Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 637-638 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enklav - Enklitika - Enkomion - Enkondrom - Enkorn - Enkratiter - Enkriniter - Enkrinitkalk, Enkrinitmarmor - Enkuragera - Enkönad - Enköping

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

privatbesittningar, och staten icke var folkets
stat, utan furstens. - Enklav kallas äfven
en från hufvuddelen afskild del af en
socken eller annat administrativt område.
J. Th. W.

Enklitika, grek. (lat. enclitica, af
grek. enklinein, böja sig intill, stödja sig vid),
språkv., enklitiska ord. - Enklitiskt, språkv.,
egentl, stödjande sig vid, kallas ett ord, som står
svagtonigt efter ett starktonigt ord, t. ex. far min,
där "min" står enklitiskt.

Enkomion. Se Encomium.

Enkondrom (af grek. en, i, och chondros, korn),
patol. anat. Se Brosksvulst.

Enkorn, bot. Se Hvete.

Enkratiter (af grek. enkrateia, afhållsamhet),
i kättarhistorien namn på sådana kristna, som
afhöllo sig från könsumgänge samt bruket af kött
och berusande drycker. Företeelsen är ingalunda en
egendomlighet blott för kristendomen. Ej heller
utgjorde den bland de kristne en enhetlig sekt,
utan förekom inom skilda riktningar; ofta stod den
samman med gnostisk åskådning. En enkratitisk tendens
synes bl. a. ha framburits af egypterevangeliet, en
apokryfisk skrift i Nya test. "Evangelium secundum
ægyptios", omnämnd bl. a. af Origenes, som ansåg
det vara ett af de i Luk. 1:1 nämnda evangelierna
(se d. o.). Hj. H-t.

Enkriniter, paleont., en gammal benämning på fossila
krinoidéer. Deras lämningar, i synnerhet de af talrika
runda eller femkantiga leder bestående stjälkarna
(ty. schraubensteine), förekomma i stor mängd i vissa
kalkstenar, åt hvilka man därför gifvit benämningen
enkrinitkalk eller (de mera kristalliniska)
enkrinitmarmor. Dylika enkrinitkalkstenar uppträda
i olika geologiska system. Den till öfversiluren
hörande enkrinitmarmorn på Gottland arbetas med
fördel och i ej ringa skala till bordskifvor,
arkitektoniska ornament m. m. Jfr Encrinus.
G. L.*

Enkrinitkalk, Enkrinitmarmor. Se
Enkriniter.

Enkuragera l. Encouragera [anjmrajera], fr. encourager
(af courage, mod), ingifva mod, uppmuntra. Motsats:
Dekuragera.

Enkönad, Skildkönad l. Diklin, bot., en sådan
blomma, som innehåller antingen endast ståndare eller
endast pistiller. Se Blomma, sp. 753, och
Dikliner. G. A.*

Enköpings vapen.

Enköping, uppstad i Uppland, Uppsala län, vid
Enköpingsån, 4 km. från dess utlopp i Mälaren
(Svinngarnsviken). Staden ligger dels på en sandås
(Enköpingsåsen), dels på uppgrundadt land omkring
ån. Dess ytinnehåll är 677,60 har, däraf 74,147 har
reglerad mark, hvartill kommer donationsjorden,
835 har. Antalet bebyggda tomter 1906 var
220; s. å. funnos 16 obebyggda kvarter. 4,820
inv. (1906). Tax.-värdet uppgick 1906 till
6,321,300 kr.,
hvaraf 595,800 kr. för jordbruksfastighet.
Den beskattade inkomsten utgjorde s. å.
1,392,680 kr. Tillgångarna utgjorde vid 1906 års slut
1,441,610 kr., skulderna 917,624 kr. och utgifterna
s. å. 188,966 kr. Utdebiteringen var s. å. 4,92
kr. per bevillningskrona. Ett viktigt näringsfång
är jordbruk, och E. är en bekant produktions- och
afsättningsort för köksväxter ("E:s pepparrot"). Bland
industriella anläggningar, till antalet 20, märkas
Enköpings maskinfabrik (95 arb.; tillv.-v. 211,572
kr., 1906), Enköpings mekaniska verkstad (104 arb.;
tillv.-v. 200,000 kr., s. å.) och en tändsticksfabrik
tillhörig A.-B. Mälaredalens tändsticksfabrik (80
arb.; tillv.-v. 160,000 s. å.).

Situationsplan af Enköping.

Antalet handtverkare 1906 var 66 med 80 arb. och
en för bevillning uppskattad inkomst af 70,287
kr., handlande s. å. 73 (122 pers. i betjäning,
143,361 kr. inkomst). I staden hemmahörande voro
2 ång- och 1 segelfartyg om sammanlagdt 275 ton
(1905). Staden har under seglationstiden daglig
ångbåtsförbindelse med Stockholm. Där finnes station
på Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg; 5 jan. 1906
öppnades järnvägen E.-Heby-Runhällen (se nedan), och
koncession har begärts å en järnväg E.-Uppsala. E. har
afdelningskontor af Upplands enskilda bank och af
Mälarprovinsernas bank, sparbank, postsparbankskontor
samt kontor för Västerås, Köpings, Sala och Enköpings
städers hypoteksförening. Där finnas sjukhus, en mängd
privata sjukhem (hufvudsakligen för den i E. verkande
doktor Westerlunds patienter), provinsialläkare
(i Enköpings distr.),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>