Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eskilstuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildningsanstalter eger staden en realskola för
gossar, ett elementarläroverk för flickor (sedan
1882), flera folkskolor (med bl. a. skolkök), en
teknisk skola (omfattande enligt 1889 års stadgar
söndags- och aftonskola samt fackskola för finare
smides- och metallindustri) och ett arbetarinstitut
(sedan 1895). Bland öfriga inrättningar märkas
afdelningskontor af Södermanlands enskilda bank samt
aktiebolagen Mälarprovinsernas bank och Nordiska
kreditbanken, två sparbanker, en för E. och en för
Öster- och Väster-Rekarne härad, en pantaktiebank,
en ömsesidig olycksfallsförsäkringsförening,
en fattigvårds- och arbetsinrättning,
fabriks-, handtverks- och industri- samt
köpmannaföreningar. Vidare finnas åtskilliga sjuk- och
begrafningskassor samt flera anstalter och föreningar
för välgörande ändamål, såsom barnkrubba, arbetsstuga,
värmestuga, föreningar för skollofskolonier och
koloniträdgårdar, fruntimmersföreningen m. m. I staden
finnas äfven två skytteföreningar med tillhopa 2,828
aktiva och 487 passiva medlemmar (1906). — Staden
fick vattenledning 1887 och elektrisk belysning
1889; den har äfven eget gasverk för yttre och
inre belysning. Sedan 1901 ombesörjer staden, utan
särskild kostnad för gårdsegarna, renhållningen
inom gårdarna genom ett särskildt renhållningsverk
("Eskilstunasystemet"), som tjänat till mönster
för andra städer. (Jfr R. v. Post, "Ett modärnt
renhållningssystem", Verdandis småskrifter, n:r 122,
1904). Ett offentligt slakthus för staden håller
f. n. på att uppföras. Staden har sedan 1897 ett väl
ordnadt brandväsen med fast brandkår. För kommunala
samt kyrkans och skolans behof uttaxerades 1906
6 kr. 50 öre pr bevillningskrona.
E:s hufvudnäring är järn- och stålförädling
(det särskildt för staden utmärkande
s. k. Eskilstunasmidet omfattar sådana artiklar
som knifvar, saxar, gångjärn, lås, beslag och
annat byggnadssmide, filar, hammare, tänger, borr,
sågblad, hugg- och hyfveljärn, grepar, spadar,
skridskor m. m.). Grunden till denna näringsgren,
hvilken förskaffat staden namnet "Sveriges
Sheffield", lades under 1600-talet, då Karl X
Gustaf (1654) meddelade livländaren R. Rademacher
privilegium att vid vattenfallen i Karl Gustafs
stad anlägga manufakturverk för järn-, stål- och
kopparförädling. Från att ursprungligen och långt
in i senare tid ha bedrifvits hufvudsakligen såsom
handtverk, hvarom många ännu kvarstående smedjor
(bl. a. den s. k. Rademachersmedjan, 1903 inköpt af
staden och numera inrymmande en samling fornsaker)
bära vittne, har järn- och stålförädlingen
under de senare årtiondena utvecklat sig till
storindustri och bedrifves numera hufvudsakligen
fabriksmässigt. Bland fabriksanläggningar äro
de förnämsta: Munktells mekaniska verkstad och
gjuteri (en af de största dylika anläggningar i
Sverige med 736 arbetare och tillverkningsvärde
1906 af 2,87 mill. kr.), Söderbloms gjuteri
och mek. verkstad, E. V. Beronius’ mek. verkstad
samt fabriker vid Tunafors tillhörande Eskilstuna
järnmanufakturaktiebolag (se d. o.), Eskilstuna
stålpressningsaktiebolag (se d. o.), Aug. Stenman,
E. A. Bergs fabriksaktiebolag, firman C. O. Öberg &
C:o; Låsfabriksaktiebolaget E. A. Næsman & C:o,
Eskilstuna smidesfabriksaktiebolag, C. W. Dahlgrens
fabriksaktiebolag, aktiebolagen L. F. Ståhlberg &
C:o, Gustaf Erikssons metallfabrik,
P. Liljeqvists sågblads- och redskapsfabrik och
Eskilstuna separator, firman F. A. Stenman, Hadar
Hallströms kniffabriksaktiebolag, aktiebolaget
Johan Engström, Nickelfabriksbolaget Gottfrid
Carlsson & komp. samt Törnblom & Hedengrans
fabriksaktiebolag. — Af fabriker inom andra
näringsgrenar må nämnas Aktiebolaget J. O. Öberg
& sons kontorsboksfabrik med litografisk
afdelning för bl. a. spelkortstillverkning,
3 bryggerier, 2 kakelfabriker, 1 tegelbruk,
2 mejerier, 1 mesostfabrik, 1 ångbageri samt 1
möss- och pälsvarufabrik. 1906 funnos tillsammans
127 fabriker med ett tillverkningsvärde af
17 2/3 mill. kr. och 5,336 arbetare. Däraf
voro 87 järn-, stål- och metallvarufabriker
med omkr. 13 3/4 mill. kr. tillverkningsvärde
samt 4,524 arbetare. Antalet handlande uppgick
s. å. till 164 med 296 biträden och handtverkare
till 228 med 281 arbetare. — Inom större delen af
de införlifvade sockneområdena utgör jordbruk det
hufvudsakliga näringsfånget. — Genom k. br. af 26
april 1901 erhöll staden stapelstads-, nederlags- och
transitupplagsrätt. Tullkammardistriktet omfattar
de vid Mälaren belägna stränderna af Södermanlands
län med undantag af Selebo härad. Tullkammaren
öppnades 1902; och 1906 steg tulluppbörden till
kr. 130,298:36. S. å. ankommo och afgingo 687
fartyg om 49,235 ton. Hamnafgifterna för fartyg
och varor uppgingo s. å. till 3,875 kr. På platsen
hemmahörande fartyg voro endast 2 ångfartyg om 168
ton. — I staden utgifvas tidningarna "Sörmlandsposten"
(3 ggr i veckan) och "Eskilstuna Kuriren" (4 ggr)
samt socialisttidningen "Folket" (4 ggr). — I
kyrkligt hänseende är staden delad i tre församlingar,
Eskilstuna, Kloster och Fors, hvilka tillsammans bilda
ett regalt pastorat inom Väster-Rekarne kontrakt af
Strängnäs stift. Kyrkan, gemensam för hela pastoratet,
är belägen inom Fors församling samt af mycket hög
ålder. — Till riksdagens Andra kammare utser staden
såsom egen valkrets 1 ledamot. — Stadens vapen är en
arm med en slägga öfver ett smedstäd samt årtalet
1665. (Omtvistadt är dock, huruvida detta vapen är
E:s eller tillhör Karl Gustafs stad.)
E. räknar, väl icke såsom stad, men som
en viktig ort, en ganska betydande ålder och antages
 |
Det forna slottet Eskilstuna hus. (Efter Sueciæverket.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
