af fiske. Arealen är omkr. 13,000 kvkm., däraf komma på Graham omkr. 7,000 kvkm. Gruppen fick sitt namn af kapten Dixon, som 1787 besökte den med "Queen Charlotte". — 2. Se Santa Cruz-öarna. J. F. N. Drottning Disa. Se Disa. Drottningens elixir. Se Elixir. Drottningens hospitalskassa, en pensionsinrättning vid Svea lifgarde, som kvartalsvis utbetalar understöd till afskedadt, behöfvande underbefäl och manskap vid nämnda regemente. Kassan stiftades 1805 med en grundfond af 400 rdr b:ko, skänkt af okänd gifvare, och erhöll till en början benämningen "Fredrika Dorothea Wilhelminas hospital". Regementsofficerarna och kompanicheferna erbjödo sig s. å. att årligen till kassan inbetala 250 rdr b:ko specie, och samtidigt med att hospitalsinrättningen 1 nov. 1806 på konungens födelsedag öppnades, beviljade konungen och drottningen hvardera ett årligt anslag af 300 rdr b:ko. I k. br. 18 febr. 1812 förordnades, att som det vore "opassande, att hospitalsinrättningen skulle bära f. d. drottningens namn", kassan därefter skulle benämnas Drottningens hospital. Bidraget från regementsofficerare och kompanichefer har upphört, men från konungen och drottningen utgår fortfarande årligen ett bidrag af 900 kr. Kassans fonder vid 1906 års slut utgjorde i afrundadt tal 73,000 kr. Med den nya härordningen försvinner manskapet, och den tid är icke aflägsen, då understödet kommer att utgå allenast till underofficerare, som erhållit afsked. Kassans direktion utgöres af sekundchefen vid regementet (ordf.), öfverstelöjtnanten och majorerna, regementskvartermästaren, en kapten, regementspastorn och regementsauditören. E. U. B. Drottningens lifregemente till fot. Se Bergsregemente och Lifregemente. Drottningens sjukhem. Se Sofiahemmet. Drottning Eufemias visor. Se Eufemia-visorna. Drottninggods. Se Wedgwood. Drottningholm. 1. Kungligt lustslott på östra stranden af Lofön i Mälaren, omkr. 10 km. från Stockholm. Stället, hvars gamla namn var Torfvesund, omtalas 1559 som kungsgård. Omkr. 1581 lät Johan III där uppföra en stenbyggnad med torn, och samtidigt fick stället sitt nuvarande namn efter Katarina Jagellonica. Det innehades sedan af drottning Kristina d. ä., Karl Karlsson Gyllenhielm, Maria Eleonora och M. G. De la Gardie och hans gemål. Dessa sålde stället 1661 till änkedrottning Hedvig Eleonora. S. å. nedbrann byggnaden. 1662 grundlades det nya slottet, till hvilket Nikodemus Tessin d. ä. gjort ritningarna (många detaljritningar finnas i behåll). Tessins Drottningholm, sådant man ser det på gravyrerna i "Suecia antiqua", är en elegant och vackert proportionerad byggnad i 1600-talets franska slottsstil, likväl med flera traditionellt svenska drag och åtskilliga för den svenska barocken typiska insatser, t. ex. det efter mönster af riddarhuset svängda taket, väggarnas lisener i st. f. pilastrar o. a. Slottets yttre var rödt med hvita lister och fönsterramar. Då Tessin dog, 1681, stod slottet färdigt till det yttre, så när som på norra rundeln, där kyrkan är inrymd. Likaså voro trapphuset och flera af de förnämsta rummen färdiga. "Änkedrottningens alkov" (se planschen, 3) — det präktigaste rum i sin art i Sverige, afslutadt 1683 — tillhör den äldre Tessins andel i slottet. Inredningsarbetena återupptogos på 1690-talet och fortgingo inpå 1700-talet under uppsikt af Nik. Tessin d. y., som äfven är skaparen af den "franska trädgården" med dess terrasser och dammar. Af slottets många skulpturverk var en del krigsbyte från Prag, andra — bland dem Herkulesfontänen (se planschen, 2) och Neptunstatyn — voro tagna från Frederiksborg i Danmark. I inredningen och dekoreringen af slottet medverkade många utländska och äfven några svenska konstnärer. De förnämste bland dem voro skulptörerna Nikolaus Millich och Burchard Precht, målarna C. van der Meulen, H. G. Müller, Lemke (som lämnade bataljstycken till de båda gallerierna; ett af dem återges i art. Belt), flera italienska stuckatörer, bröderna Carove och andra, men främst svensken Johan Sylvius och fransmannen Evrard Chauveau, hvilka utförde plafondmålningar, och Ehrenstrahl med dekorativa, mestadels allegoriska målningar. Slottet med dess pompösa trapphus, dess ståtliga gallerier och tunga praktsalar blef det karolinska tidehvarfvets mest representativa och enhetliga byggnadsverk. Hedvig Eleonora, som oftare vistades på Ulriksdal än på D., hade en del af sina konstsamlingar därstädes — enligt inventariet 1719 funnos då 209 målningar, 350 fajans- eller porslinsföremål och en mängd konstslöjdalster. Ett nytt skede för D. tog sin början, då slottet vid Lovisa Ulrikas förmälning 1744 skänktes till henne af kung Fredrik. Hon påbyggde 1746—52 slottets rundtom de båda gårdarna löpande flyglar efter ritning af Hårleman, inredde sina våningar "i en helt ny stil", i modern fransk smak, i rokoko med dragning till Ludvig XVI:s stil (det smakfulla biblioteket af J. E. Rehn), samlade där sina i Paris förvärfvade målningar af franska och nederländska mästare, sin mynt- och naturaliesamling, m. m. Smakråd vid denna nyanordning var K. G. Tessin. Vid denna tid tillkom Kina slott (se planschen, 4), grundlagdt 1763 (en mindre träbyggnad, "det kinesiska huset", fanns sedan 1753 på samma plats). Ritningarna äro af Adelcrantz; den lilla fantastiska byggnaden med sina paviljonger är mera rokoko än kineseri. Teaterhuset byggdes 1762—65 af Cronstedt i stället för det 1762 brunna äldre komedihuset; en tillbyggnad med antikiserad fasad ditfogades 1791. År 1777 sålde Lovisa Ulrika — därtill tvingad af sina dåliga finanser — slottet jämte alla därstädes ordnade samlingar till staten. Gustaf III vistades sedan ofta där med sitt hof. På hans tid tillkommo flera byggnader för hofvets behof och likaså "den engelska parken", anordnad af Adelcrantz. Under 1800-talets förra del fick D. förfalla, tills Oskar I 1846 tog itu med ett grundligt iståndsättande. Nu ordnades några rum modernt, bl. a. rikssalen med en serie stora, konstnärligt föga betydande helfigursporträtt af Europas regenter under förra hälften af 1850-talet. Som ett minnesrum öfver Karl Johan står "stensalen" med batalj- och ceremonimålningar, liksom man förut hade en karolinsal med porträtt af Karl XII och hans generaler. Oskar II lät ordna "Oskarssalen" i rik barock (af Agi Lindegren). Till reparationsarbeten på slottet och andra byggnader anslog 1906 års riksdag 160,000 kr.