1903 af tullverket och staden öfverlämnadt till Djurgårdsförvaltningen, efter det tullstationen därstädes indragits redan 1881. Sedan en större samling boningshus, den s. k. Djurgårdsstaden, omfattande omkr. 12 har, uppväxt å hufvudsakligen Amiralitetskrigsmanskassans tomter, blef detta bebyggda område jämte Blockhustullens och det omkr. 150 har omfattande, till kampements- och exercisplats alltmer använda Ladugårdsgärdet (se d. o.), med "Borgen", i polis- och domstolshänseende lagdt under Stockholms stad enligt k. brefven 26 sept. 1716 och 8 sept. 1736. Genom k. kung. 26 apr. 1814 stadgades, att stadens fiskaler och polisbetjäning skulle ega att sträcka sin verksamhet till hela D. Slutligen, genom k. bref 10 aug. 1866, bestämdes, att D. till hela sin utsträckning skulle från 1 jan. 1868 höra till Stockholms stad i administrativt och judiciellt likasom ock — formligen — i kyrkligt afseende. (I kyrkliga ting hade större delen af D. tidigt sökt sig till Ladugårdslands församling, mindre delar däremot till Solna och Lidingö församlingar.) Genom k. bref 23 mars 1870 förklarades närmare, att kanalen vid Ålkistan skulle utgöra gräns i n. Enligt ett 13 mars 1885 upprättadt och 5 sept. 1888 af K. M:t godkändt kontrakt sålde Amiralitetskrigsmanskassan till Stockholms stad all sin rätt vidkommande Djurgårdsstaden, som innefattade såväl friköpta som ofria tomter, och 17 dec. 1897 beslöto stadsfullmäktige för större delen däraf, innefattande bl. a. folknöjesetablissemanget Gröna lund (se d. o.), med ett par från Bellmans tid kvarstående byggnader, dels en reglering till betryggande af ett framtida villastadsutseende, dels härpå syftande särskilda föreskrifter i byggnadsordningen. Sedan gammalt själfständigt är k. flottans galärvarfs vidliggande område (omkr. 9 har), som genom k. dom 4 sept. 1903 förklarades helt och hållet tillhöra K. M:t och kronan, efter det Amiralitetskrigsmanskassan framkommit med anspråk på eganderätten till en större del af detsamma. Från jämförelsevis äldre tid, ehuru utan öfvergång af eganderätten, märkes likaså den upplåtelse af lägenheten Skeppsbroäng, som gjorts för Landtbruksakademiens experimentalfält (omkr. 120 har; 1814), dit äfven akademiens museum kommer att förläggas, vidare upplåtelserna för Manilla institut (se Manilla; nuv. hufvudtomten 1846) och för Skogsinstitutet (forna "Stora Blåporten"; 1828). Under det senaste tredjedels seklet hafva särdeles stora förändringar egt rum å D:s båda hufvuddelar. Så har, med riksdagens bifall, i v. vidtagits en genom k. bref 10 juli 1884 fastställd reglering mellan D. och den egentliga stadsdelen Östermalm medelst den breda gränsesplanaden vid Valhallavägen, hvarjämte, likaledes enligt konungs och riksdags gemensamma beslut, flera områden blifvit med eganderätt upplåtna från D., särskildt till byggnadsplatser för kommunala eller vetenskapliga inrättningars behof. Härvid är att märka, att för sådana fall all lösen ingått till den 1885 bildade, af Statskontoret förvaltade Djurgårdsfonden, hvars årliga ränta öfverlämnas till Djurgårdskassan. (Vid 1905 års slut utgjorde fonden 550,000 kr.) Inom D:s nordvästligaste område har under midten af 1880-talet den privata Stockholm—Rimbo-järnvägens sydligaste del, med dess ändpunkt Östra stationen, tillkommit. Där finnas ock vid Brunnsviken, i stället för den forna egendomen Haga-Frescati eller Öfre Frescati, hvilken ej lydde under D:s förvaltning, utan tillhörde Haga lustslott, den år 1885 ditflyttade Bergianska trädgården, Bergielund (se Bergianska stiftelsen), och likaledes vid Brunnsviken, nära Experimentalfältet, Statens entomologiska anstalt, 1897 upprättad af Landtbruksakademien å arrenderad del af Djurgårds-Frescati. Af denna egendom såldes 1904 åt Vetenskapsakademien med eganderätt ett område för ditflyttning af Naturhistoriska museet och akademiens fysikaliska institution, för hvilket ändamål akademien ock, likasom för sitt behof af nya samlings-, förvaltnings- och bibliotekslokaler, förvärfvade sig ett område af det af akademien själf förvaltade Bergielund. Efter 1906 års riksdags bifall till en k. proposition i ämnet skall ett annat område af Djurgårds-Frescati, mot ersättning af 200,000 kr. till Djurgårdsfonden, afträdas till Nobelstiftelsen såsom tomt för Vet. akad:s Nobelinstitut. Likaledes har 1906 beslut fattats om, att Veterinärinstitutet från sitt nuvarande, år 1880 i bruk tagna etablissemang å Djurgårds- och annan mark vid Karlavägen skall flyttas åt detta håll, till lägenheten Katrineberg, "Kräftriket", vid Brunnsviken, och där beräknas ny plats kunna anvisas äfven för Skogsinstitutet. Från v. till ö. har norra D. i den vackra Ugglevikstrakten, på dåv. järnvägstrafikstyrelsens initiativ, 1879—82 genomskurits af Värtabanan, den nu (1906) med elektrisk försöksdrift skötta linjen Karlberg—Lilla Värtan, med ändpunkt vid Värtahamnen (se d. o.), som staden i sammanhang därmed föranleddes anlägga å från D. upplåten mark, hvilken dock sedermera, genom K. M:ts dom 27 mars 1903, förklarats endast innehafvas med besittningsrätt. Närmast n. om denna hamn erhöll Stockholms stad 1889 med eganderätt, emot dels afstående af viss för nuv. k. hofstallet behöflig mark, dels en mellangift, utgörande i rundt tal 230,000 kr., en areal af omkr. 100 har, hufvudsakligen bestående af Hjorthagen, där D:s hjortar sedan 1829 varit instängda (de flyttades nu till Gripsholm), samt området vid Ropsten. Genom två stora industriella anläggningar, nämligen stadens nya gasverk och stadens elektricitetsverk, har en väsentligen ny karaktär gifvits åt denna trakt, där fordomtima gården Husarnes (däraf Husar- eller Hussarviken) egor sträckte sig och där det af Bellman besjungna Fiskartorpet, med Karl XI:s fiskarstuga, ännu påminner om gångna århundraden. I dess närhet har, med en kostnad af 63,000 kr., Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige fått anlägga en nutidens raska sportlif värdig skidbacke. Till nu nämnda del af D. leder den af staden 1891—94 anlagda breda Sturevägen. Åt stadssidan af norra D. har en hel rad af tomter och områden upplåtits för statens eller andra allmännyttiga behof. Här finner man nu sjukhuset Sofiahemmet (närmast Östra stationen), Idrottsparken, Tennispaviljongen, Stockholms ridhus, den åt "Sveriges centralförening för idrottens befrämjande" upplåtna Idrottsplatsen (Östermalms idrottsplats), Fältridtklubbens ridbana, Lifgardets till häst kasern, Generalstabens stall, Artillerikasernen samt, till sitt hufvudsakliga område,