Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Foster - Foster, John - Foster, Birket - Foster, Stephen Collins - Foster, sir Michael - Foster, Joseph - Fosterapné. Se Apné och Foster - Fosterbarn - Fosterbarnsnämnd. Se Fosterbarnsvård - Fosterbarnsvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annan inverkande omständighet är frånvaron
af muskelrörelser (annat än de obetydliga
fosterrörelserna) under fosterlifvet. Vid
muskelverksamheten bildas just sådana ämnen, som reta
andningscentrum. Ett förhållande, som ej får förbises,
är, att andningscentrum ej kan träda i verksamhet,
förrän det nått en viss utvecklingsgrad. Ju tidigare
ett foster framfödes, desto svårare är det att få
andningen i gång. Det har också experimentellt
visats, att retbarheten hos andningscentrum
i betydande grad tilltager ännu under dagarna
närmast efter födelsen. Man är således berättigad
att sätta fosterapnén i sammanhang med nervsystemets
utvecklingsgrad. Slutligen vet man, att verksamheten i
andningscentrum påverkas på reflexväg. Begjutning af
huden med kallt vatten framkallar djupa inandningar,
mekanisk retning af näsans eller struphufvudets
slemhinna framkallar utandningsrörelser, nysning,
resp. hosta. Intränger vatten i näshålan, stannar
andningen i utandningsställning. Fostret är
fullständigt skyddadt för inflytanden, som utöfva
inandningsreflexer. Däremot skulle fostervattnets
inträngande i näshålan kunna tänkas betinga en
andningshämmande reflex.
Rättsligt betraktas fostret icke som person; det kan
alltså icke ega något, men rättssystemen innehålla
dock allmänt bestämmelser till dess skyddande mot
fosterfördrifning, och i fråga om arf anses barn
i moderlifvet potentiellt berättigadt, så att om
fadern eller annan släkting, efter hvilken barnet
skulle varit ärfsberättigadt, om det redan varit
framfödt, aflider tidigare och efterlämnar arf, så
tillerkännes barnet dess vederbörliga andel däri,
så snart det verkligen framfödes med lif. Enligt
svensk rätt (6 kap. 2 § Ärfdabalken) kan fostret i
vissa fall t. o. m., utan att själf framfödas med lif,
leda arf genom sig från den förut aflidne fadern till
sin mor. Bvn. J. E. J-n. C. G. Bj.
Foster [få’st9], John, engelsk författare, f. 1770,
d. 1843, var under många år baptistpredikant, men
egnade sig från 1817 uteslutande åt litteraturen,
som han riktade med Essays (1805) af moraliskt
innehåll samt många förträffliga artiklar i "Eclectic
review". Hans "Life and correspondence" utgafs 1846
(ny uppl. 1852).
Foster [få7sta], Birket, engelsk tecknare och
akvarellmålare, f. 1825, d. 1899, var en älskvärd
skildrare af barnavärlden och illustrerade äfven
dikter, bland dem Longfellows "Evangeline" (1850),
dikter af Herbert, Wordsworth, Goldsmith, Thomas Hood
(1872), Beatties "Minstrel" o. a. Hans akvareller, med
hvilka han började omkr. 1860, framställa landtliga
scener och hämta sina ämnen från barnens lif. F. har
äfven målat landskap i olja. Ett "Fosteralbum"
utgafs 1880 i München. Jfr Huish, "B. F." (1890).
J. K-e.*
Foster [farstå], Stephen Collins, amerikansk
visdiktare och tonsättare, f. 1826 i Pittsburg,
d. 1864 i New York, var en kunnig musiker och omtyckt
folkskald, som själf skref vackra melodier till sina
visor. Flera af dessa äro sånger ur negerlifvet,
bl. a. "Old folks at home", för hvilken han lär ha
erhållit 15,000 dollars. Hans senare kompositioner
äro af mer förfinad och känslosam art. F:s ballader
äro öfversatta på flera språk och utgifna med den af
honom satta musiken.
Foster [få’st9], sir Michael, engelsk fysiolog,
f. 8 mars 1836 i Huntingdon, d. 28 jan. 1907 i
London, blef student i London 1852 och med. doktor
därsammastädes 1858, praktiserade såsom läkare
i sin födelsestad från 1861, anställdes 1867
såsom lärare i praktisk fysiologi vid University
college i London och utnämndes 1869 till professor
i detta ämne både vid University college och Royal
institution. 1870 kallades han till professor i
fysiologi vid Trinity college i Cambridge, hvilken
ställning 1883 förvandlades till en professur vid
universitetet i nämnda stad.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
