baklår. Täckvingarna äro metallglänsande gröna eller violetta, med i längsrader intryckta punkter. Kroppens undersida är tätt klädd med ett silkesglänsande ludd. Rörbaggarna lefva alltid på vattenväxter, i synnerhet äro flera arter vanliga på sådana växter, hvilkas blad flyta på vattnet, såsom Potamogeton natans och näckrosor. Flygande tätt utmed vattenytan, så att t. o. m. de nedhängande benen skära en fåra däri, förflytta de sig från blad till blad. Sina ägg lägga de på rötterna l. stjälkarna af hvarjehanda vattenväxter, ofta ganska djupt under vattenytan. Larverna, som nära sig af växtens under vattenytan belägna delar, ha i sitt allmänna utseende ingenting, som tyder på lifvet i vatten, enär de ej, såsom flertalet vatteninsekters larver, äro utrustade med trakégälar, utan ha öppna andhål. De äro tämligen tjockt cylindriska, med 3 par korta fötter. — Först i senaste tid har man utrönt det enastående sätt, på hvilket dessa larver skaffa sig för andningen erforderlig luft. Vid bakre kroppsändan är larven utrustad med 2 trekantiga, nedåt och utåt riktade hornhakar. Dessa borrar den in i den vattenväxt, på hvilken den lefver, till dess den når ett luftförande kärl, från hvilket luften då kan ledas in i de vid basen af hakarna, på sista leden befintliga andhålen. Då kokongen spinnes under vatten, är den följaktligen i början vattenfylld, men innan dess vid vattenväxten fästa ända slutes, borrar larven liksom förut med sina hakar hål i något luftkärl och låter luften bubbla in i kokongen, tills vattnet blifvit utdrifvet, då öppningen slutes. Fastän djupt nere i vattnet, får således puppan en fullkomligt torr hviloplats och omslutes af den luft, den behöfver för sin andning. — Af släktet finnes i Sverige ett 20-tal arter. Af det närstående släktet Hæmonia tillbringar äfven den fullbildade skalbaggen sitt lif under vattenytan. G. A—z. Dona Francisca [dåna], tysk koloni i brasilianska staten S:ta Catharina, belägen på kusten innanför ön och hamnstaden São Francisco samt i v. begränsad af den ända till 1,500 m. höga São Miguelkedjan. 1,444 kvkm. 30,000 inv., mest tyskar och schweizare, däraf något öfver hälften protestanter. Hufvudnäring är åkerbruk (ris, tobak, maniok, arrowrot, majs, sockerrör, kaffe, ananas, oranger m. m.). Kolonien anlades med understöd af brasilianska staten af ett "kolonisationssällskap" i Hamburg 1851 på länderier, som egdes af prinsen af Joinville. Hufvudort är Joinville. Donaghadee [dånəchədī'], hamnstad i irländska grefskapet Down (prov. Ulster), vid Irländska sjön. 2,073 inv. (1901). Hafsbad. D. är den irländska hamn, som ligger närmast Storbritannien. Donajec [dånajets]. Se Dunajec. Donald [då'nəld], skotska konungar. — 1. D. Mac Alpin (l. D. V) efterträdde 860 sin broder Kenneth Mac Alpin, hvilken 844 förenat skoternas och pikternas riken till konungariket Alban. Han dog 864 i sitt residens Scone. — 2. D. VI, son till den föregåendes brorson Konstantin I, d. 900, var den anglosaxiske konungen Alfreds samtida och liksom denne en tid hårdt ansatt af nordiska vikingar. — 3. D. Bane ["den hvite"], son till konung Duncan I (se d. o.), undanträngde efter sin halfbroder Malcolm III:s död 1093 sin medtäflare Duncan II, Malcolms son, från tronen och torde äfven ha anstiftat dennes död. En farligare motståndare fick han i Duncans broder Edgar, hvilken 1097 med engelske konungen Vilhelm Rufus' hjälp bemäktigade sig Skottlands tron samt lät blända D. och insätta honom i fängelse, där han inom kort afled. D. hade stödt sig på det keltisk-nationella partiet, som var missnöjdt med Duncan II:s och Edgars böjelse för engelska sedvänjor. Måhända var det på hans och hans vänners anstiftan som Magnus Barfot 1098 företog sitt härnadståg till Skottland. (V. S—g.) Donaldson [då'nəldsən], Thomas Leverton, engelsk arkitekt, f. 1795, d. 1885, gjorde vidsträckta studieresor, uppträdde som skriftställare och föreläsare i byggnadskonst och var 1841—64 professor i arkitektur vid University college i London. Han var led. af Franska institutet. Från honom härröra många betydande byggnadsverk, såsom Trinity church, Brompton church, University college hall, Gordon square m. fl. i London samt kyrkor och skolhus på engelska landsbygden. Bland D:s skrifter må nämnas Pompeii illustrated (1819—27), en Collection of the most approved examples of door-ways (efter antika och moderna byggnader uti Italien och Grekland, 1833 och 1836), Architectura numismatica; or architectural medals of classical antiquity (1859) samt Handbook of specifications, or practical guide to the architect and surveyor (2 bd. 1860; ny uppl. af 1:a delen 1880). Donaldsonska nålen, den inom tandläkarpraktiken brukliga, af en engelsman Donaldson uppfunna nervnålen. Den är af finaste synåls storlek och försedd med små, fina hullingar. Man använder den för att därmed uttaga tandnerven. Ugn. Donaldsonville [då'nəldsənvil], välbyggd stad i nordamerikanska staten Louisiana, vid Mississippi. 4,105 inv. (1900). D. var fordom Louisianas hufvudstad. Donaleitis, oriktig form för Donalitius (se d. o.). Donalitius, Christian, den litauiska litteraturens främste skald, f. 1714 i byn Lasdinelen (Gumbinnen), d. 1780 i Tolminkemen, där han 1743 blifvit utnämnd till kyrkoherde. Hans dikter, af hvilka de andliga gått förlorade, bestå af fabler och idyller, skrifna på hexametrar. D:s landtliga idyller, som skildra det litauiska landskapet och det hvardagliga bondlifvet med poetisk värme, realistisk åskådlighet och sund humor, utgöra spridda delar af ett episkt helt, som författaren själf icke hann fullt utarbeta, men som af några forskare sammanfattats under namnet Metas (årstiderna). Den bästa upplagan, originaltext jämte tysk versifierad öfvers., företal och ordbok, utgafs 1869 af G. H. F. Nesselmann. Den innehåller 6 didaktiska fabler, Priczkus' (Frits') skildring af ett litauiskt bröllop, Höstens välsignelser, Vinterns omsorger, Vårens fröjder och Sommarens arbeten. Mindre tillfredsställande är Aug. Schleichers "Donaleitis lithauische dichtungen" (1865). Högst godtycklig, förkortad och oriktig är D. L. J. Rhesas öfvers. "Das jahr in vier gesängen" (1818). — D. var dessutom mycket musikalisk (komponerade melodi till flera af sina dikter) och uppfinningsrik mekaniker. A—d J. Donar (fnty.), dunderguden. Se Tor. Donarium, kem., kallades af Bergemann en ur