Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fattigvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Darmstadt, Göttingen, Halberstadt, Leipzig, Dresden,
Bremen och Königsberg samt inom en stadsdel i Paris
och Kristiania. Bland svenska städer ha på senare
åren Växjö, Falun, Uppsala, Sundsvall, Lund och
Ystad i större eller mindre utsträckning tillämpat
Elberfeldsystemet.
Att Elberfeldsystemet just därigenom, att det i
sig upptager och utnyttjar den ene medborgarens
offervillighet, uppfinningsrikedom och personliga
intresse för andra medborgare, de nödställde, har
betydande förtjänster, torde af erfarenheten ha
bekräftats. Samma erfarenhet har emellertid visat,
att systemet ställer osedvanligt stora kraf såväl
på de ledande personerna som ock på en hvar af
vårdarna. Uppfyllas icke dessa kraf till fullo,
kommer organisationen lätt att sakna den fasthet
och den likformighet vid understödsfallens bedömande
och behandling, som är tjänstemannasystemets bästa
sida. En begränsning af vårdarnas uppgift har af
denna anledning visat sig önskvärd. Så ha uppstått
olika s. k. blandade system, inom hvilka man väl
bibehållit de viktigaste dragen af vårdarsystemet,
men där den förberedande, för valet af understödets
form afgörande undersökningen lagts i aflönade, med
fattigvårdslagstiftningen och sakens yttre former
förtrogna tjänstemäns händer och där äfven på annat
sätt de förtroendevaldes och de aflönades arbete
griper in i och kompletterar hvartannat. Sådana
blandade system tillämpas i Dortmund, Stuttgart,
Oberhausen, Münster, Freiburg, Kolmar och Strassburg,
och anses de sistnämnda städernas organisationer
särskildt förtjänstfulla. Äfven inom andra länders
stadssamhällen, exempelvis Genève, Trondhjem samt
Göteborg och Norrköping, tillämpas blandade system.
Spörsmålet om de nu nämnda systemens fördelar och
olägenheter är naturligen af betydelse hufvudsakligen
för den öppna fattigvården, d. v. s. den, som lämnas
de fattige i deras hem. Vid sidan af denna står
emellertid den slutna fattigvården, d. v. s. den, som
utöfvas inom anstalter. I England, som har att uppvisa
den äldsta organiserade offentliga fattigvården,
är den slutna fattigvården regel alltsedan 1834,
då en genomgripande reform på ifrågavarande område
egde rum. I hemmet understödjas endast undantagsvis
särskildt sträfsamma och hederliga hjälpbehöfvande,
och äfven hvad dessa angår är åtgärden att lämna
sådant understöd från de kommunala myndigheternas
sida en helt och hållet frivillig sak, en sak,
som i vissa fall är tillåten, men i andra fall är
lagligen förbjuden. Orsaken till dessa bestämmelser
är att söka i den ofta besannade farhågan för,
att ett understöd, som i det egna hemmet kan
efter godtfinnande användas, skall utan några
betänkligheter begäras och mottagas samt därigenom
undergräfva den fattiges lust och förmåga att
genom egen ansträngning bereda sig själf och de
sina en nödtorftig utkomst. – I Sverige har däremot
den öppna fattigvården, åtminstone på landsbygden,
kunnat sägas vara regel, icke af principiella skäl,
utan af brist på fattigvårdsanstalter. Denna brist
har emellertid under de senaste årtiondena börjat
att afhjälpas, i det att allt flera kommuner gått
i författning om uppförandet af
fattiggårdar, d. v. s. anstalter, vid hvilka de mer eller
mindre arbetsföre understödstagarna sysselsättas
med jordbruks- och trädgårdsarbete, de kvinnliga med
hushållsgöromål, väfnad, de sjukes och stundom äfven
barns vård. I
städerna har man naturligen bättre kunnat tillgodose
det inom den moderna fattigvården allt bestämdare
framträdande krafvet på ett särskiljande i
olika kategorier af understödstagare och en
därmed sammanhängande olika behandling af dessa
kategorier. Sålunda ha, särskildt i större städer,
uppstått arbetsinrättningar, afdelningar för kroniskt
kropps- och sinnessjuka samt för mödrar med späda
barn, ålderdomshem, asyler för husvilla, nattasyler,
uppfostringsanstalter o. s. v.
Enligt Statistiska centralbyråns berättelse
om kommunernas fattigvård 1904 utgjorde
fattigvårdssamhällena i Sverige 1904:
å landet ............................................. 2,386
i städer (däri inbegripna några köpingar,
hvilka i vissa hänseenden äro med stad
likställda)........................................... 113
Summa 2,499
Fattigvårdssamhällen, hvilka, jämlikt F. O. § 8,
fördelat sitt område i rotar, voro
1874 ... 645
1884 ... 323
1894 ... 263
1904 ... 230
hvaraf synes, att systemet är i aftagande.
Enskilda fattigvårdssamhällen, enligt F. O. § 34,
utgjorde 1904 53.
Af fattigvårdsinrättningar, med undantag af de 3,000
mindre fattigstugor, hvilka upplåtits till bostäder
åt en del hjon, funnos 1904:
fattiggårdar .................................. 360
arbetshus ...................................... 37
barnhem och uppfostringsanstalter ...... 18
fattighus...................................... 1,478
Summa 1,893
hvaraf
å landet........ 1,752 med utrymme för 40,380 pers.
i städerna .... 141 » » » 15,510 »
Summa 1,893 55,890 »
Antalet understödstagare utgjorde 1904:
å landsbygden ...................... 156,006
i städerna............................ 78,633
eller tillhopa 234,639
Understödstagarna utgjorde i procent till folkmängden
1904:
å landsbygden ............................ 3,86
i städerna ................................. 6,44
i hela riket .............................. 4,46
Af understödstagarna utgöra, såsom naturligt, kvinnor
största delen. Mot 100 understödstagande män svarade
år 1904 173 kvinnor.
Understödstagarna 1904 åtnjöto full försörjning eller
mindre understöd i följande procenttal:
fullt försörjda ........................... 33,3
delvis försörjda ........................... 49,1
tillfälligt understödda.................. 17,6
Hvad understödets beskaffenhet angår kunna
understödstagarna fördelas i följande grupper:
proc.
I fattighus, fattiggård eller dylik anstalt
befintliga ................................... 17,8
I mindre fattighus boende ............... 3,0
Utackorderade ................................ 13,2
Genom rotegång försörjda .................. 0,1
I sjukvårdsanstalt vårdade ................ 3,3
I sina hem understödda ..................... 62,5
På annat sätt understödda ............... 0,1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
