Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 799-800 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Magnusson - Erikacéer - Erik Axelsson (Tott) - Erik Håkonsson - Erik-Janssonismen, Erik Jansismen, Erik-Jansare - Erik jarl - Erik Johansson - Erik Karlsson - Erik Larsson - Erik Nilsson till Djursholm - Erik Röde - Eriksberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

regering var mycket krigisk. Lyckligast utföllo hans strider
med Danmark. Kriget mot de vendiska städerna slutades genom
freden i Kalmar 1285. E. efterlämnade inga söner.
Y. N.

Erikacéer, bot. Se Ericaceæ.

Erik Axelsson (Tott). Se Tott.

Erik Håkonssön, vanligen kallad Erik Jarl, norsk
jarl, var son till den bekante Håkon Ladejarl. I
slaget vid Svolder (1000) var han en af anförarna
på deras sida, som kämpade mot Olof Tryggvesson,
och sedan denne stupat, blefvo E. och hans broder
Sven Norges egentlige styresmän, ehuru de på
visst sätt endast voro den svenske och danske
konungens vasaller. De förde en mild regering,
och i olikhet med Olof Tryggvesson, hvilken
ihärdigt arbetat på kristendomens införande, läto
de hvar och en ha den tro han ville. Under det
att E. deltog i Knut den stores härnadståg till
England och kvarlämnat sin sjuttonårige son Håkan
som Norges regent, under Einar Tambaskälfvers
förmynderskap, kom Olof Haraldsson, sedermera
kallad Olof den helige, till Norge, tog Håkan
till fånga och slog Sven i drabbningen vid Nesjar
(1015). E. stannade kvar i England och dog där, 1024.
Y. N.

Erik-Janssonismen, Erik-Jansismen, Erik-Jansare,
religiös sekt. Se Jansson, Erik.

Erik jarl, norsk jarl. Se Erik Håkonssön.

Erik Johansson, riksråd, Gustaf I:s fader. Se Vasaätten.

Erik Karlsson, rikshöfvitsman. Se Vasaätten.

Erik Larsson, finansman. Se Linde, von der.

Erik Nilsson till Djursholm, riksråd. Se Oxenstierna (Erik Nilsson).

Erik Röde, Grönlands upptäckare, f. i Norge
omkr. 940, utvandrade till Island och gjorde
därifrån en resa västerut, under hvilken han
upptäckte Grönland. Från 985 var han själf
bosatt i sistnämnda land, på Brattelid.
Y. N.

Eriksberg. 1. Socken i Älfsborgs län, Gäsene
härad. 2,806 har. 560 inv. (1906). E. bildar med
Mjäldrunga och Broddarp ett konsistoriellt pastorat
i Skara stift, Ås kontrakt.


2. Frälsesäteri i Stora Malms socken, Södermanlands
största gods och tillika ett af de betydligaste i
hela Sverige, fideikommiss inom friherrliga ätten
Bonde. Hufvudgården ligger i en härlig natur vid
Åkforsåns utlopp ur den lilla Julforsasjön. Slottet
(se fig.), som från en höjd behärskar hela den
omgifvande nejden, började byggas af riksrådet
frih. Erik Karlsson Gyllenstierna (d. 1657),
fullbordades af hans maka, fru Beata von Yxkull,
samt tillbyggdes med flyglar och förskönades af
sonen, riksrådet och öfverståthållaren, grefve
Kr. Gyllenstierna. I 19:e årh.
har det, efter att delvis fått förfalla, genom
Bondesläkten blifvit fullt iståndsatt och förskönadt;
det reparerades 1812 af frih. K. K:son Bonde, 1862 af
frih. K. J. Bonde och 1897 af nuv. innehafvaren samt
torde vara en af Sveriges mest storartade byggnader på
landet. Det består af tre våningar utom jordvåningen,
med fyra framspringande tornprydda hörnflyglar. I
den sydvästra af dessa flyglar finnes ett prydligt
kapell. Midtför den statyprydda slottsterrassen
på södra sidan står en stor fontän i brons af
Scholander. Slottets inre elegans motsvarar äfven
dess yttre. Rummen, stora och praktfulla, försedda med
elektrisk belysning samt prydda med plafondmålningar
af Ehrenstrahl m. fl., innehålla dyrbara samlingar
af taflor, mynt, medaljer, ett betydande bibliotek i
nordisk historia, ett af de fullständigaste enskilda
i riket, samt landets näst Skoklosters största
enskilda arkiv, sedan med detsamma införlifvats
bl. a. Stenbockska arkivet på Torsjö och Crusenstolpes
samlingar. – E. fideikommiss omfattar i St. Malms
socken 59 5/8 mtl med en areal af omkr. 13,980 har,
hvaraf omkr. 2,890 har odlad jord, och var 1906
taxeradt till 2,335,100 kr., däraf 276,200 kr. för
annan fastighet än jordbruksfastighet, bl. a. Djulfors
kvarn och såg, Öster-Djulö tegelbruk samt Forssjö bruk
(se d. o.). Under eget bruk ligga omkr. 9,730 har,
hvaraf omkr. 980 har åkerjord, bl. a. E. (4 1/4 mtl,
tax. till 478,500 kr.). Till fideikommisset höra
dessutom 1 3/4 mtl i Björkviks, 5 3/8 mtl i Floda
samt 2 1/4 mtl i Sköldinge socken, tax. till 408,100
kr. Vid Skalunda i Sköldinge ligga de E. tillhöriga
järngrufvor, hvarifrån malmen tages till
tackjärnstillverkningen vid Forssjö masugn. - Stället,
där E. nu ligger, kallades i forna tider Pinntorp
l. Pinnatorp och nämnes bl. a. 1508, då väpnaren
Knut Nilsson till Bosgård sålde det jämte andra
gårdar till riddaren Erik Erikssons (Gyllenstierna)
änka, fru Anna Karlsdotter på Vinstorp. Godset
stannade därefter inom Gyllenstiernska släkten
och fick af den ofvannämnde Erik Gyllenstierna och
hans maka Beata von Yxkull (i folksägnerna benämnd
Pintorpafrun) namnet Eriksberg. Efter grefliga
Gyllenstiernska grenens utgång (1733) öfvergick
godset genom köp till ryttmästaren D. H. Hildebrand,
som betydligt förökade det och 1778 gjorde det, jämte
en del af det s. k. Bondeska palatset i Stockholm,
till fideikommiss för sin son, D. G. Hildebrand,
som dog 1808 och genom testamentarisk disposition
efterträddes af sin systerson frih. Karl Karlson
Bonde. Denne ärfdes af sonen, öfverstekammarherren
frih. Karl Jedvard Bonde och denne åter (1895) af
sin son, öfverstekammarjunkaren frih. Karl Karlson
Bonde, den nuv. innehafvaren. – Med E. är sedan 1777
patronatsrätten till Stora Malms pastorat förenad.

3. Bryggeri, tillhörigt aktiebolaget J. A. Pripp &
son, i Örgryte socken, Göteborgs och Bohus län. 1905
tillverkades 50,929 hl. svagdricka och öl af
518,000 kg. malt till ett sammanlagdt värde
af 343,140 kr. Antalet arbetare var 58.

4. Färgeri, tillhörigt Eriksbergs färgeriaktiebolag
i nyssnämnda socken. Antal arbetare 1905 var 34
män och 6 kvinnor.

5. Mekanisk verkstad, tillhörig Eriksbergs mekaniska
verkstads aktiebolag, på Hisingen, Lundby
socken, Göteborgs och Bohus län, tillverkar ångfartyg
och motorbåtar samt maskiner för socker-, stärkelse-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>