Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 635-636 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enkekasse, Den almindelige - Enkelados - Enkel-beckasin - Enkelfotingar - Enkel fröträdsställning - Enkel grindboll - Enkelhake - Enkel kontrapunkt - Enkelladdare - Enkellornjett - Enkelmarsch - Enkelnervig - Enkelplantering - Enkel post - Enkelrenadt brännvin - Enkelrodd - Enkelspårig - Enkelt bokhålleri - Enkelt bolag - Enkhuizen - En-ki - Enkla kroppar - Enklang - Enklav

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enkekassen, utom öfverlefvelseräntor, teckna äfven lif-
och lifränteförsäkringar. Sedan 1899 har hvarje
norsk medborgare rätt att teckna försäkring i
enkekassen. Den äldre afdelningens fond utgjorde
vid utgången af 1903 148,009 kr., och 86 änkor
pensionerades med 37,360 kr; förpliktelsernas värde
beräknades till 131,098 kr., och öfverskottet är
alltså 16,911 kr. Den nya afdelningens fond var
samtidigt 15,833,967 kr. och beloppet af eventuella
pensioner 1,296,569 kr.; förpliktelserna beräknades
utgöra 8,623,745, och öfverskottet utgjorde alltså
7,210,222 kr. O. A. ö.

2) Den almindelige enkekasse (för Danmark)
förlorade, till följd af dåliga konjunkturer, en
stor del af de belopp, som utlånats mot säkerhet i
jordegendomar. Därjämte upptäckte man (1842), att de
tabeller, som lågo till grund för beräkningarna af
förhållandet mellan insättningarnas och pensionernas
storlek, voro alldeles felaktiga och bragte kassan
förlust. Till följd däraf stadgades 1845, att denna ej
vidare skulle mottaga nya insättningar samt att hvar
och en, som enligt lag vore skyldig att tillförsäkra
sin hustru en pension, skulle anlita "livrente-
og försörgelses-anstalten". Kassan saknar numera
alla egna tillgångar, och pensionerna utbetalas
af statskassan. Enligt fredsfördraget 1864 åligger
det Schleswig och Holstein att betala 37 proc. af
pensionerna. 1905 voro ännu kvar pensioner till ett
belopp af 27,000 kr. E. A.»

Enkelados. Se Enceladus.

Enkel-beckasin, zool. Se Beckasin.

Lithobius forficatus.

Enkelfotingar, Chilopoda, zool., ordning af
tusenfotingarnas (Myriapoda) klass. Dithörande
arter ha långsmal kropp, sammansatt af plattade,
på öfversidan något mera kullriga leder, hvilka
ej, såsom hos dubbelfotingarna, bestå af en fast,
oafbruten ring, utan af en rygg- och en buksköld med
mjuk hud
emellan samt därtill stundom 2 särskilda
sidoplåtar. Hvarje led bär blott ett enda benpar,
och antalet sådana växlar från 15 (hos Lithobius)
ända till 173 (hos Geophilidæ). Benen äro längre än
hos dubbelfotingarna och äro fästa långt från bukens
midtlinje till följd af buksköldarnas bredd. De
bortersta benen äro bakåtriktade och längre än de
öfriga. Antennerna äro långa och mångledade. Ögonen,
då sådana finnas, äro enstaka eller gruppvis ordnade
punktögon. Mundelarna utgöras af en öfverläpp, ett
par öfverkäkar och två par underkäkar, af hvilka det
bortre paret är utrustadt med kraftiga, benlika
palper och stundom plägar anses för ett 1:a
par käkfötter. Benen på den närmast bakom
hufvudet följande kroppsleden äro ombildade
till kraftiga käkfötter. Deras höftleder äro i
midten sammanvuxna. För öfrigt äro de 4-ledade
och innehålla en giftkörtel, som utmynnar i
den kloformigt krökta ytterst leden, nära dess
spets. Med dess gift döda enkelfotingarna, som alla
äro rofdjur, sitt byte, och bettet af de varmare
ländernas jättestora arter fruktas såsom farligt
äfven för människan. Enkelfotingarna äro nattliga,
ljusskygga djur, som om dagen dölja sig på mörka,
fuktiga ställen, såsom i jorden, under stenar,
under den lösa barken på döda trädstammar samt i
den murkna veden af gamla, stubbar. De äro böjliga,
smidiga och snabba i sina rörelser, i motsats
till de styfva och tröga dubbelfotingarna. I
Sverige finnes ett 20-tal arter, representerande
de viktigaste familjerna, hvilka äro: Lithobiidæ,
Scolopendridæ och Geophilidæ (se dessa ord).
G. A-z.

Enkel fröträdsställning, skogsh. Se
Fröträdsställning.

Enkel grindboll. Se Bollspel, sp. 1022.

Enkelhake, krigsv. Se Hakebössa.

Enkel kontrapunkt, mus. Se Kontrapunkt.

Enkelladdare, krigsv. Se Handeldvapen.

Enkellornjett. Se Lornjett.

Enkelmarsch, Halfmarsch. Se Fäktkonst.

Enkelnervig, bot. Se Blad, sp. 616.

Enkelplantering, skogsh., består i utsättande i hvarje
ruta af endast en planta, i motsats till plantering i
knippen, medför i allmänhet en starkare utveckling af
plantorna och begagnas nästan alltid för tall. Gran
utsattes ofta i knippen med sammanhängande jordklimp.
F. L.

Enkel post, krigsv. Se Post.

Enkelrenadt brännvin. Se Brännvin, sp. 426.

Enkelrodd, sjöv. Se Rodd.

Enkelspårig säges den järn- eller spårväg vara,,
där trafiken skötes på ett spår.

Enkelt bokhålleri, hand. Se Bokföring, sp. 951.

Enkelt bolag, jur. Se Bolag, sp. 992.

Enkhuizen [änkhö^sen], stad i nederländska
prov. Nordholland, vid Zuiderzee. 6,865
inv. (1901). E. var sedan 16:e årh. Hollands
förnämsta fiskarstad och hade förr 40,000
inv. Nu är hamnen igensandad. Fisket är
hufvudnäringen. Målaren P. Potters födelseort.
(J. F. N.)

En-ki. Se Babylonien, sp. 587.

Enkla kroppar. Se Grundämnen.

Enklang (lat. unisonus), mus., den rena primen,
den fullkomliga öfverensstämmelsen mellan två toner
af samma höjd. Jfr Prim och Unisono. A. L.*

Enklav (fr. enclave], statsr., del af en stats område,
hvilken är alldeles skild från hufvudområdet och på
alla håll omgifves af en annan stat (eller af flera
andra stater). I Tyskland fanns fordom en mängd
enklaver, och ännu i dag finnas där åtskilliga,
t. ex. furstendömet Lübeck, hvilket nästan alldeles
omslutes af Holstein, men hör till storhertigdömet
Oldenburg. Flera tyska stater bilda nästan endast
samlingar af enklaver, t. ex. hertigdömet Braunschweig
och de sachsiska staterna. Enklaverna äro kvarlefvor
från familjepolitikens dagar, då länderna gingo i
arf och köp såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>