Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 719-720 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Epitafium - Epitel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

finnas därå porträtt af den döde och hans hustru
och konterfej af hans förfäder inbäddade i löfverk,
omgifna af putti m. m. Representant för en annan
riktning är Ehrenstrahls (se denne) epitafium i
Stockholms Storkyrka. Under 1600- och 1700-talen
skifta epitafiernas former, i oändlighet inom hvad som
enligt tidens smak var det tillåtna. Sedan begrafning
utom kyrkan blifvit regel, uppsättas epitafier mycket
sällan. -a -i.

Fig. 2. Epitafium i Sönderborgs kyrka på Als.

Epitel (lat. epithelium, af grek. epi, på,
och thele, bröstvårta). 1. Djurhistol., väfnad af
celler, som bekläder djurkroppens flesta fria ytor,
antingen hudens yta eller ytan af håligheter och
rör i kroppens inre. I epitelet ligga cellerna så
tätt intill hvarandra, att de till sin form aptera
sig efter hvarandra och därvid antaga en polygonal,
mångkantad gestalt. På cellernas form inverkar
äfven mer eller mindre graden af den spänning, som
antingen mera permanent eller mera tillfälligtvis
föreligger å den yta, där epitelet uppträder. Så kan
t. ex. det epitel, som utkläder urinblåsans inre fria
yta, variera ganska väsentligt till sitt utseende,
allteftersom blåsan är tom eller fylld. Epitelet
hvilar på ett underlag af bindväf (2 å fig. 1). I
flertalet fall äro epitelcellerna så anordnade
sinsemellan, att de alla (1 å fig. 1) hvila på detta
underlag. I vissa fall ligga de dock lagrade på
hvarandra, så att endast de djupast liggande cellerna
hvila på bindväfven, under det att öfriga

Fig. 1. Slemhinna med enkellagrigt epitel. 1 epitelceller; 2 slemhinnans bindväf.

celler, i flera eller färre skikt, hvila på
hvarandra (fig. 2). I förra fallet kallar man
epitelet enkellagrigt, i senare skiktadt eller
flerlagrigt. Dessa båda hufvudtyper af epitel
tillkomma äfven väsentligt olika fysiologiska
uppgifter. Så är det skiktade epitelets uppgift oftast
att bilda ett skyddande och täckande hölje, under det
att de enkellagriga ha högre uppgifter sig förelagda,
t. ex. att bilda

Fig. 2. Slemhinna med skiktadt epitel. 1 slemhinnans bindväf; 2 epitelceller lagrade på hvarandra.

sekret, att i första hand mottaga sinnesintryck,
att upptaga näring. I öfverensstämmelse därmed äro
cellerna i de skiktade epitelen enklare byggda än
inom de enkellagriga.

Ett skiktadt epitel utkläder dels kroppens fria
yta (epidermis), dels äfven bl. a. munhålan,
svalget, matstrupen. Epitelet å sistnämnda ställen
tillsammans med närmast underliggande bindväf
benämnes slemhinna. Epitelet å kroppens fria yta
jämte underliggande bindväf kallas hud. l princip äro
slemhinnorna i munhålan, svalget och äfven matstrupen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>