Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Florida, den sydligaste staten i nordamerikanska unionen - Florida 1. (Anuda) En af de brittiska Salomonöarna - Florida Blanca, Don José Monino - Floridaströmmen. Se Atlantiska hafvet sp. 339 - Floridasundet - Florideæ, Floridéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af alligatorskinn vidtagit anstalter för att utkläcka
alligatorägg och uppföda ungar. En utomordentlig mängd
vattenfåglar, moskiter, som sprida malariafebern,
samt en stor rikedom af myror utmärka slutligen F:s
fauna. - Af mineralprodukter lämnar F. fosfat (det är
ett af de mest fosfatproducerande områden på jorden),
valklera och kaolin.
Befolkningen utgjorde 1890 391,422 och 1900 528,542
pers. (3 inv. på 1 kvkm.). Sistnämnda år voro 297,333
hvita, 230,730 negrer och mulatter, 120 kineser,
1 japan och 358 indianer. På 100 kvinnor kommo
108 män. Endast 4,5 proc. voro födda i utlandet,
däraf 561 i Sverige, med 1,133 afkomlingar i första
led. Antalet offentliga skolor var 1904 2,366,
däraf 1,722 för hvita och 644 för färgade, med
resp. 2,205 och 723 färgade lärare, och besökta af
omkr. 84,000 barn. Skoltvång finnes ej. S. å. funnos
48 "high schools" med 2,100 lärjungar samt två
seminarier. Staten underhåller ett s. k. universitet
och två colleges samt bidrager till flera högre
läroanstalter för färgade. Hela utgiften för "public
schools" steg 1904 till 1,023,000 doll. Af 139,600 män
af 21 år och däröfver voro 1900 öfver 1/5 okunniga
i skrifning (däraf 80 proc. färgade). - Af arealen
voro 1900 12,6 proc. under kultur. 210,230 har
voro 1900 odlade med majs, 13,540 har med hafre
och (1899) 60,450 har med bomull, som lämnar
40-90 tusen balar. Den vanliga bomullssorten
är s. k. Sea island cotton. Boskapsskötseln är
likaledes betydande. Fisket lämnar äfven ostron
och svampar. Af industriinrättningar äro endast
ångsågar och tobaksfabriker af större vikt. Utom
virke fås ur skogarna mycket tjära, harts, terpentin
o. a. produkter. 1904 hade staten 5,722 km. järnvägar
och 136 km. elektriska banor; af floderna voro 2,930
km. segelbara. - Enligt författningen af 1885 (med
ändringar 1894, 1896 och 1904) styres F. af en för
4 år vald guvernör, hvilken icke kan omedelbart
omväljas. Representationen, som sammanträder
hvartannat år under högst 60 dagar, består af en senat
af 32 och ett underhus af 68 medlemmar, de förre valda
för 4 år (hälften afgår hvartannat år), de senare för
2. Förslag till författningsändringar kunna väckas i
hvilkendera kammaren som helst, och om de antagas med
3/5 af rösterna i hvardera kammaren, underställas de
allmän folkomröstning och blifva lag, om de därvid
få majoritet. Rösträtt och valrätt inom staten har
hvarje manlig medborgare (utom idioter och för brott
dömda), som i staten bott ett år och i grefskapet
sex månader före valet samt är inregistrerad. Staten
sänder 3 ledamöter till representanternas hus af
kongressen. F. är deladt i 46 grefskap. Hufvudstad
är Tallahassee; största staden är Jacksonville.
Historia. F. upptäcktes af Ponce de Leon, som här
sökte "lifvets källa", 1512 på påskdagen (sp. Pasqua
florida) och fick däraf sitt namn. 1565 grundlade
spanjorerna här staden S:t Augustine, men brydde
sig icke mycket om detta land, där guld ej var att
finna. Det afträddes till England genom freden i
Paris 1763, men återlämnades till Spanien 1783,
som sålde det till Förenta staterna i okt. 1820
för 5 mill. dollars. Det organiserades 1822 till
territorium. Då var den hvita befolkningen 10,000
pers., indianerna omkr. 4,000, mest seminoler. Dessa
fördes 1842 v. om Mississippi. 3 mars 1845 upptogs
F. såsom stat i unionen. I
secessionskriget på 1860-talet hörde
det till sydstaterna. - Litt.: Arbeten
af Fairbanks (ny uppl. 1898), Lanier
(2:a uppl. 1881) och E. Ruidiaz (1894).
J. F. N.
Florida [flå’ride]. 1. (Anuda) En af de
brittiska Salomonöarna, har med biöar en
areal af 440 kvkm. Yppig vegetation, god hamn,
Wiseman, missionsstation och handelsfaktorier. -
2. Departement i Uruguay. 12,107 kvkm. 48,454
inv. (1904). Hufvudstaden F. (Villa de S. Fernando
de la F.) vid Montevideo-Duraznobanan har omkr. 5,000
inv.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
