Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Florideæ, Floridéer - Floridéer. Se Florideæ - Floridia - Floridsdorf - Floridzin - Florienser, munkorden. Se Floriacenser - Florilegium - Florin l. Floren - Florina - Florinskij, Timofej Dmitrievitj - Florios och Platziaflora - Floripar, bot. Se Diafys 2 - Floris. Se Flores 1. - Floris, Frans, eg. Frans de Vriendt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppkomna genom fyrdelning (tetrasporer), bildade
antingen i korta sidogrenars toppceller, eller
oftast insänkta i bålen. Könsfortplantningens organ
äro antheridier (se Antheridium) och
karpogoner, aldrig utvecklade på sådana stånd, som
bilda tetrasporer, och vanligen ej heller förekommande
på samma stånd. Antheridierna växla mycket i form
och bildas antingen af ändcellerna hos korta grenar,
vanligen tätt gyttrade, eller sitta insänkta i bålen;
de innesluta rundade spermatier utan cilier och
fri rörelse. Karpogonet består af en långsträckt,
nedtill uppsvälld cell, hvilkens upptill hårlikt
förlängda del kallas trikogyn. Spermatier fastna
på trikogynen och befrukta äggcellen (karpogonets
nedre del). Den befruktade äggcellen ger indirekt,
olika hos olika släkten, upphof till karposporer,
som äro samlade till ett cystokarp. Till floridéerna
höra öfver 300 släkten, af hvilka 55 förekomma vid
Sveriges kuster. Deras användning är ringa. Några
arter ätas. Caragheen erhålles af Chondrus
crispus och Gigartina mammillosa, agar-agar af
arter tillhörande släktena Eucheuma, Gracilaria
m. fl. Drogen helminthocorton utgöres af en blandning
af Alsidium Helminthocorton (Medelhafvet) och andra
fintrådiga arter. G. L-m.
Floridéer. Se Florideæ.
Floridia [flårī-], stad i italienska prov. Siracusa
(Sicilien), vid Ciani, ett tillflöde till
Anapo. 12,067 inv. (1901). Spannmåls-, vin- och
olivodling.
Floridsdorf, förr kommun i Nedre Österrike, på
vänstra Donaustranden (36,599 inv. 1900), sedan 5
jan. 1905 införlifvadt med Wien och bildande en del
af dess XXI:a bezirk, F., 9,134 har. 1866 anordnade
österrikarna till Wiens skydd vid F. en provisoriskt
befäst ställning, som utgjordes af 2 inre verk, vid
Taborbron vid F. och vid en nära Stadelau slagen
krigsbro, samt af flera verk i en yttre linje från
Bisamberg öfver Aspern till Lobau. Den bestyckades med
öfver 400 artilleripjäser, och säkerhetsbesättningen
utgjordes af omkr. 9,000 man. Vapenstilleståndet
förekom anfall mot ställningen. Brohufvudet
vid F. ansågs länge som ett typiskt exempel
på användandet af provisoriska befästningar.
L. W:son M.
Floridzin, kem. fysiol., en i rotbarken af fruktträd
förekommande glykosid (se d. o.), som bildar fina,
silkesglänsande kristallnålar af bitter smak, lätt
lösliga i hett vatten och i sprit. Floridzinet har
försökts såsom ersättningsmedel för kinin, utan att
som sådant vinna någon betydelse. Särdeles egendomlig
är iakttagelsen, att, om en lösning af floridzin
bibringas hundar, dessas urin blir sockerhaltig;
man kan således med floridzin framkalla ett slag
af artificiell sockersjuka. Sockerhalten i urinen
kan stiga till 5-15 proc. Äfven hos människor kan
man iramkalla "floridzin-diabetes". Denna anses
bero därpå, att medlet framkallat förändringar
i njurarna, hvilka därefter ej mer hindra
det i blodvattnet (blodplasmat) normalt
förekommande sockret att öfvergå i urinen.
C. G. S.
Florienser, munkorden. Se Floriacenser.
Florilegium, mlat. (af lat. flores, blommor, och
legere, samla), egentl. blomstersamling; samling af
valda skaldestycken (jfr Antologi); utvald samling
(af pekoralier e. d.).
Florin l. Floren, mlat. florenus (af lat. flos,
blomma), it. fiorino, fr. florin, ett guldmynt, som
ursprungligen (från 1252) präglades i Florens och
på den ena sidan bar stadens vapen (en lilja)
med inskriften Florentia och på den andra Johannes
döparens bild (se fig. 1) samt beräknas ha i värde
motsvarat 8 kr. 75 öre. I Frankrike eftergjordes
florinen från Ludvig IX till Karl V. Från florinen
härstammade medeltidens "goldgulden" och den nyare
tidens gulden, hvilken senare ännu i dag
betecknas med Fl. I Toscana präglades 1826-50
silfverfloriner af 2 1/2 paolis (= 90 öre) värde.
I England präglades 1849 ff. silfvermyntstycken
af 2 shillings (omkr. l kr. 80 öre) värde, hvilka
kallades florins, se fig. 2). Se vidare Gulden.
 |
| Florentinsk guldflorin. |
|
| Engelsk silfverflorin. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
