Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 837-838 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erpesfurt - Erpetion - Erpfingen - Erphorde - Erquy - Err - Errare humanum est - Errata - Eratiska block - Erratum - Errazuriz, Federigo - Errazuriz, Federigo d.y. - Erreforer - Errestfer - Er-riad - Er Roha - Erromango - Error - Ersch, Johann Samuel - Erse, Ersiska - Érsekujvar - Erser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Erpesfurt. Se Erfurt.

Erpetion, bot. Se Viola.

Erpfingen, by i württembergska Schwarzwald-kretsen,
vid ån Erpf. 804 inv. (1900). Där ligger
den bekanta, 1834 upptäckta Karlsgrottan
(Karlshöhle), 178 m. lång, med en mängd
droppstensbildningar.

Erphorde. Se Erfurt.

Erquy [ärki], kommun i franska dep. Côtes-du-Nord,
med en redd, som utgör en del af S:t Brieuc-viken
och i n. ö. skyddas af kap d’E. Omkr. 3,000
inv. Hafsbadort med god strand.

^Ln.

Err, bergsgrupp i Rätiska alperna, s. om floden
och passet Albula i kant. Grisons. Bland dess toppar
märkas Piz d’Err (3,395 m.), Piz de
Calderas (3,393 m.), Piz Julier (3,385 m.) och
det bekanta utsiktsberget Piz Ot (3,249 m.).

Errare humanum est, lat., att fela är mänskligt,
d. v. s. ligger i människans natur.

Errata. Se Erratum.

Erratiska block l. Flyttblock, geol., sådana på
jordytan liggande stenblock, som icke ega gemenskap
med den fasta berggrunden på stället, utan blifvit
flyttade en längre eller kortare vägsträcka från sina
ursprungliga hemklyfter till de platser, där de nu
befinna sig. Förflyttningen anses ha i allmänhet
egt rum medelst inlandsis och glaciärer, i det
blocken på dessas rygg transporterats framåt i deras
rörelseriktning och vid isens slutliga afsmältning
nedlagts på den underliggande markytan, men i somliga
fall har transporten skett medelst flytande isberg,
hvilka antingen strandat eller under färden släppt
sina bördor.

Flyttblock vid Åtvidaberg i Östergötland.

Inom Sveriges alla provinser äro flyttblock mycket
allmänna; sådana förekomma också inom öfriga, fordom
nedisade delar af norra Europa (Norge, Finland,
Ryssland, Polen, Nord-Tyskland, Holland, Schweiz)
och Nord-Amerika. Blockens storlek växlar från några
dm. ända till ett tiotal m. i
genomskärning. De ligga spridda dels på slätter
(t. ex. Uppsalaslätten), dels på grusbackar och
bergshöjder. Flertalet flyttblock inom Sverige utgöres
af granit, gnejs och andra urbergarter, men sådana
af sandsten och kalksten finnas också. Roslagens
block af röd sandsten härstamma från Gäfletraktens
sandstensområde, och dessa ha brukat uppsökas
för att användas till slip- och kvarnstenar samt
byggnadssten. – Många flyttblock ha bevisligen blifvit
förda särdeles långa sträckor. Så t. ex. härstamma
gnejs- och granitblocken i norra Tyskland från
Sveriges urbergsområden, och de block af granit,
hvilka nu befinnas hvila på Jurabergens af unga
kalkstenar bestående sluttningar, ha från Alpernas
centralregion blifvit förda genom Rhônedalen öfver
Genèvesjöns breda och djupa bäcken på en tid,
då nämnda dal och bäcken voro fyllda med is och
alpglaciärerna nådde ända fram till Jurabergen.

^{E. E.}

Erratum, pl. errata, lat. (af errare, misstaga sig),
misstag; tryckfel.

Errazuriz [erra’thurith]. 1. Federigo E., president
i Chile, f. i Santiago 1825, d. där 1877, blef 1860
guvernör öfver prov. Santiago och 1862 undervisnings-
och justitieminister under presidenten Perez samt
fungerade från 1865 under Chiles krig med Spanien
som krigsminister. 1871 efterträdde han Perez som
president och förde under sin ämbetstid (1871–76)
en fredlig och frisinnad reformpolitik samt verkade
särskildt för ökad religionsfrihet och skolornas
frigörande från klerikalt inflytande.

2. Federigo E. d. y., den föregåendes son,
president i Chile 1896–1901, var i motsats till fadern
en konservativ klerikal. Om hans oroliga ämbetstid
se Chile, sp. 197–198.

^{V. S–g.}

Erreforer. Se Arreforer.

Errestfer. Se Erastfer.

Er-riad. Se Dera’ie.

Er Roha. Se Edessa 2.

Erromango. Se Eromanga.

Error, lat., fel, misstag. – Error principalis,
log., det bevisningsfel, som består däri, att själfva
bevisningsgrunden är falsk.

^S–e.

Ersch, Johann Samuel, tysk bibliograf,
i. 1766 i Grossglogau (i Nedre Schlesien),
d. 1828 såsom professor i geografi och statistik
(från 1803) samt överbibliotekarie (från 1808)
i Halle. E. kan anses såsom grundläggaren af den
moderna tyska bibliografien, och hans arbeten
inom detta område ha ännu värde. De förnämsta äro
Allgemeines schriftstellerlexikon der neuern zeit,
hvars ursprungligen mycket vidsträckta plan under
fortgången inskränktes till de europeiska folkens
nyaste litteratur,
Repertorium über die allgemeinen deutschen journale etc. (1790–92),
Allgemeines repertorium der literatur (1793–1807),
innefattande åren 1785–1800,
Das gelehrte Frankreich (1797–98, jämte två band "Nachträge", 1802–06;
utkom äfven på franska:
La France littéraire) och
Handbuch der deutschen literatur seit der mitte des 18:ten jahrhunderts bis auf die neueste zeit (1812–14; 2:a uppl. 1822–40).
I förening med Gruber grundade han 1818
Allgemeine encyklopädie der wissenschaften und kunste,
hvars utgifvande ännu fortgår (jfr Encyklopedi).
E. var därjämte medredaktör af den först i Jena, sedan
1803 i Halle utgifna "Allgemeine literaturzeitung".

Erse, Ersiska, det keltiska idiomet i
Hög-Skottland. Se Gaeliska språket och litteraturen.

Érsekujvár [e’rʃekojvar], ty. Neuhäusel,
stad i ungerska komitatet Neutra (Nyitra)
vid floden Nyitra samt järnvägslinjerna
Marchegg–Budapest, E.–Nagy-Surány och
E.–Privitz. 13,385 inv. (1901), ungrare,
slovaker och tyskar. Till 1725 en stark fästning.

(^{K. B. W.})

Erser, en underafdelning af mordvinernas stam,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>