Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 135-136 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekström, Karl Ulrik - Ekström, K. J. - Ekström, Fredrik August - Ekström, Fredrik August - Ekström, Karl Otto - Ekström, Per - Ekströmer (före adlandet Ekström), Karl Johan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

k. sv. Vet. akad:s efter år 1854 aflidna ledamöter",
bd 2.

Ekström, K. J. Se Ekströmer.

Ekström, Fredrik August, läkare, f. 5 juni 1816 i Linköping,
d. 5 dec. 1901 i Stockholm, blef student i Uppsala 1835,
med. doktor 1841, t. f. garnisonsläkare å Karlsborg

1842, läkare vid Motala mekaniska verkstad 1843
och distriktsläkare (med Motala till station) 1844
samt bosatte sig 1857 som praktiserande läkare i
Göteborg. 1846—59 var han intendent vid Medevi
hälsobrunn, 1859 blef han läkare vid den s. å. i
Göteborg grundade sjukvårdsanstalten för ögonsjuka,
och 1862—68 var han läkare vid därvarande sjukhem
för obotligt sjuka samt till 1878 ledamot af dess
styrelse. 1862 blef han stadsfullmäktig i sistnämnda
stad, 1868 ordförande i samma stads sundhetsnämnd
och 1872 ordförande i direktionen för Allmänna och
Sahlgrenska sjukhuset. 1859 valdes han till ledamot
af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg och var 1868—70
detta samfunds sekreterare samt under tvenne år
dess ordförande. Med slutet af 1877 lämnade han sina
befattningar i Göteborg, och 1878 bosatte han sig i
Stockholm samt blef 1883 öfverintendent. E. åtnjöt
stort anseende såsom ögonläkare. Han utgaf
Om bruket och missbruket af glasögon, jemte
några ord om ögats vård (1855; 3:e uppl. 1862),
Praktiska skizzer synnerligen med afseende å
användningen af ögonspegeln i ophtalmiatriken
(1857) och åtskilliga uppsatser i "Hygiea" samt
en öfv. af J. B. F. Descurets "La médecine des
passions" ("Passionerna uti deras förhållanden
till sjukdomarne, lagarne och religionen", 1847;
3:e uppl. 1872). (R. T—dt.)

Ekström, Fredrik August, skolman, författare, f. 1819 i Stockholm,
d. 1901 i Öregrund, tjänstgjorde som folkskollärare
och organist på åtskilliga ställen, däribland vid
Stjärnviks folkskola i Värmland 1847-81 och var sedan
1881 till sin död postmästare i Öregrund. 1857-65
utgaf E. "Föreningen, tidskrift för folkskolans
och kyrkomusikens vänner", i hvilken han kämpade
mot Rudenschölds skolomdaningsarbete. E. utgaf en af
Västmanlands läns hushållningssällskap med guldmedalj
belönt Trädgårdsbok för folkskolan, folkskolelärare
och allmogen (1855; 2:a uppl. 1860) och verkade
äfven i öfrigt för främjande af trädgårdsskötseln.
A. J.

Ekström, Karl Otto, skriftställare under
signaturen Gubben Noach, f. 8 april 1836 i
Hälsingland, d. 25 april 1886 i Stockholm, skref
skildringar ur det norrländska skogs- och jägarlifvet
samt utgaf i bokform Skizzer af Gubben Noach (1862),
Vandringar i Helsingland (1871) och Skogvaktarens
berättelser (3 hftn, 1873-84) samt ett folklustspel,
I Helsingland. (R-n B.)

Ekström, Per, landskapsmålare,
f. 23 febr. 1844 i Segerstad på Öland, var elev vid
konstakademien 1866-72 och hade såsom sådan lyckan
att få sin
tafla Höstlandskap i aftonstämning (Ölandsmotiv, nu
i riksdagshuset) inköpt af Karl XV, som därjämte gaf
honom ett understöd af 400 kr. Efter att 1875 hafva
vunnit kungl. medaljen reste E. 1876 till Paris. Han
stannade sedan länge i Frankrike, merendels bosatt
på landsbygden, särskildt flera år i byn Caroles
i La Manche. E., som redan från början visat sig
som en konstnär med utpräglad personlig syn på och
uppfattning af naturen, rönte nu inflytande af de
med honom själf besläktade franske landskapsmålarna,
men hans eget konstnärsgry var betydande nog för att
bevara sin själfständighet. Som en sann friluftsmålare
arbetade E. under bar himmel sommar och vinter. Det
dröjde flera år, innan hans originella och starkt
personliga konst slog igenom i Sverige. Detta skedde
genom de taflor han hemsände till Konstnärsförbundets
utställningar och bland hvilka märkes Aftonstämning
(1885). På världsutställningen i Paris 1889 utställde
han 8 målningar, hvilkas titlar äro betecknande
för hans motivkrets, t. ex. Soleffekt öfver Seine,
Solnedgång, Soluppgång, öfversvämning, Sol i dimma
och Soleffekt öfver vatten. E. bosatte sig 1890 i
hemlandet. Han är representerad i Nationalmuseum af
ölandsbilden Solglitter på hafvet (1890), Bland bergen
(motiv från västkusten, 1891) och Solen sjunker öfver
slätten (Ölandsstämning, 1904), i Göteborgs museum
af Sol och snö (1891) och flera smärre landskap,
i Konstföreningens galleri i Helsingfors af ett
Sommarlandskap samt i Kristiania nationalgalleri af
Afton (1889). E. är en af vägbrytarna i Sverige för
det moderna landskapsmåleri, som utgått från Frankrike
(Corot, Rousseau, Daubigny m. fl.) och som utmärker
sig för ett ytterst känsligt öga och öra för naturens
lif i alla dess skiftande dagrar och toner. E. söker
i likhet med de nämnde målarna att, med varm pietet
för de rent objektiva dragen i naturens fysionomi,
återgifva den mångfald af lyriska stämningar, som ett
för naturens inre lif öppet sinne halft omedvetet
inlägger i de växlande naturföreteelserna. Själf
son af ett slättland, skildrar han med förkärlek
slättlandskapets enkla och storslagna skönhet,
de gränslöst vida ytorna af land och haf med deras
stort skurna linjer, deras frihet och öppenhet, deras
ensamhet och tysta vemod. Som målare af solljuset
är E. synnerligen djärf och lycklig. J. K-e. (G-g N.)


Ekströmer (före adlandet Ekström), Karl Johan,
läkare, ämbetsman, f. 3 okt. 1793 på Rådanefors bruk,
i Ödeborgs socken af Älfsborgs län (på Dal), d. 13
aug. 1860 i Stockholm, var redan som gymnasist (1808)
underläkare vid västra arméns sjukhus, blef student
i Lund 1810, deltog, såsom t. f. bataljonsläkare,
i fälttågen 1813-14, aflade med. licentiatexamen
i Uppsala 1815, blef s. å. adjunkt i teoretisk
medicin vid Karolinska institutet och promoverades
1817 till med. doktor. 1818 blef han hofmedikus,
med tjänstgöring hos kronprinsen, 1821 konungens
lifmedikus och s. å. öfverkirurg vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>