Egyptiskt mörker, tjockt, ogenomträngligt mörker (äfven bildligt, i intellektuellt hänseende). Uttrycket härleder sig från 2 Mos. kap. 10, v. 21 och 22: ”Därefter sade Herren till Mose: ’Räck din hand upp mot himmelen, så skall öfver Egyptens land komma ett sådant mörker, att man kan taga på det’. Då räckte Mose sin hand upp mot himmelen, och ett tjockt mörker kom öfver hela Egyptens land i tre dagar”. Egyptisk ögoninflammation l. Militäroftalmi, Trakom (lat. conjunctivitis trachomatosa, med., en sjukdom, som börjar i ögonlockens bindehinna (konjunktiva) med bildning af små korn, granulationer, hvilka till utseendet hafva mycken likhet med grodrom. Dessa korn uppträda vanligen först i öfvergångsfållorna, där bindehinnan lämnar ögonlocket, för att slå sig öfver på ögongloben, och de kunna finnas där ganska länge utan att gifva anledning till besvärande symtom; men förr eller senare breda de ut sig, hvarunder de dels föra inflammatoriska symtom, dels leda till destruktiva processer. Äfven i lyckliga fall är denna sjukdoms förlopp mycket kroniskt, och de trakomatösa kornen försvinna i regeln ej utan att lämna efter sig ärr, hvarigenom ögonlockens insida mister sin mjukhet och skadligt inverkar på ögonbulben, men framför allt på hornhinnan, hvilken mer eller mindre fördunklas. Oftast visa sig i nämnda hinna små infiltrationer och ytliga kärl (panni), hvilka endast långsamt försvinna och vanligen efterlämna fördunklingar, mest på hornhinnans öfre hälft, emedan det öfre ögonlocket vida mer än det nedre gnides emot ögat. Men äfven under sjukdomens tidigare stadier kunna hornhinnan angripas samt inflammations- och suppurationshärdar uppstå i densamma och hela ögat rätt hastigt förstöras. Sjukdomen uppkommer ej spontant, utan beror på smitta. Den mikroorganism, som förorsakar densamma, har emellertid de ifrigaste forskningar till trots förblifvit obekant. Likaså är sättet för smittans öfverförande fullkomligt obekant. Den omständigheten, att sjukdomen är endemisk och håller sig till lågländta trakter, utpekar emellertid, i förening med resultaten af nyare undersökningar öfver endemiska sjukdomars, såsom frossans och gula feberns, öfverförande, den väg, som forskningen närmast torde böra följa. Sjukdomen förväxlas ofta med andra sjukdomar i bindehinnan, och å intet område torde den oftalmologiska litteraturen vara mindre tillförlitlig än i fråga om denna sjukdom. De epidemier, som i trakomtrakter — och endast i trakomtrakter — förekomma i kaserner, skolor och barnhem, äro andra smittsamma inflammationer i bindehinnan, under hvilkas förlopp ett förut bestående trakom upptäckes eller tager fart. Det är dessa med andra infektioner — ofta nog den gonorroiska — komplicerade former, som så talrikt förekomma i Egypten och som gifvit sjukdomen dess namn. Den blef nämligen på sin tid mest bekant därigenom, att den franska armé, som med Bonaparte gjorde fälttåget i Egypten, i hög grad angreps däraf och sedan medförde smittan till Frankrike, hvarifrån den utbredt sig till andra länder, synnerligast Belgien. I Sverige förekommer den mest i Kalmar län, Östergötland och Fryksdalen (i Värmland). Behandlingen består dels i upprepade bränningar af de sjuka ögonlocken med blåsten (svafvelsyrad kopparoxid) och andra kaustika, dels i kirurgiska ingrepp, hvarförutom hornhinnelidandet kräfver särskilda behandlingsmetoder. Äfven med den bästa behandling är man långt ifrån säker att kunna förekomma ohjälpliga fel i hornhinnan, och ej sällan förgå åratal, innan patienterna tillfriskna. Rsr. (G—d.) Egyptolog (af grek. Ἄιγυπτος, Egypten, och logos, lära), forskare uti eller kännare af det forntida Egyptens minnesmärken, historia, språk, kultur o. s. v. (se Egyptologi). — Egyptologisk, som hör till egyptologien. *