Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 313-314 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diana - Diana af Poitiers - Diana-orden - Dianas träd - Diandria - Diandrisk. Se Diandria - Diandrist. Se Diandria - Dianella, bot. Se Lilliaceæ - Dianthus - Dianus, rom. myt., Se Diana och Janus - Diapason

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

land. I Rom hade D. flera helgedomar, bland
hvilka den i äldre tider viktigaste var templet på
Aventinus. I föreställningen sammansmälte D. sedermera
med den helleniska Artemis och dyrkades
äfven gemensamt med Apollo (så vid sekularfesten),
särskildt såsom Lucina eller barnsbördsgudinna. —
Se art. Artemis, där en bild af "D. från
Versailles" framställes.
R. Tdh.

Diana af Poitiers. Efter målning af Primaticcio.

Diana af Poitiers [pωatiē], den franske konungen
Henrik II:s älskarinna, f. 1499, d. 1566, var dotter
till en fransk adelsman, Jean de Poitiers. Helt ung
bortgiftes hon med Louis de Brézé, storseneskalk
af Normandie. Efter sin mans död (1531) lyckades
den snillrika D., som förut lär hafva stått i ömt
förhållande till Frans I, att vid sig fängsla
dennes son Henrik, hvilken var nära tjugu år
yngre än hon, och efter hans tronbestigning
(1547) utöfvade hon stort inflytande på styrelsen,
bl. a. vid kättarförföljelserna. 1548 upphöjdes hon till
hertiginna af Valentinois. Efter Henriks död (1559) aflägsnades hon från hofvet
och lefde sedan på sitt slott Anet. — D. är en af
hjältinnorna i A. Dumas d. ä:s roman "Les deux Dianes"
(1846—47). Se Capefigue, "Diane de Poitiers" (1860),
"Lettres de Diane de Poitiers" (utg. af Guiffrey 1866)
och Hay, "Madame Dianne de Poytiers" (London 1900).

Diana-orden, en guld- eller silfvermedalj, som
utgjorde ordenstecken för medlemmarna af det från
Westfalen under medeltiden utbredda Diana-förbundet
samt utdelades till riddare och damer, hvilka utmärkt
sig i jaktens idrotter. Medaljen visade på åtsidan
gudinnan Dianas bild och på frånsidan en hjort. I
Neapel fanns i 18:e årh. också en Diana-orden, som
var utbredd äfven i Österrike, och egde bestånd ända
till Murats regeringstid.

Dianas träd, kem., på våta vägen utfälldt silfver. Se
Arbor Dianæ.

Diandria (af grek. dis, två gånger, och andreios,
manlig), bot. 1. Andra klassen i Linnés
sexualsystem. Dit höra de växter, som hafva
tvåkönade blommor, med två fria ståndare i hvarje
blomma. — 2. Ordning inom kl. 20—22 i Linnés
sexualsystem. Dithörande växter hafva tvenne
ståndare i hvarje med hanorgan försedd blomma.
— Diandrisk, blomma med tvenne ståndare. —
Diandrist, växt, som har tvenne ståndare i hvarje
med hanorgan försedd blomma; till andra klassen
i Linnés sexualsystem hörande växt.

Diandrisk. Se Diandria.

Diandrist. Se Diandria.

Dianella, bot. Se Liliaceæ.

Dianthus Caryophyllus. Blomman nederst till höger stamform.

Dianthus L., Nejlika, bot., växtsläkte af
fam. Caryophyllaceæ, afd. Silenoideæ, utmärker sig
i synnerhet därigenom, att blommorna hafva endast två
stift och vid basen omslutas af en s. k. foderholk,
bildad af skärmblad. Till ifrågavarande släkte
höra omkr. 200 arter, hvilka mest förekomma på
torra, sandiga ställen. I Sverige äro fyra bland dem
vilda, bl. a. den välbekanta, täcka backnejlikan
l. ängsnejlikan (D. deltoides L.). Emedan de
flesta arternas blommor äro särdeles vackra
och många dessutom välluktande, odlas många
arter som prydnadsväxter, t. ex. den vanliga
trädgårdsnejlikan (D. caryophyllus L.), härstammande
från Syd-Europa. Ehuru i själfva verket mångårig, behandlas denna växt i
trädgårdarna som tvåårig, då den det ena året
uppdrages af frön, afläggare eller sticklingar för
att det andra året blomma och därefter slopas. Växten
odlas vanligen på kalljord, men kan med fördel växa
i boningsrum och användes äfven till drifning i
växthus, en kultur som tagit uppsving i synnerhet
i Nord-Amerika. — Borstnejlikan (D. barbatus L.),
inhemsk i Europa, är en rikblommig och tålig tvåårig
växt, som allmänt odlas i enklare trädgårdar. —
Fjädernejlikan (D. plumarius L.) förekommer äfven
vild i Europa. Det är en flerårig, anspråkslös
blomsterväxt med välluktande blommor. Några på senare
tid uppdragna varieteter med stora, vackra, väl fyllda
blommor hafva väckt åtskillig uppmärksamhet, medan
de förr odlade varieteterna allt mera försvinna ur
trädgårdarna. — Kinesisk nejlika (D. chinensis L.),
härstammande från Japan och Kina, är en ettårig
rikblommig växt, som gifvit upphof till en massa
trädgårdsvarieteter. Blommorna äro ofta återgifna på
japanska blomstermålningar.
S. A. (G. L—m., C. G. D.)

Dianus, rom. myt. Se Diana och Janus.

Diapason (grek. diapason, eg. "genom alla",
näml. strängar), mus., hos antikens och medeltidens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>