Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 899-900 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eskilstuna - Eskilstuna fristad - Eskilstuna hus - Eskilstuna järnmanufakturaktiebolag - Eskilstuna kanal - Eskilstuna stålpressningsaktiebolag - Eskilstunaån (Torshällaån) - Eskilsäter - Eskilsö - Eskimå (Eskimo) - Eskimåer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hette då Fors). På 1200-talet anlades vid E. ett
johannitkloster, som 1527 indrogs till kronan. Gustaf
Vasa lät nedbryta dess byggnader och uppföra
ett präktigt slott, Eskilstuna hus (se fig.), som
nedbrann på 1680-talet. (Lämningar däraf finnas ännu
vid stadens gamla kyrkogård.) Gustaf I och hans söner
vistades emellanåt på Eskilstuna hus. Där föddes Johan
III:s dotter Anna, och där dog Karl IX:s första gemål,
Maria af Pfalz. 1606 förordnade Karl IX, att en
"handtverkstad" skulle byggas därstädes. E. lydde
under Torshälla domvärjo till 1659, då det
fick stadsprivilegier och egen jurisdiktion
samt rätt att "föra och bruka eget signete".
C. A. v. F.

Eskilstuna fristad. Se Eskilstuna, sp. 893 -894.

Eskilstuna hus. Se Eskilstuna, sp. 898-899.

Eskilstuna järnmanufakturaktiebolag bildades i
Eskilstuna 1868 med ett aktiekapital af 200,000
kr. (numera ökadt till 800,000 kr.), då det öfvertog
den tillverkning af en mängd smidesartiklar, såsom
byggnadssmiden, verktyg, lås, gälbgjuteriartiklar,
kättingsmide samt huggare och sablar för armén,
som Kr. Zetterberg och efter honom J. Svengren
drifvit. För att kunna bekämpa den utländska
konkurrensen öfvergick bolaget snart till maskinell
bearbetning med därtill hörande arbetsfördelning,
specialisering och massproduktion. För detta ändamål
inköptes 1873 Tunafors med tillhörande vattenfall
(eff. hkr omkr. 600) och anlades en ny fabrik, där
hufvudsakligen skulle tillverkas bordsknifvar och
gafflar, ehuru tillverkningen omfattar äfven andra
slag af knifvar (dock ej penn- och fällknifvar)
samt skedar, saxar (240 olika nummer), fingjutgods
(såsom krokar, handtag, lådbeslag m. m. för byggnader,
butiksinredningar och möbler,

Tunafors fabrik.

hushållsvågar m. m.) och byggnadsbeslag. Fabriken
(se fig.) har flera gånger utvidgats genom
nya tillbyggnader och upptagning af nya
specialtillverkningar. Vid fabriken användes
uteslutande vattenkraft medelst 9 turbiner, och
belysningen erhålles från eget elektricitetsverk. Vid
sidan af fabrikationen drifver bolaget äfven en
afsevärd smides- och materialhandel. Tillverkningen
uppgick 1906 till 74,620 dussin knifvar m. m. och
45,021 dussin saxar och fingjutgods samt byggnadssmide
för 184,713 kr. Af egna fabrikat såldes för 1,048,000
kr. Arbetspersonalen var vid årets slut 326 pers. utom
verkmästare och bokhållare.

Eskilstuna kanal, mellan Eskilstuna stad och Mälaren,
består af två delar, E. nedre kanal (fullbordad 1860),
omkr. l,7 km. lång, genom hvilken E.-åns fall vid
Torshälla kringgås, samt den sedermera anlagda,
kortare E. öfre kanal, genom hvilken fartyg kunna
komma in i E. stad. Slussarna hålla 41,5 m. i längd,
7,1 m. i bredd och 2,5 m. i djup.

Den nedre kanalen trafikerades 1904 af 1,106, den öfre
af 538 fartyg, de flesta ångfartyg; bruttoinkomsten
var 16.329 kr. Kanalens hela stigning är omkr. 8,6 m.

A. G.*

Eskilstuna stålpressningsaktiebolag, som bildades
1893 (nuv. aktiekapital l mill. kr.) i Eskilstuna,
tillverkar helpressade kärl för alla ändamål af
aluminium, koppar, mässing, nickel och stålplåt,
emaljerade, förnicklade och förtenta, samt emaljerade
skyltar, men de viktigaste tillverkningarna äro
pressad stålplåt till mjölkseparatorer, hvaraf bolaget
levererar till de flesta svenska separatorfabriker,
mejerikärl, latrinkärl samt torpedmantlar (för såväl
svenska staten som flera främmande stater). Som
drifkraft har hittills användts ånga, men 1906
inköpte bolaget två vattenfall vid Skogstorp invid
Eskilstuna, där en elektrisk kraftstation är under
anläggning, beräknad att lämna omkr. 1,300 hkr
på turbinaxeln. Försäljningssumman af bolagets
tillverkningar uppgick 1906 till nära 1,384,000
kr., och arbetspersonalen var vid årets slut 385
pers. 1906 köpte bolaget den nybildade Södertälje
stålpressningsfabrik och aktiemajoriteten i Svenska
stålpressningsaktiebolaget Olofström.

Eskilstunaån (Torshällaån), Hjälmarens aflopp mot
n. ö. till Mälarfjärden Blacken, kallas i sitt öfre
lopp, där den flyter fram bred och tämligen djup
mellan merendels låga stränder, Hyndevadsström,
men därefter Hyndevadsån, då den, sammanträngd
mellan bergskullar, gör fallen vid Rosenholm och
Rosenfors. E. bildar, vid sitt lopp genom Eskilstuna,
fallen vid Tunafors och Karl Gustafs stad (om
tills. 4,5 m. med 650 hkr), genomflyter därefter
lågland till Torshälla, där ån åter har betydliga
fall såväl i staden som i en konstgjord älfgren
v. om staden. Det nedersta loppet är lugnt. Längd 30
km. Tillflöde från ö. Tandlaån. A. G.

Eskilsäter, socken i Värmlands län, Näs härad. 6,385
har. 839 inv. (1906). Annex till Millesvik, Karlstads
stift, Nors kontrakt.

Eskilsö, liten ö i Isefjorden på Själland,
där omkr. 1100 ett kloster grundlades,
som omkr. 1175 under abboten Vilhelm
flyttades till det närliggande Äbelholt.
C. R.*

Eskimå (Eskimo), en tjock och mjuk dubbelväfnad
af kardullsgarn, använd hufvudsakligen till
vinteröfverrockar. Rätsidan väfves vanligen i
doffelbindning (se Bindning, sp. 410, tredje
fig., fyrskaftad atlas), stundom i 5- eller någon
gång 6-skaftad satin och erhåller genom beredningen
en fullt täckande, men slätskuren ullyta. G. A. W.

Eskimåer kallas det folk, som bebor det arktiska
Amerikas kuster från Grönland och Labrador i ö. till
Berings sund i v. Namnet eskimå (urspr, esquimau)
är den franska formen för ett algonkinord, som
betyder "en, som äter rått kött", själfva kalla
de sig innuit. d. v. s. människor. Angående
eskimåernas etnografiska ställning ha meningarna
varit mycket delade. Några amerikanska forskare
anse, att de rättast hänföras till Nord-Amerikas
indianer och att deras ursprungliga boningsplats
varit vid sjöarna och floderna v. om Baffins vik,
hvarifrån de trängts dels mot v. till Alaska, dels
mot ö. till nordkusten af Labrador, Baffins land och
Grönland. Ratzel och Fr. Müller förena dem med Asiens
och Europas arktiska stammar till en särskild grupp,
arktiker eller hyperboréer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>