Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1447-1448 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frimärke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dess genomförande kunde ske först i sammanhang med
en förenkling af brefportot. Man hade ännu vid
denna tid icke inom något enda lands postväsen
kommit till insikt om vikten och betydelsen af
det uniforma brefportot, d. v. s. en af väglängden
oberoende postafgift för brefbefordringen inom ett
land. Öfverallt betungades ännu poströrelsen af ett
mer eller mindre strängt genomfördt zonsystem. Så
t. ex. gällde för brefbefordringen inom England
några och trettio olika portosatser, betingade af
dels den väglängd ett bref hade att tillryggalägga,
dels antalet ark, hvaraf det bestod o. s. v. På detta
sätt blef taxeringen till ytterlighet tidsödande och
besvärlig, portot öfver höfvan betungande. En 1835
tillsatt postal kommitté afgaf visserligen förslag
till förbättringar i taxeväsendet, men dess arbete
ledde ej till något resultat. Då föreslog
Rowland Hill (se denne) 1837 i sin världsberömda
broschyr "Post office reform" i hufvudsak följande:
för bref om högst 1/2 uns (ung. = 14 gr.) ett
porto af l penny, oafsedt adressortens afstånd,
för bref vägande mer än 1/2, men ej öfver 1 uns
ett porto af 2 pence o. s. v.; portots erläggande
på förhand – såsom regel – genom stämpladt papper
eller stämplade kuvert, som å postkontoren borde
saluhållas; stämpelpapperets uppdelning i små rutor,
hvardera gällande ett enkelt porto (1 penny), och
papperets preparering med en gummilösning å baksidan,
så att afsändaren kunde fästa en eller flera af
portostämplarna å brefvet i mån af dess tyngd. Redan
1835 hade till den nämnda kommittén en i Dundee bosatt
bokhandlare och boktryckare James Chalmers inlämnat
prof å ett af honom tillverkadt, för påklistring i
frankeringsändamål afsedt märke (se fig. 2), och
något tidigare hade en tidningsutgifvare Charles
Knight gjort framställning, att tidningsportot
skulle kunna erläggas på förhand genom inköp af
särskilda officiella tidningsomslag, försedda med 1
penny-stämpel. Tanken på postportots utgörande genom
anbringande å försändelserna af ett i förväg inköpt
frankeringsmärke var sålunda icke Hills ursprungliga
tillhörighet, utan Chalmers är att anse som uppfinnare
af det för uppklistring apterade frimärket. Hills
storhet är, att han lyckades trots det segaste
motstånd, icke minst från postmyndigheternas sida,
föra sin vidtomfattande dubbelreform segerrikt
igenom. I form af den s. k. "penny-porto-billen"
antogs förslaget i aug. 1839 af parlamentet,
och dess beslut sanktionerades s. m. af
regeringen. Därefter föranstaltade, sedan det
Chalmersska förslaget till frimärkstyp förkastats,
brittiska regeringen en täflan för erhållande af
olika prof å frankeringstecken. Prisen tillföllo:
för teckning till frankokuvert målaren Mulready
och för frimärksförslag en viss Cheverton. De första
frankokuverten, som utgåfvos 5 maj 1840 i två valörer,
näml. å 1 penny (svart tryck) och 2 pence (blått),
hade å adress-sidan, förutom värdebeteckningen,
en artistisk utstyrsel, innefattande

Fig. 2. Chalmers’ frankeringsmärke.

symbolisk framställning af Britannia, utsändande genier
åt alla fyra väderstrecken till representanter
för folken i de olika världsdelarna. De första
frimärkena utkommo en dag senare. De gällde 1 penny
och utvisade i svart tryck å guillocherad botten
drottningens silhuett (fig. 3).

Fig. 3. Det första frimärket.

Vid de första
frimärkesemissionerna hade man ännu ej uppfunnit
metoden att genom perforering underlätta märkenas
särskiljande från arket, hvarå de voro tryckta. Denna
ej oväsentliga förbättring tillskrifves en viss
G. F. Train. Frimärkena, hvaraf 1-penny-valören redan
efter några veckor efterföljdes af en 2-pence-valör
i blått tryck, vunno genast – i motsats till de
stämplade kuverten, hvilken frankoteckenstyp hvarken
då eller senare lyckats uppnå mera afsevärd spridning
– en ofantlig popularitet, och tillverkningen kunde
icke hålla jämna steg med allmänhetens oafbrutet
inströmmande rekvisitioner af de omtyckta "Queen’s
heads". Reformen vann insteg 1843 i Brasilien, 1845
i Finland, 1846 i Nord-Amerikas förenta stater, 1848
i Ryssland, 1849 i Frankrike, Belgien, Bajern och
Nya Syd-Wales, 1850 i Spanien, Österrike, Schweiz,
Preussen, Sachsen och en del tyska småstater, 1851
i Danmark, Sardinien och Toscana, 1852 i Thurn und
Taxis’ postområde, Luxemburg och de flesta italienska
staterna, 1853 i Portugal, 1854 i Norge, 1855 i
Sverige, 1857 i Mexico, 1861 i Grekland och Italien,
1863 i Turkiet, 1871 i Japan o. s. v.

Vid tiden för det ifrågavarande postala genombrottet i
Storbritannien var man äfven i vårt land i afseende å
brefbefordringen betungad med ett på afståndsberäkning
byggdt tariffsystem, om än ej så omständligt och
för rörelsen besvärande, som det aflysta brittiska
varit. Befordringsafgiften för enkelt bref utgick då
i Sverige efter följande taxa:

för	afstånd	af	3.......	mil	med	2	skilling	banko
»	»	»	3 1/4-5	»	»	3	»	»
»	»	»	5 1/4-10	»	»	4	»	»
»	»	»	10 1/4-20	»	»	5	»	»
»	»	»	20 1/4-35	»	»	6	»	»
»	»	»	35 1/4-50	»	»	7	»	»
»	»	»	50 1/4-70	»	»	8	»	»
»	»	»	70 1/4-90	»	»	9	»	»
»	»	»	90 1/4-110	»	»	10	»	»
»	»	»	110 1/4-130	»	»	11	»	»
samt för längre afstånd	......	...	.........	...	...	12	»	»

För sjötransporten till Gottland uppbars en särskild
afgift af 2 sk. b:ko.

Med tillämpning af denna tariff utgjorde portot för
enkelt bref från exempelvis Stockholm till Södertälje
3, Uppsala 4, Norrköping 5, Karlstad 6, Göteborg 7,
Malmö 8, Skellefteå 9, Luleå 10 och Haparanda 11
sk. b:ko. Den enkla brefvikten var bestämd till
1 1/4 lod; och för hvarje öfverskjutande helt lod
utgick nytt porto, dock med iakttagande af viss
portomoderation för tyngre bref. 1 lod motsvarade
13,28 gr. och 1 skilling b:ko 3 1/2 öre. Frågan om
utbyte af detta system mot det enhetliga portot
och frimärket blef hos oss mycket segsliten. Vid
riksdagen 1847–48 väcktes motion inom bondeståndet
af Peter Mårtenson från Jönköpings län om tillämpning
af likformigt brefporto – om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>