Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finlands statsarkiv - Finlands statskontor - Finlands stämpelkontor - Finlay l. Finlaij, Robert - Finlay, George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vetenskaplig bildning. Först i slutet af 1862 uppdrogs
vården af arkivet åt en verklig historieforskare, och
sedan den tiden har detsamma haft karaktären af en
vetenskaplig institution, på samma gång dess samlingar
vunnit en ansenlig tillökning. 1869 omorganiserades
verket till statsarkiv. Finlands statsarkiv utgöres
nu af en äldre eller historisk afdelning samt en nyare
eller administrativ afdelning, mellan hvilka året 1809
bildar gräns. Stommen till den historiska afdelningen
utgöres, som redan är antydt, af skatteräkenskaper,
jordeböcker, landsböcker, verifikationer m. m. från
Kammarkollegiets arkiv. Med dessa högst viktiga
handlingar ha sedermera förenats akter, ankomna
från Justitiekollegiet och Dirigerande senaten i
Petersburg, samt vidare de från utrikesministeriets
arkiv i Moskva aflämnade handlingar och räkenskaper
rörande Viborgs län, det s. k. Gamla Finland,
under dess förening med Ryssland. Det äldre
arkivet innehåller dessutom en ej obetydlig samling
"acta historica" i original, sammanslagen af flera
smärre samlingar, såsom Gottlundska, Stichæusska,
Tamelanderska och Bomanssonska samlingarna. Vidare
må nämnas Waaranens och Hausens afskrifter af
medeltidshandlingar, Grönblads afskrifter från
svenska Riksarkivet samt slutligen Furuhjelmska
samlingen, innehållande afskrifter ur ryska arkiv
och hufvudsakligen berörande händelserna 1741-43
och 1788-89. - 1890 inflyttade arkivet i en för
detsamma enligt modernaste principer uppförd
byggnad. S. å. erhöll det ny instruktion. Verkets
tjänstepersonal utgöres af statsarkivarien, 2
arkivarier, 3 amanuenser och 1 kopist. Staten uppgår
till 50,100 mark. Arkivalierna upptaga f. n. (1907)
ett utrymme af omkr. 6,600 sträckmeter.
Finlands statskontor inrättades 1875, då
Finlands bank fritogs från förvaltningen
af statsverkets fonder. Statskontoret har
till uppgift att under Finansexpeditionens i
Senaten inseende utöfva den närmaste kontrollen
öfver statsverkets kassarörelse och ombesörja
bokföringen af dess inkomster och utgifter samt
handha förvaltningen af statsverkets kapital och
af statsskulden. Det förvaltas af en direktion,
bestående af 1 öfverdirektör såsom ordförande och
2 direktörer såsom ledamöter, öfriga tjänstemän äro
1 sekreterare, 1 ombudsman, 4 kamrerare, 1 kassör
och 3 bokhållare. Statskontorets reglemente är af 3
maj 1899. T. C.
Finlands stämpelkontor uppstod 1894 genom
ombildning af det förra kartasigillatakontoret
(inrättadt 1816). Dess instruktion är af 6 mars
sagda år. Tjänstemännen äro 1 kamrerare och 1
kontrollör. Kontoret öfvervakar tillverkningen af och
tillhandahåller stämpelpapper och stämpelmärken,
postverkets frankotecken, kvittenskuponger och
sparmärken äfvensom andra beskattningsmärken.
T. C.
Finlay 1. Finiaij [finlei], Robert, köpman,
tillhörde en gammal skotsk adlig släkt och föddes
5 nov. 1719 i Dublin, där fadern var bankir. 1744
slog han sig ned i Stockholm, gifte sig med den
ryktbare köpmannen Plomgrens dotter och ingick med sin
svåger J. Jennings ett bolag (Finlay et Jennings),
som på sin tid var det mest betydande köpmanshuset
i Sverige. 1755 blef F. naturaliserad såsom svensk
adelsman och erhöll 1762 kommerseråds titel. 1761
upplöstes bolaget, som då i fast egendom innehade
flera bruk och faktorier i Uppland, Dalarna, Norrland
och Finland samt dessutom ett
garfveri på Kungsholmen i Stockholm. F. dref
därefter affärer för egen räkning och erhöll 1762
jämte ett konsortium privilegium på den ostindiska
handeln ("det tredje ostindiska kompaniet"). 1771
gjorde F. konkurs och flyttade i aug. 1772 till
Bordeaux, där han dog 1785. – De forne bolagsmännen,
F. och Jennings, råkade mot frihetstidens slut ut
för de hätskaste, till en del af personliga skäl
dikterade, anfall från den ryktbare nationalekonomen
Nordencrantz’ sida. Vid riksdagen 1771–72 anklagade
denne (i 4:e delen af sina "Tankar om hemligheter
och tysthetseder") dem – i synnerhet Jennings
– för att ha orsakat de sista årens ekonomiska
osäkerhet och politiska misshälligheter därigenom,
att de såsom landets största järnvaruutskeppare
och växelgifvare efter godtycke höjt och sänkt
kursen. Trots orimligheten af denna beskyllning
framtvingade de ofrälse mössorna tillsättandet af en
ständernas kommission för att pröfva densamma, men
1772 års revolution kom emellan, och saken nedlades.
(L. S.)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
