- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
227-228

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filippinerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Tagalby på ön Luzon. (Tagalernas gulbruna hudfärg

ter sig för mörk i den reproducerade bilden.)


sydlig hufvudriktning. Föga har hittills gjorts
för utveckling af öarnas mineraltillgångar, men
undersökningar pågå nu med ifver och lofva goda
resultat. På Luzon ha anträffats rika och vidsträckta
koppar-, guld- och stenkolsfyndigheter. Guld
förekommer på nästan alla de större öarna och har
liksom kopparn på några af dem sedan länge bearbetats
af infödingarna.

Klimat. F. höra till det indiska monsunområdet med
nordöstliga vindar under vintern och sydvästliga under
sommaren. Årsmedeltemperaturen växlar mellan 24.5°
i Bayombong (253 m.) i det inre af Luzon och 26,6°
i Ilo-Ilo (på Panay); Manila har 27°. Den varmaste
månaden är öfverallt maj med 26,7° i Bayombong, 28°
i Ilo-Ilo och 28,2° i Manila; de svalaste månaderna
äro dec. och jan. med 21,6°- 25,1°. Regnmängden är
betydlig: i Manila på Luzons västkust 1,916 mm. per
år, i Albay på dess östra kust 3,400 mm., i Linao på
Mindanáo 3.828 mm. I allmänhet har östra sidan af
ögruppen större nederbörd än den västra. Det mesta
regnet faller i vissa delar på sommaren, i andra
på hösten; på sydöstra Mindanáo regnar det under
vintern. Vid den tid då monsunerna slå om, i synnerhet
i sept. och okt., uppstå ofta svåra stormar, "colla",
och hvirfvelvindar, "baquio", som kunna åstadkomma
otrolig förödelse.

Växt- och djurvärld. F:s flora, som är mycket rik,
visar de allmänna dragen af den malajiska floran,
men väsentliga beståndsdelar felas, öarna skola
ha omkr. 4,000 kärlväxter, däraf en åttondel
ormbunkar. Sex släkten äro endemiska. Orkidéerna
äro synnerligen talrika. I öfverensstämmelse med
regnmängden är den östra sidan mer tropisk äfven till
sin växtlighet än den västra: på
den förra finnas verkliga tropiska urskogar med
talrika palmer och lianer, medan i västerns skogar
invandrare från norden påträffas, såsom två barrträd,
Pinus insularis och P. Merkusii. Inalles finnas
öfver 450 trädslag, och skogsafverkning anses få stor
betydelse. Bland träden märkas särskildt tikträdet
(Teclona) och många Diplerocarpus-arter. En ordnad
skogsvård har införts, och ögruppett har indelats i
skogsdistrikt under tillsyn af skogstjänstemän. På de
högsta bergstopparna möter en alpflora med egendomliga
former. - F. anses numera, hufvudsakligen på grund
af vissa egenheter i sin dägpdjursfauna, bilda en
särskild subregion i den orientaliska regionen
(se Djurgeografi). Den i Luzons (och
sannolikt ock Mindanáos) bergstrakter förekommande
faunan är tydligtvis gammal och visar vissa
gemensamma drag med Australiens, medan slätternas
mera öfverensstämmer med den allmänna orientaliska
typen; egendomligt nog är släktskapen med Celebes’
djurvärld ej skarpt utpräglad. Förutom ett tjugutal
flädermöss äro nu kända omkr. 60 vilda däggdjursarter;
bland dessa märkas tre apor (hvaribland den endast
här förekommande arten Tarsius philippinensis),
en halfapa, flera för F. egendomliga gnagare, två
hjortar och en med den på Celebes förekommande
buffeln nära besläktad art (se Anoan),
stundom uppfattad som en bastard mellan den förra
och indiska buffeln. Vidare förtjänar anmärkas
saknaden af en del för den malajiska arkipelagens öar
kännetecknande former, såsom björnar, myrkottsläktet,
dvärgmyskdjuren, apor af släktet Semnopithecus
m. fl. Bland de tama däggdjuren är kerabaun (Bos
kerabau
), ett slags buffel, den viktigaste; den
förekommer ock i förvildadt skick. Af tamdjur finnas
dessutom getter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free