Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frisiska öarna - Frisius, J. H. Se Frisenheim - Friska, metall. - Friska l. Friska i - Friskbetyg. Se Läkarintyg - Friskbly. Se Bly - Friskgymnastik. Se Gymnastik - Friskilling - Friskning - Friskott. Se Friskytt - Friskulptur. Se Bildhuggarkonst, sp. 359 - Friskytt - Friskytten - Frisla - Frisland - Frison - Frist - Fristad. Se Asyl, Asylrätt och Fristäder. Jfr Eskilstuna och Frihamn, sp. 1413 - Fristad, socken - Fristad (Hemmet Fristad) - Fristad hed. Se Fristad, socken - Fristat - Fristedt, Robert Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nordstrand, Pellworm, Hooge, Langeness, Amrum, Föhr, Sylt,
Röm, Fanö m. fl. mindre bilda den sista gruppen,
som tillhör prov. Schleswig-Holstein, utom Fanö,
som tillhör Danmark.
(J. F. N.)
Frisius, J. H. Se Frisenheim.
Friska (ty. frischen), metall., i ugn eller härd med
kol reducera och smälta bly ur glete (blyoxid) och
härdbly (i härdmassan insupet glete). Smältprocessen
kallas friskning. Se Bly.
L. R.*
Friska l. Friska i, sjöv., säges om brisen, när
den tilltager. F. på sarvingen (eng. serving,
klädsel af matta l. segelduk rundt en kabel eller
förtöjningstross på de ställen, där de äro utsatta för
"skamfilning"), hala in eller släppa ut så mycket, att
andra ställen, på samma sätt klädda, få i sin ordning
vidkännas den oundvikliga frestningen. F. tåget,
släppa ut ("sticka") ett litet stycke af ankartåget,
på det att ej samma ställe måtte nötas i klyset och
mot förstäfven.
O. E. G. N.*
Friskbetyg. Se Läkarintyg.
Friskbly. Se Bly.
Friskgymnastik. Se Gymnastik.
Friskilling, jur., en afgift, som i stad vid lagfart
af fastighet, hvarvid eganderätten till tomten eller
jorden medföljer, skall erläggas. Enligt k. förordn.
ang. expeditionslösen 7 dec. 1883 skall i friskilling,
då egendomens värde icke öfverstiger 1,000 kr.,
erläggas 1 krona, men då det uppgår till högre belopp
2 kr. Dock skall i sådan stad, för hvilken härutinnan
särskildt förordnande är meddeladt, detta förordnande
fortfarande lända till efterrättelse. Benämningen
friskilling användes någon gång äfven om den
rekognitionsafgift, som i en del städer utgår af de
ofria tomterna vid köp, t. ex. i Karlskrona.
G. T.
Friskning, metall. 1. Se Friska. – 2. Sammansmältning
af bly med silfverhaltig koppar till så kallade
segerstycken. Genom lämplig upphettning af dessa
stycken utsegras blyet från kopparn, hvarvid det
förra tager silfret med sig.
L. R.*
Friskott. Se Friskytt.
Friskulptur. Se Bildhuggarkonst, sp. 359.
Friskytt, enligt folktron (redan under medeltiden)
en skytt, som, på grund af förbund med djäfvulen,
är i besittning af frikulor, hvilka göra
friskott, d. v. s. äfven på största afstånd träffa hvad man
önskar. Detta är dock endast fallet med sex kulor:
den sjunde tillhör den onde och tager den riktning han
föreskrifver. Först begagnade J. A. Apel denna saga
i novellen "Der freischütz", efter hvilken Fr. Kind
bearbetade texten till Webers berömda opera med samma
namn. Jfr Grässe, "Die quelle des freischützen" (1875).
Friskytten, en i Stockholm 1848–57 af Rudolf
Wall utgifven och redigerad veckotidning med "pigg"
hållning. Den utkom de två första åren med 1 fyrsidigt
nummer hvarje söndag, därefter om lördagarna och
sista året med 2 nummer i veckan. Medarbetare voro
bl. a. K. H. Rydberg, J. M. Rosén, K. V. A. Strandberg
(Talis Qualis), H. B. Palmær, N. Lilja, F. Hedberg,
J. Jolin, K. H. Schönbeck, P. Westerstrand
och Johan Johansson ("Argus"’ förre redaktör).
E. F–t.
Frisla (ej Fritsla), socken i Älfsborgs län,
Marks härad. 3,587 har. 2,747 inv. (1906). Annex
till Seglora, Göteborgs stift, Marks och Bollebygds
kontrakt. Se vidare Fritsla.
Frisland, det af friser (se d. o.) bebodda området.
Frison [-så’], fr., kallas de tilltrasslade
kokongtrådar, hvarmed silkeslarven fäster sitt
puppomhölje (kokongen) vid mullbärsträdets
kvistar, äfvensom de yttersta trådlager af
kokongen, hvilka icke kunna redigt afhasplas;
detta affallssilke användes till spinning
af s. k. florettsilke (se Sidenindustri).
G. A. W.
Frist, ty., tidrymd, inom hvilken något skall ske;
uppskof, rådrum, ledighet.
Fristad. Se Asyl, Asylrätt och Fristäder. Jfr
Eskilstuna och Frihamn, sp. 1413.
Fristad, socken i Älfsborgs län, Vedens härad. 5,693
har. 1,579 inv. (1906). F. bildar med Borgstena
och Gingri ett regalt pastorat i Skara stift, Ås
kontrakt. – I socknen ligger Fristad hed, Älfsborgs
regementes exercisplats.
Fristad (Hemmet Fristad), en anstalt, som
"har till ändamål att upptaga och till nyttiga
samhällsmedlemmar, företrädesvis tjänarinnor,
uppfostra unga kvinnor, hvilka från ett sedeslöst lif
vilja återgå till en hederlig vandel", började sin
verksamhet i Stockholm i juni 1896, men flyttade
hösten s. å. till Sundbyberg, där den uti en
förhyrd villa var inrymd till okt. 1902. Genom
gåfvobref af 21 juli 1900 öfverlät bankiren Karl
Cervin en från egendomen Bromsten, Spånga socken,
Stockholms län, afsöndrad lägenhet till en stiftelse,
som skulle benämnas Hemmet Fristad och stå under
samma styrelse som det 1896 grundade Hemmet Fristad,
hvilket då uppgick i stiftelsen. Medelst gåfvor af
stiftaren och andra uppfördes en större byggnad
vid Bromstens järnvägsstation med utrymme för en
hushållsskola med 32 elever af antydd kategori,
hvilka utbildas till tjänarinnor i en 3-årig
fullständig kurs, som omfattar äfven husdjurs-
och trädgårdsskötsel. Sedan 1904 står stiftelsen i
organisk förbindelse med Diakonissanstalten, hvars
föreståndare är själfskrifven ordf. uti styrelsen,
utan att hemmets karaktär af själfständig stiftelse
förändrats. Hemmet, som ej eger några tillgångar
utöfver jordbruksfastigheten (omkr. 26 tld) med
åbyggnadcr och inventarier, har från början åtnjutit
ett mindre understöd af fångvårdsstyrelsen, sedan
1905 ett dylikt af Stockholms stads fattigvårdsnämnd
för skyddsling, som i Stockholm eger hemortsrätt,
men är i öfrigt beroende af frivilliga bidrag från
allmänheten för att kunna uppehålla verksamheten.
A. Hjr.
Fristad hed. Se Fristad, socken.
Fristat, stundom använd benämning på en
republik i motsats mot monarki, d. v. s. på
en stat, i spetsen för hvilken står ett på
viss tid valdt öfverhufvud. Den sydafrikanska
boerrepubliken Oranjefristaten (nu brittisk
besittning, Orange-river colony) plägade i
dagligt tal ofta kallas blott Fristaten.
V. S-g.
Fristedt, Robert Fredrik, universitetslärare,
farmakolog, f. 19 juni 1832 i Stockholm, d. 16
febr. 1893 i Uppsala, blef student i Uppsala
1851, filos. doktor 1857, med. licentiat 1861,
amanuens vid universitetets farmakologiska museum
s. å., med. doktor 1862, adjunkt i medicinsk
naturalhistoria och kemi vid Uppsala universitet
s. å. samt e. o. professor i farmakologi och
medicinsk naturalhistoria. 1877. 1869–77 var han
medicinska fakultetens notarie. F. företog botaniska
forskningsresor i Lappland och Norrland, Tyskland,
Italien och England.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
