiska kemiens och spektralanalysens område, angående ljusets fysiologiska verkan, meteoriter och explosivämnen. Han erhöll 1894 Rumford-medaljen från Royal society och 1898 Hodgkins-medaljen från Smithsonian institution. ^{S. A—s.} Dewas [dīωā's], marattstat i Central-Indien, agentskapet Indore, 749 kvkm. med 152,073 inv. (1901), mest hinduer under två rajputfurstar, hvilka residera i staden D., som har 15,403 inv. (1901). Devastation (lat. devastatio, af vastus, öde, förödd), ödeläggelse, förhärjning. Devaux [dəvå'], Paul, belgisk statsman, f. 10 april 1801 i Brügge, d. 30 jan. 1880 i Bruxelles, var advokat i Liège och lade genom sin nära förbindelse med Lebeau och Rogier 1824 grunden till det "doktrinära" partiet i Belgien. I oppositionstidningen "Politique" i Liège kämpade han därefter för den sammanslutning mellan det katolska och liberala partiet, som ledde till revolutionen 1830. I den därpå sammanträdande nationalkongressen i Bruxelles uppträdde D. med framgång för ett konstitutionell-monarkiskt styrelsesätt, utarbetade jämte Nothomb förslaget till Belgiens nya författning och deltog i underhandlingarna i London ang. prins Leopolds af Sachsen-Koburg val till konung. Statsminister utan portfölj i mars 1831, tog han efter konungens tronbestigning del i politiken endast som medlem af deputeradekammaren, som han tillhörde till 1863. Såväl där som i den af honom 1840 uppsatta liberala tidskriften "Revue nationale" uppträdde han som en af de tongifvande ledarna för den doktrinära liberalismen. D., som 1846 blef medlem af Belgiska akademien, författade bl. a. Quelques réflexions politiques au sujet de la réorganisation de l'armée (anonym, 2:a uppl. 1867), Du suffrage universel et de l'abaissement du cens électoral (1871), Études politiques sur l'histoire ancienne et moderne et sur l'influence de l'etat de guerre et de l'etat de paix (1875) och Études politiques sur les principaux événements de l'histoire romaine (2 bd, 1880). Jfr Juste, "Paul D." (1881). ^{E. A—t.} Dévaványa [dēvavānja], köping i ungerska komitatet Jász-Nagykun-Szolnok. Omkr. 12,000 inv., ungrare. ^{(K. B. W.)} Dévay. Se Dévai, M. B. Devegge, K. M., skådespelerska. Se Preisler 2 . Develle [dəvä'll], Jules Paul, fransk statsman, f. 12 april 1845 i Bar-le-Duc, var advokat i Paris, och utnämndes 1875 till prefekt i dep. Aube, men afsattes efter 16 maj 1877. Han valdes sedan till deputerad, slöt sig i kammaren till gruppen "union républicaine" och blef 1881 understatssekreterare i inrikesministeriet samt 1885 jordbruksminister, hvilken post han innehade under kabinetten Freycinet och Goblet. Efter sin afgång 1887 blef han vicepresident i deputeradekammaren, var 1890—92 ånyo jordbruksminister under Freycinet, Loubet och Ribot samt jan.—nov. 1893 utrikesminister i Dupuys kabinett. Developpabel (fr. développable), som kan utvecklas, "utbredbar". — Developpabel yta, geom., en buktig yta, så beskaffad att den kan utläggas i ett plan. Villkoret för att en yta skall vara developpabel är att tvenne på hvarandra följande alstringslinjer skola till ytan ligga i samma plan. Till detta slags ytor höra de koniska, hvilkas alstringslinjer skära hvarandra i samma punkt, konens spets, och de cylindriska, hvilkas alstringslinjer äro parallella. ^{A. M—y.} Devensö. Se Däfvensö. Deventer (oriktigt Demter), stad och fästning i nederländska prov. Overijssel, vid Schipbeeks inflöde i Ijssel. 26,212 inv. (1900). D. är gammalmodigt byggdt, har en gotisk kyrka med romansk krypta (den senare från 11:e årh.), ett vackert stadshus, ett gymnasium och en högre borgarskola. Järngjuteri, matt-tillverkning, bomullsväfveri, tobaksfabrikation m. m. Betydlig handel och sjöfart. — D. omtalas redan i 8:e årh., fick stadsrättigheter i det 13:e och slöt sig i det 14:e till hansan samt stod under 1400- och 1500-talet i liflig handelsförbindelse med Norge (särskildt staden Bergen). 1591 eröfrades det af Morits af Nassau från spanjorerna, som genom förräderi tagit det 1587. I pedagogikens historia har D. ett ryktbart namn tack vare en skola, som där grundades af förbundet "Det gemensamma lifvets broderskap" eller