Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formering (se Formera). 1. Krigsv. - Formering (se Formera). 2. Sjöv. - Formeringslinje, sjöv. Se Formering 2. - Formey, Jean Henri Samuel - Formfräs, mek. tekn. Se Fräs - Formia - Formiæ. Se Formia - Formica, zool. Se Myror - Formicidæ, zool. Se Myror - Formicoxenus, zool. Se Gästmyra - Formidabel - Formikation - Formin. Se Urotropin - Forminx - Formion - Formlära, språkv., den del af språkläran, som redogör för ordens form, d. v. s. deras böjning och syntax. Se vidare Morfologi 2 - Formnas, metall. Se Nas - Formol, kem. Se Formaldehyd - Formos, kem. Se Formaldehyd - Formosa ("den vackra"), kin. och jap. Taiwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
manöver- och stridsformer. - 2. Sjöv., det läge,
som fartyg i förband (flotta, flottilj, eskader,
afdelning, division eller grupp) under gång
intaga i förhållande till hvarandra. Formering är
enkel, då fartygen inom förbandet ligga på en rad,
formeringslinje, vare sig i det främstas kölvatten
(kolonn) eller vid sidan af - "tvärs från" -
hvarandra (linje) eller i sned riktning
från det främsta (flankformering). Dubbel kallas
formeringen, då fartygen äro ordnade på två
parallella linjer. Sammansatta formeringar äro
af flerfaldigt olika slag, men vanligen förstår
man därmed formeringar inom en större sjöstyrka,
hvars olika divisioner intaga enkla formeringar. -
Formering benämndes förr ofta ordning, i synnerhet
under segelflottornas tid. Numera skiljer man
mellan formering och ankarordning (se d. o.). -
Af stor vikt är, att formering under strid
"hålles väl". Detta är emellertid förenadt med
ytterliga svårigheter, hvarför det är nödvändigt
att under fredstid flitigt öfva fartygens gång
i olika formeringar under skilda förhållanden.
1. C. O. N. 2. H. W-l.
Formeringslinje, sjöv. Se Formering 2.
Formey [-må], Jean Henri Samuel, tysk skriftställare,
f. 1711 i Berlin af franska föräldrar, d. där 1797,
sedan 1737 lärare vid franska gymnasiet i Berlin,
invaldes 1744 i Vet. akad. därstädes och blef 1748
dess ständige sekreterare. F. hörde för öfrigt till
Fredrik II:s närmare umgängeskrets. Bland F:s
skrifter må nämnas La belle Wolfienne (1741-50),
en framställning af Wolfs filosofi, Bibliothèque
critiqne ou mémoires pour servir à l’histoire
littéraire ancienne et moderne (1746) och Histoire
de l’académie des sciences de Berlin (s. å.). Som
bevis på hans oerhörda brefväxling må nämnas, att
han efterlämnade öfver 23,000 bref.
Formfräs, mek. tekn. Se Fräs.
Formia (fordom Mola di Gaëta l.
Caste1mola), hamnstad med hafsbad i mellersta Italien,
prov. Caserta, vid Gaëtabukten, i en på vingårdar,
olivplanteringar och fruktträdgårdar rik trakt. 8,108
inv. (1901). F. ligger på samma plats som forntidens
Formiæ, hvars vin besjunges af Horatius. Det
fick 338 f. Kr. romersk medborgarrätt och blef
ett municipium. Romerska ädlingar byggde villor
därstädes, och man visar ännu ruiner, som med orätt
påstås vara lämningar efter Ciceros villa (Formianum).
Formiæ. Se Formia.
Formica, zool. Se Myror.
Formicidæ, zool. Se Myror.
Formicoxenus, zool. Se Gästmyra.
Formidabel (fr. formidable, lat. formidabilis, af
formido, fruktan, fasa), fruktansvärd, förfärlig.
Formikation (af lat. formica, myra), med.,
myrkrypning, en egendomlig förnimmelse, som
uppkommer vanligen genom tryck eller annan retning
på en nervstam. Retningen förlägges till nervstammens
utbredningsområde i form af en stickning eller liksom
krypning mellan hull och skinn. F. B. (J. E. J-n.)
Formin. Se Urotropin.
Forminx, forngrekiskt stränginstrument, tillhörande
samma klass som kitharan och lyran, från hvilka
den torde ha skilt sig endast genom något större
dimensioner. Hos Homeros och andra skalder omtalas
forminx ofta såsom det af Apollon, tonkonstens gud,
företrädesvis begagnade instrumentet.
Den bars i ett öfver skuldran hängande band
och spelades med tillhjälp af s. k. plektron,
en liten pinne af trä eller elfenben.
A. M. A.
Formion (grek. GOQUICOV, lat. Phormio). 1. En af
atenarnas bästa fältherrar under Peloponnesiska kriget
(431-404 f. Kr.). - 2. En föga bekant peripatetisk
filosof, hvilken gjorde sig löjlig genom att inför
Hannibal, under dennes vistelse i Efesos, vilja lysa
med ett lärdt föredrag öfver krigskonstens teori. Jfr
Phormio. A. M. A.
Formlära, språkv., den del af språkläran, som redogör
för ordens form, d. v. s. deras böjning och syntax. Se
vidare Morfologi 2.
Formnas, metall. Se Nas.
Formol, kem. Se Formaldehyd.
Formos, kem. Se Formaldehyd.
Formosa ("den vackra"), kin. och jap. Taiwan,
japansk ö vid sydöstra kusten af Kina, midtemot
prov. Fukien och skild från fastlandet genom
Fukien- l. Formosasundet. Den ligger mellan 120°
3’ och 122° 7’ ö. lgd samt mellan 25° 38’ och 21°
48’ n. br. öns längd är 395 km., dess största bredd
123 km., arealen 34,753 kvkm. (jämte kringliggande
småöar, men oberäknadt Pescadorerna). Den mindre,
västra, delen af F. är öfvervägande lågland, dels
slätt, dels kuperad mark, den större, östra, delen
är i allmänhet fylld af berg. På ön gå från n. till
s. tre bergskedjor: den mellersta, Niitaka-kedjan
(högsta topp Niitaka-yama l. M:t Morrison, 4,145
m.) samt längre norrut Setsu-san l. M:t Sylvia, 3,424
m.) består af veckade arkeiska och paleozoiska berg,
den västra, Kalikedjan (högsta topparna Tokan-san,
2,830 m., och Kali-san, 2,142 m.), af tertiära lager,
den östra Taito-kedjan, skild från hufvudkedjan genom
floderna Karenkos, Shukorans och Pinans längddal,
likaledes af tertiära lager, men ock af vulkaniska
bergarter (mest trakyt). I nordligaste F. ligger
en vulkangrupp, som skjutit upp genom tertiärlagren
(topparna Taiton-san och Shichiseiton-san m. fl.). Af
den forna vulkaniska verksamheten återstå f. ö. de
många solfatarerna, af hvilka en och annan ännu
utstöter svafvelgaser, de heta källorna och de
ofta förekommande jordbäfningarna (en sådan i mars
1906 förstörde flera städer och dödade öfver 8,000
människor). På södra F:s slätter ligga här och där
platta, kupol- eller taffelformiga kullar, korallref
af ej ännu fastställd ålder. Rika mineralfyndigheter
finnas (guld, silfver, koppar, bly, järn, svafvel
samt vidsträckta brunkols- och stenkolslager och
petroleum), men de ha ej mycket tillvaratagits
(Stenkolsgrufvor vid Kelung). Floderna äro korta, ha
snabbt lopp och äro knappast segelbara. Endast två,
som båda bära namnet Tamsui-kei (sötvattensflod),
egna sig till någon del för båttrafik. Den norra
uppstår vid Taihoku genom föreningen af Taikokan-kei
och Shinten-kei och upptager fr. h. Kelung samt
faller ut nedanför Tamsui på nordvästra kusten. Den
södra strömmar längs centralkedjan och faller ut på
sydvästra kusten. Den västra kusten är mer rik på
bukter, hamnar och ankarplatser än den östra. F., som
ligger under vändkretsen, har ett tropiskt klimat med
en årstemperatur i Taihoku (nära norra ändan) af 21,7°
(febr. 14,7°, juli 27.8°). Absoluta minimum där är
3,2° och maximum 36,5°. Nordöstmonsunen blåser från
sept. till april, eljest sydvästmonsunen. Regnmängden
är mycket stor: i Kelung,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
