d. 1669 i Paris, verkade först i Charenton, sedan 1620 i Paris som pastor och utgaf en mängd skrifter, hvaraf flera öfversattes till engelska, italienska, tyska och franska. — 2. Charles D., den föregåendes son, läkare, f. 1633 i Paris, d. 1697 i Leiden, fransk militärläkare, konungens läkare (1633), verkade sedan 1668 som professor vid Leidens universitet, där Boerhaave var hans lärjunge. D:s Opuscula medica utgåfvos med ett företal af Boerhaave 1727. Drente l. Drenthe, provins i nordöstra delen af Nederländerna, på gränsen mot Tyskland. D. är ett af ljunghedar och torfmossar uppfylldt skoglöst slättland, med flera stora fattig- och förbättringskolonier (se Åkerbrukskolonier). 2,633 kvkm. 162,141 inv. (1904), 61 på 1 kvkm., hvilket är den glesaste befolkningen i Nederländerna. De viktigaste näringarna äro jordbruk och fårskötsel. — Landet är rikt på minnen från den förhistoriska tiden: stendösar och gånggrifter, s. k. "hunnebedden" m. fl. I 8:e årh. invandrade sachsarna dit och undanträngde den frankiska befolkningen. De nuvarande invånarna, af hvilka många emellertid härstamma från ett ännu äldre folk, äro i allmänhet brunetta, med matt, ljus ansiktsfärg, bredt hufvud och satt växt — alltså betydligt olika den frisiska typen. Under medeltiden var hela landet en för alla invånarna gemensam egendom. Numera hafva de gamla s. k. "markerna" till största delen försvunnit, men den ouppodlade delen af dessa betraktas i allmänhet fortfarande såsom öppen betesmark, och den odlade delen är ett vidsträckt fält, kalladt Esch, på hvilket alla delegarna måste arbeta, så och skörda samtidigt. Hufvudstad är Assen. A. G.* Drenteln, Aleksandr Romanovitj, rysk general, statsman, f. 1820, d. 1888, genomgick raskt de militära graderna, blef 1865 generallöjtnant och anförde 1877 under rysk-turkiska kriget reservtrupperna n. om Donau. Sedan general Mezentsov i aug. 1878 mördats af nihilisterna, blef D. chef för "tredje afdelningen" af kejsarens kansli och därigenom ledare af rikets hela polisväsende. Ett nihilistattentat mot honom 25 mars 1879 misslyckades. När Loris Melikov efter attentatet i Vinterpalatset 1880 erhöll diktatorisk makt och såsom inrikesminister äfven blef chef för tredje afdelningen, afgick D. Han blef då medlem af riksrådet samt generalguvernör i Odessa och 1881 i Kiev. Drenthe, Se Drente. Drepana. Se Drepanon. Drepanon (grek., "lie"), lat. Drepana l. Drepanum 1. Stad på en landtunga å Siciliens nordvästra hörn. Den befästes under första puniska kriget (264—241 f. Kr.) af kartagern Hamilkar och fick sina första invånare från det närbelägna Eryx, hvars hamn det förut hade varit. 241 f. Kr. kom D., jämte det öfriga Sicilien, under Rom samt blef en blomstrande handelsstad. Kartagerna vunno 249 f. Kr. utanför D. en sjöseger öfver den romerske konsuln Claudius Pulcher. Stadens nuv. namn är Trapani. — 2. Ort i Bitynien vid Ismidviken af Marmarasjön, nära staden Kara Mussal. Fordom funnos där varma bad, hvilka Konstantin den store begagnade strax före sin död och där han lät döpa sig. D. är en af de platser, som gjorde anspråk på att vara födelseort åt Konstantins moder Helena, kanske därför att Konstantin gjorde orten till stad med namnet Helenopolis. Nu Hersek. Drepanum. Se Drepanon. Dresden. 1. Län ("kreishauptmannschaft") i konungariket Sachsen. 4,337 kvkm. 1,216,489 inv. (1900), 281 på 1 kvkm. Detta område, hvilket sträcker sig öfver hela Sachsens bredd, från Erzgebirge till preussiska prov. Sachsen, omfattar Erzgebirges malmrikaste trakter och kärnan af sandstensbergen i Sachsiska Schweiz. Marken är fruktbar och väl odlad. Industri, bergshandtering och stenbrytning äro de förnämsta näringskällorna.

Katolska hofkyrkan i Dresden.

2. Hufvudstad i konungariket Sachsen, belägen i en vacker dal på båda sidorna af Elbe under 51° 3′ n. br. och 13° 44′ ö. lgd, 105,5 m. ö. h. Sedan under åren efter 1892 18 förstäder och närliggande orter införlifvats, utgör stadsområdet 62,44 kvkm. De äldre stadsdelarna äro: på vänstra Elbestranden Altstadt och Friedrichstadt, förr skilda genom den nu torrlagda och i en annan bädd ledda Weisseritz, jämte Strehlen och Striesen, på den högra flodstranden Neustadt och Antonstadt, Leipziger vorstadt samt Albertstadt, ett stort, efter 1873 uppbyggdt komplex af militära nybyggnader: kaserner, magasin, laboratorier, arsenal m. m., bortom hvilka utbreder sig en vacker barrskog (den s. k. Dresdener heide). De båda stadshälfterna förenas genom fem broar, af hvilka den äldsta är Alte Elbbrücke eller Augustusbrücke (från 13:e—14:e årh., af sten med 16 bågar, 402 m. lång och 11 m. bred), hvilken såsom hinderlig för sjöfarten skall ersättas af en ny bro. — Den